Ännu ett nostalgiinlägg i repris, nr 2 i ordningen…..

Invisible Man’s Band – All Night Thing

Här har vi en riktig discoklassiker men man kan oxå kalla den raveklassiker. Hur detta kommer sig ska jag återkomma till. Först så måste vi vrida tillbaka klockan till 1979 då discon var på topp. Själv var man ett litet discofreak med slänglugg och alla attributen. Sprang på tonårsdisco som anordnades av fritidsförvaltningen på Centrumgården i Västervik. Fredagarna var höjdpunkten på veckan för då fick man leva ut och vara den man verkligen ville vara. Vad det var är lite svårt att sätta fingret på men musiken betydde allt och kom för alltid att forma min personlighet. Från att ha varit en ganska tillbakadragen person under låg- och mellanstadiet så blev jag utåtriktad och tyckte om att träffa nya människor under tonårstiden och framförallt under högstadieåren.

Inte nog med att jag tyckte om att gå ut och dansa på fredagarna, mitt stora musikintresse fick mig att drömma om att en dag själv stå och mixa skivor på disco. Det tog nog inte mer än nåt år efter att jag första gången tänkt tanken tills jag själv började spela och snart så ramlade bokningarna in utan att man behövde anstränga sig särskilt mycket. Så var det under alla åren jag spelade så något måste man ha gjort rätt för uppenbarligen så gillade arrangörerna min insats.

Nu skruvar vi fram klockan några år och det handlar nu om gymnasietiden. Jag spelade fortfarande regelbundet och hade en del fasta gig på krogar i stan samt gjorde små gästspel i andra städer vid enstaka tillfällen. Men detta räckte inte för jag och några kompisar var ute efter den optimala discokvällen så vi började planera för en riktigt stor fest. Den ena av kompisarna hade fått napp på en lokal där vi kunde vara ute vid gamla tändsticksfabriken. Det var en stor hall som senast hade använts då verksamheten bestod av båtbyggeri. Hur som helst så var den perfekt och vi spikade ett datum och började planera allt runtomkring. En av mina högsta prioriteter var att jag ville ha en riktigt grym ljudanläggning som helst skulle få taket att lyfta på stället. Sagt och gjort, med hjälp från en kompis som hyrde ut dylika prylar så fick vi ihop en riktigt fet ljudanläggning som passade perfekt för ändamålet.

Sedan så ordnade vi med dryckesservering, det bjöds på bål som vi gjort på riktigt starka grejer som jag än idag inte tänker berätta var de kom ifrån. Det enda jag kan säga är att det var grejer som inte fanns att köpa på systembolaget. Nu var allt på plats för den perfekta discokvällen och planen var att köra så länge folk orkade dansa så man skulle kunna kalla det en föregångare till dagens ravefester eftersom det handlade om musik och dans hela natten lång om än med lite äldre musik. Men musiken vi spelade bestod både av aktuella låtar men oxå väldigt mycket ”gamla” discoklassiker och All night thing var en av de discoklassikerna som vi spelade mer än en gång den kvällen. En annan gammal favorit var Dan I – Monkey Chop som oxå snurrade på skivtallrikarna under den kvällen.

Festen var välbesökt och lokalen packad med folk, tror det var drygt 300 gäster. Vi hade inte sökt några tillstånd för att hålla festen och jag minns att polisen var ute och kollade förbi ett par gånger men lät det hela bero. Några månader senare skulle en liknande fest, där vi försökte köra med samma koncept, spåra ur fullständigt så vi till slut hamnade inför tingsrätten för olovlig alkoholservering m.m.

Men denna festen var ovanligt lyckad och under kvällen så fick min ena kompis och jag för oss att kolla hur långt vårt festljud hördes över bygden. Så vi tog varsin cykel och cyklade genom halva stan över till andra sidan hamnen nedanför järnvägsstationen. Döm om min förvåning då det visade sig att ljudnivån från festen var så hög att det lät som om den pågick i kvarteret trots att det var 1-2 kilometer bort. Visserligen var det öppet vatten mellan festen och där vi stod men helt klart så hade jag inte velat bo i den änden av stan och försöka sova med öppet fönster den natten. Nöjda med vad vi hörde åkte vi tillbaka till festen som fortsatte lång inpå småtimmarna och så småningom när det ljusnade droppade de sista gästerna av och vi kunde packa ihop och gå hem. Det hade varit en otroligt lyckad fest och alla som varit där hoppades att vi snart skulle hålla något liknande igen. Tyvärr skulle nästa försök till mastodontfest några månader senare inte bli lika lyckat av flera olika anledningar utan den slutade med att jag och kompisen blev dömda för olovlig alkoholservering. Sen var det slut på den typen av fester i vår lilla stad eftersom såväl polis som kommunala myndigheter hade fått upp ögonen för dylika arrangemang och inte tänkte tillåta dem hädanefter.

Tjillevippen

notbugs

6 svar

  1. Oj,oj,oj…Centrumgården var mitt och kompisens tillhåll under flera år och det var inte bara disco-kvällarna utan det var vår fritidsgård på den rätta sidan av V-vik. Vi var där nästan varje vardagkväll och herre min je vi fick röka inomhus…ja jag säger då det 70-talets slut och åttiotalet stod och stampade i kulisserna. Fick höra av kompisen att senare när vi dansade loss på Mayday, Life , Hörnan och liknande så brukade vi tydligen stöta till armbågsvis mot andra chics för att degradera dessa och visa att vi var dansgolvets härskarinnor. Detta faktum hade jag totalt glömt kanske för att jag inte är lagd att vara ovänlig mot folk i allmänhet…men,men inte vet jag…det kanske var andra brudar som stötte till oss och så gav vi igen på vårt raffinerade sätt. Hahaha…
    Ha en bra första advent notbugs//hugoelle

  2. Jo, Centrumgården lyser med ett nostalgiskt skimmer på minneshimlen helt klart. Har dock för mig att när det var discokvällar så fick man inte röka inne utan fick stå ute under taket vid entrén där det en gång varit bensinmack. Där stod ett betongrör som var nån meter i diameter och nån halvmeter högt som var fyllt med sand för att svälja alla fimpar. Sen efter att hela stället brunnit ner blev det permanent rökförbud inomhus i de nya lokalerna.

    Ha en bra första advent själv och tack för de intressanta kommentarerna, de får en att tänka till lite och fundera på hur det var förr. Minnet är ju inte alltid som man skulle önska så det är alltid kul att få lite andra vinklingar på hur det var förr.

    Tjillevippen

    notbugs

  3. hej! det stämmer men var det en mack en gång?

  4. Hej gamle kompis! Så kul att du hittat hit. 😀 Jo, det var en Shellmack där innan. Kommer ihåg det för min far hade sitt kontor i vita huset bredvid när han jobbade som trädgårdsarkitekt. Macken slog igen nån gång under första halvan av 70-talet antar jag. Vet inte riktigt när kommunen gjorde fritidsgård av det hela.

    Tjillevippen

    notbugs

  5. Hej igen notbuggs,
    Bara tvungen att säga hey till Johnny…so Hallo – long time no see! Ha det bra ni V-viksbor i förskingringen däruti i Eksjö…//A

  6. […] Själv tyckte jag att det hela var en riktig höjdpunkt för det var inte ofta man fick testa att spela alla sina favoritlåtar på fullt blås så att hela stan hörde. Det hände vid några få andra tillfällen varav ett sådant tillfälle faktiskt avhandlats i bloggen i ett tidigare inlägg. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: