Kojak för hela slanten…..

Kojak Theme – Composer: William Leon (”Billy”) Goldenberg

Fick härom veckan en idé om att skriva ett inlägg om mina favoritsignaturer till deckarserier. Men så var det samma dag eller dagen efter som jag tappade spåret lite eftersom min bloggkollega (o)lämpligt nog just hade med en av dessa favoriter på sin blogg. Så då var det inte lika kul längre, känns lixom inte lika kul att skriva om nåt när nån annan man känner till varit inne på samma tråd så att säga.

Men nu har det gått några dagar och jag kom på en ny infallsvinkel. Jag satsar allt på min absoluta favorit när det gäller favoritsignaturer och det är alltså temat till Kojak.

Jag var inte mer än 9 år när den serien började sändas och dessvärre så fick jag inte titta på den mer än något undatagsfall i början. Den gick nämligen så sent som klockan 22:00 på lördagskvällarna och då fick jag inte vara uppe längre utan skulle sussa sött, hårda bandage med andra ord. Sen tyckte mina föräldrar av nån anledning att den var lite för våldsam för mig. Tror nog mest det var en ursäkt för att inte behöva tjafsa om läggtiderna. Jag fick ju frossa hur mycket jag ville i Baretta som gick på fredagarna, dock inte så sent som klockan 22:00 vilket gjorde att den var ok att titta på. Baretta gick förvisso tidigare på kvällen men den var ju inte precis befriad från våld även om den kanske hade en mer lättsam ton än Kojak som var lite mer hårdkokt.

Hur som helst så innebar detta faktum att Kojak var lite förbjuden frukt att jag suktade desto mer efter serien. Hade en granne som var två år yngre än jag som fick se på Kojak hur mycket han ville. Så han fick för det mesta ge mig ett referat av veckans episod så jag fick en liten inblick i vad som hände i Lt. Theo Kojaks liv. Sen hände det att man nån gång kunde hävda sömnproblem inför föräldrarna och ha lite tur och smita åt sig ett helt avsnitt ifall inget intressant gick på den andra kanalen. En himla tur att vi bara hade två tv-kanaler att välja på, det inser jag nu eftersom oddsen för att jag på det viset skulle ha fått smita åt mig ett avsnitt idag hade sett betydligt blekare ut.

Ja, nu gick ju serien några år till och jag fick så småningom se Kojak utan tjafs, och jag tror så här i efterhand att det nog skedde tidigare än jag rent subjektivt uppfattat det. Då kändes det säkert som en evighet medans det förmodligen gick betydligt fortare.

Kojak Theme – Composer: William Leon (”Billy”) Goldenberg

Den här andra snutten är så att säga fullversionen av Kojaktemat. Tänkte att jag måste ha med den oxå för jag hade aldrig hört den innan vad jag kan påminna mig om.

Ja, så här bidde med andra ord mitt tv-deckarinlägg, dvs inte alls som jag tänkt mig eftersom det bara kom att handla om Kojak. Hade ju som sagt var lite andra planer från början där då bl.a Baretta var med. Men jag ber att få återkomma med detta då jag klurar lite på att göra en lista över mina favoritsignaturer och då måste jag först klura lite på vilka jag ska ha med.

Tjillevippen

notbugs

Annons

Inte Julia men Juliet…..

Juliet Roberts – Caught In The Middle (My Heart Beats Like A Drum) (Klass Universal Mix)

En låt som får en att drömma sig tillbaka till mitten på 90-talet och Café Opera. Annars så snurrade den här låten rätt friskt i min freestylebandare när jag åkte tunnelbanan till jobbet. Bodde ju två år i Sthlm och även om jag inte trivdes med att bo i storstaden så har man ju sina ljusa minnen. Lyssnade väldigt mycket på Radio City då för de satsade rätt så friskt på just clubmusik och allra bäst var deras sändningar live från Café Opera på helgerna. Bäst blev det de kvällarna då man laddat bandaren hemma för att spela in programmet och man själv var inne i stan på just Café Opera för att på plats njuta av den underbara musiken. Gillade det stället för det var så underbart blandad publik, inte alls snobbigt även om det var rätt så kändistätt. Men jag var mest intresserad av baren och musiken och den här låten får mig alltid att minnas alla sena nätter det bidde.

För den som inte hört den här låten innan kan introt upplevas som långt och tradigt men låten kom i den perioden då man verkligen ”mixanpassade” låtarna så att man skulle kunna mixa olika låtar i långa utdragna mix. Redan på 70-talet var det iofs en våg med sådana mixar men jag upplevde det som att det var en rejäl revival av det fenomenet just i mitten på 90-talet. Hur som helst, tycker ni introt är jobbigt så spola fram till 2:20 så kommer själva klimax på introt, något som garanterat ger ståpäls om man gillar underbart pianospel och vacker sång.

Tjillevippen

notbugs