Disco i Moskva…..

Telex – Moscow Disco

Befinner mig nu hos min syster som bor i skogen utanför Västervik. Ska fira nyår här och sen ska jag hälsa på föräldrarna i Västervik ett par dagar innan det bär hemåt Smålandsskogarna igen. Men eftersom jag varit lite till och från på bloggen på sistone så tänkte jag att jag i alla fall kunde slänga in en liten go videosnutt när jag fick en stund över.

Tjillevippen

notbugs

Bara en bra låt…..

Mauro Scocco – Till dom ensamma

Det här är en av mina svenska favoritlåtar genom tiderna. Den påminner mig om när jag bodde i Stockholm. Iofs var jag inte direkt ensam, hade mycket vänner och det hände mycket hela tiden. Men jag kände mig ensam på nåt annat vis och den ensamheten släppte inte förrän jag flyttade tillbaka till Eksjö i Småland. Tror helt enkelt att jag och storstaden inte var nån bra mix helt enkelt eftersom jag aldrig kände mig riktigt hemma där och det var nog den känslan som jag upplevde som en slags ensamhet, att inte riktigt höra hemma.

Tjillevippen

notbugs

En gammal DMC-favvis…..

DMC Mixes 86-07 – On Broadway Mix By Dimitri & Robert Provencal

Hade två kompisar på besök härom kvällen och vi satt och lyssnade på gamla nostalgilåtar med mera. Sen hade vi den obligatoriska filbytarstunden som innebär att vi byter innehåll på våra hårddiskar. Vi har ganska så lika musiksmak plus att vi alla samlar på gamla nostalgiprylar och det är här detta mixet kommer in i bilden. Det är nämligen så att min ena kompis fått tag på en grymt stor samling med DMC-mixar från tidernas begynnelse och framåt. För den som inte vet vad DMC är så kan jag kort berätta att det står för Disco Mix Club och drogs igång av Tony Prince, den gamle Radio Luxemburg-DJ’n, i början av 80-talet.

DMC hade ett antal DJ’s som snickrade ihop mixar varje månad som sedan pressades upp på vinyl och skickades ut till medlemmarna som bestod av DJ’s runt om i världen. Nu borde jag skriva i presens egentligen för DMC är fortfarande aktivt även om jag inte har riktigt koll på hur verksamheten ser ut idag. Det enda jag vet är att de än idag anordnar VM i mixning och det kan vara en underhållning i sig att titta på. Ska återkomma till det nån gång för det finns mycket godis att kolla in där även om man inte är intresserad av mixning.

Tillbaka till min kompis och hans samling DMC-mixar, hela samlingen är på över 30 gigabyte så det tog en stund att kopiera men jädrar så kul jag har haft sen. Har hittat alla mina gamla favoritmixar från förr så igår laddade jag min MP3-spelare med alla favoriter så man har att lyssna på när man är ute och går. En av alla favoritmixar är just den här och tyvärr har jag fått kapa sista biten för den blev längre än vad YouTube tillåter annars. Idag så kanske man inte tycker att den är något mästerverk rent tekniskt men nostalgifaktorn är maximal för oss som var med på den tiden.

Minns att jag brukade spela den här mixen när jag stod och vände skivor på Slottsholmen i Västervik sommaren 1987. Den funkade alltid lika bra och det var ju rätt bekvämt att slippa stå och mixa själv måste erkännas. Har några andra favoriter som jag oxå brukade köra och som funkade kanon för att lyfta stämningen på dansgolvet. Det var inget stort dansgolv där, men ljudet var riktigt bra för vi hade fyra stycken Cerwin Vegalådor som stod för dunkandet så det räckte och blev över.

Tjillevippen

notbugs

En riktigt fet munk…..

MUNK – Down In L.A. (Shazam Version)

En kompis tipsade mig om den här låten igår och när jag hörde den blev jag helsåld. Stuket är som vore det taget från första halvan av 80-talet samtidigt som den ändå inte känns alltför retro. Basgången får mig direkt att tänka på D-Train – You’re The One For Me, Tony Lee – Reach Up och även i viss mån ABC – Look Of Love (USA-mixarna). Hur som helst så är det en låt att damma loss i ett par Cerwin Vega och det är precis vad vi kommer att göra i morgon.

Kompisen som köpte mina gamla Cerwin HP-215 fick spel nu före jul och gick och köpte ett par CLS-215, dvs likadana som jag har nu fast årets modell. Själva högtalaren är densamma, men den har genomgått en del småförändringar sen den versionen jag har kom ut. Nåväl, nu bor kompisen i en liten stuga ute i skogen och där i sitt lilla vardagsrum på typ 15-20 kvm har han således 4 bamselådor med dubbla 15-tummare i varje plus en separat subbas med en 15-tummare. Helt sjukt och sanslöst är vad jag kallar det för.

Folk tyckte jag var galen när jag släpade in mina två bjässar in i mitt lilla vardagsrum här i gamla stan, men det är ju en västanfläkt jämfört med kompisens frispel. Men det ska bli väldigt kul att åka ut dit och spela go musik i morgon. Egentligen skulle vi ha gjort det redan ikväll men vi var båda så sega efter gårdagens musikspel så det bidde en vilodag idag istället.

Enda problemet han har nu är att det verkar som om strömförsörjningen i hans lilla stuga inte hänger med ordentligt. Men en kompis med elektrikerbakgrund ska kolla på det efter helgerna och se om det går att åtgärda. Som det är nu så börjar nämligen alla lampor blinka när han vrider på ordentligt.

Hur som helst ska det bli kul att få höra den här låten i hans monsteranläggning i morgon och jag tror nog jag ska ta med ett par öronproppar för säkerhets skull. 😉

Tjillevippen

notbugs

Man vill bara dansa när man hör den här…..

Sylvester – Over And Over

Den här låten lär ha varit ett s.k Anthem på discoteket Paradise Garage under de åren det fanns. Jag kan lätt förstå att den fått en sådan status för jag har toklyssnat på den om och om igen sen jag hittade den på YouTube. Man blir fruktansvärt danssugen och bara önskar att det fanns ett ställe som Paradise Garage där man kunde dansa loss till all världens bästa dansmusik.

Ska om en stund iväg och spela musikspel, sen är den här julaftonen fulländad. Bidde dock ingen tvätt idag som planerat. Var så extremt trött så det bidde en ta-det-lugnt-dag. Fattar bara inte varför den förlamande tröttheten bara kommer utan anledning. Det är som om hela kroppen bara tappar all ork även om jag kan vara hur pigg och full med idéer i skallen. Det hänger lixom inte riktigt ihop men det är bara att gilla läget och lyssna på kroppen. Funkar inte att försöka forcera för då blir det bara ännu värre så till slut orkar man ingenting alls.

Så det blir lagom att avsluta med musikspel, ingen fysisk påfrestning där utan det gäller att vara med mentalt istället. Fast jag märker att man börjar glömma en massa bra musik som man tidigare kunnat som ett rinnande vatten. Men det ska bli kul att spela, vi har inte spelat på hela året så vi har mycket att ta igen. Brukar annars bli så att vi spelar 7-8 gånger på ett år i alla fall, men i år bidde det inte så på grund av strul med programvaran som sköter det hela.

Nog om detta, jag hoppas alla mina besökare får en bra jul och att det blir en bra början på det nya året när det är dax. Fast jag lär återkomma innan dess så jag avslutar helt enkelt med att önska er alla en riktigt GOD JUL!

Tjillevippen

notbugs

Dan’ före dan’…..

Kim English – C’est La Vie

Eftersom jag inte är nån julfirare så blir det ingen julmusik på den här bloggen. Man kan säga att jag firar jul på mitt eget vis och jag trivs väldigt bra med det. Ingen stress utan lugnt och skönt och så träffar man lite vänner emellanåt. Hade min första julfria jul nån gång i början på 90-talet och när jag insåg att det är ju så här “min” jul ser ut så har jag sedan dess försökt att emellanåt ha en sån jul här hemma i Eksjö.

Andra år så åker jag till syskon eller föräldrar och firar klassisk jul, men det är inget som jag direkt hoppar jämnfota över. Tycker att man kan träffas och bry sig om varandra vid så många andra tillfällen under året för vid julen så blir det så mycket förväntningar och stress som gör att det till slut mest känns jobbigt.

Så i morgon på julafton har jag bokat tvättstugan och har tvättdag istället. Sen kommer jag äta min julsushi och till kvällen blir det gratinerade sniglar som är en annan favorit. Detta med julsushi kom jag på för några år sedan för jag ville ha nåt som var så långt ifrån traditionell julmat som möjligt och då föll mitt val på just sushi som jag är barnsligt förtjust i hela året för den delen.

Senare på kvällen så ska jag åka till några kompisar och spela musikspel, det är en gammal tradition vi har i kompisgänget. Så på julafton när alla är färdiga med firandet med familjerna så träffas vi hemma hos en kompis och hans familj och spelar musikspel till sent på nattkröken.

Har för övrigt tjuvstartat i tvättstugan, såg förut att det var ledigt ikväll så jag drog igång och tvättar nu sängkläder för fulla muggar. Har haft en hel del besök på sistone och då blir det ju extra omgångar att tvätta. Så det ska bli skönt när det är klart så kan vi ta klädtvätt i morgon. Ser att klockan är dax för att plocka ur första maskinerna så jag ska ta och knata ner i tvättstugan nu och hänga lite lakan, påslakan osv.

Tjillevippen

notbugs

Nostalgiinlägg i repris, nr 5 i ordningen…..

Linda Clifford – Don’t Give It Up

Ingen originalvideo utan något som någon klippt ihop och så lagt på låten. Denna gången så är det dock hela låten vilket det inte var i originalinlägget. Nu tillbaka till låten, jag hade den många år endast på ett Sanyo 15-minuters kassettband i en inspelning som var gjord från Radio Luxemburg. Men vad gjorde det när det var en så himla bra låt. Det är max 10 år sedan jag fick tag på låten i ett vettigt format och kvalitét. Har iofs inte lagt ner något jobb på det innan, tror inte ens jag riktigt visste vad låten hette och vem som sjöng. Inspelningen jag hade på kassett var en panikinspelning som jag gjorde då jag satt och rattade in Radio Luxemburg och låten precis spelades.

Bara Radio Luxemburg är ju en stor källa till nostalgi för oss som var med på den tiden. Det var ju det närmaste reklamradio vi kom här i Sverige på den tiden. Vem minns inte Babychamreklamen som snurrade i slutet av 70-talet och början på 80-talet. Undrade många år vad detta Babycham var för något och fick så svaret i mitten på 90-talet då jag klev in på Systembolaget här i Eksjö och i en monter så stod där en liten blå flaska med just Babycham. Det visade sig vara en alkoläsk, lite som champis fast med alkohol och väldigt god dessutom. Vet inte om den finns på bolaget längre, men helt klart är att den var före sin tid.

Kungen på Radio Luxemburg under min tid som lyssnare var Tony Prince och han skulle så småningom gå vidare och starta upp DMC (Disco Mix Club) och därmed bidra till den stora vågen av remixande och DJ-kultur som skulle växa fram under 80-talet och som numera är en stor industri.

Lite mer nostalgi väcker säkert frekvensen 1440 khz på mellanvågsbandet där sändningarna skedde. Annars så nämndes 208 i var och varannan jingle mellan låtarna och jag tror 208 är meterbandet som man kunde ratta in sändningarna på. Är dock inte så haj på radioterminologi så där kanske finns någon som kan upplysa mig om vad som är vad med 1440khz och 208.

Ska vid tillfälle leta upp kassetten med inspelningen av denna låten. Har den kvar i en låda som står i en garderob. Tänkte ta och rippa den till MP3 så jag än en gång kan få uppleva känslan av hur det var att lyssna på Radio Luxemburg. Kan tänka mig att de som är ungdomar idag tycker att vi måste varit ena riktiga nötter som kunde sitta å harva framför en radio på det viset och inte få mer än en knastrig sändning som belöning. Man fick ju sitta och hålla koll på inställningen på radion hela tiden för mottagningen var allt annat än stabil så man fick justera med jämna mellanrum.

Låten är i alla fall underbar att bara softa till. Det uttrycket var nog inte riktigt uppfunnet då låten kom men man kunde softa lika bra för det. Linda Cliffords pratsång ligger som en smäck över låten och hon har dessutom bra tryck i rösten när så krävs så att det räcker och blir över. Helt klart en låt som man inte tröttnar på i första taget.

Tjillevippen

notbugs

Vi fortsätter på filmtemat…….

Ronin – Theme

Kanske inte världens svängigaste precis men eftersom den passar så grymt bra till filmen så förtjänar den att uppmärksammas. Ronin är för övrigt en av filmerna som skulle platsa på min topp-tio-lista över tidernas bästa filmer. Är dock ganska sorgsen över att regissören John Frankenheimer fick lämna jordelivet på tok för tidigt, eftersom han fick till ett sånt underbart filmspråk i sina sista filmer. Efter Ronin så gjorde han Reindeer Games, en film som iofs inte platsar på topp-tio-listan, men som har en underbar stämningskänsla från början till slut.

Men tillbaka till Ronin som jag har sett hur många gånger som helst och som jag lär se lika många gånger till. Inte minst för att se de underbara biljaktsscenerna eller Robert DeNiros sköna tolkning av en avdankad spion som försörjer sig på den privata marknaden. Hans mest klockrena replik är när han får frågan “You ever kill anybody?” och hans svar blir “I hurt somebody’s feelings once.”. Hela filmen är full av sådana små repliker som bär fram storyn och det tillsammans med bildspråket är vad som gör den här filmen till den höjdare det är.

För den som inte sett filmen så bjuder jag på ett litet smakprov i form av en trailer så kanske du/ni blir sugna att glutta på lite efter-kalla-kriget-spion-romantik som jag skulle vilja kalla det.

Ronin

Laguppställningen i den här filmen är ju dessutom ganska stark. Natascha McElhone, Stellan Skarsgård, Jean Reno, Sean Bean, Jonathan Pryce och Michael Lonsdale är klockrena i sina roller och det finns egentligen inget mer att önska än att filmen gärna hade fått vara en timme längre för man vill liksom ha mer. Istället får man se om filmen med jämna mellanrum och upptäcka nya saker varje gång som man inte sett innan.

Nog om film nu, jag lovar att släppa filmtemat för ett tag nu men jag kommer säkert att återkomma till det i framtiden då det finns så mycket mer att hämta från filmens värld både när det gäller musik men också rena upplevelser.

Tjillevippen

notbugs

Dagens låt goes Bollywood…..

Soundtrack from Dil Se & Inside Man – Chaiyya Chaiyya

Zappade runt på kanalerna vid 21-snåret igår kväll och på någon kanal så började just då filmen Inside Man av Spike Lee. Filmen inleds med just den här låten och av någon anledning så kunde jag inte sluta lyssna för den var så förtrollande på nåt vis. Vanligtvis så brukar jag avsky den här typen av musik men något i denna låten tilltalar mig, men fråga mig inte vad för det har jag inte en aning om.

Låten slog stor i Indien efter att den varit titelmelodi i den indiska Bollywoodproduktionen Dil Se. Senare kom den även att slå i England vilket kanske inte är så konstigt med tanke på den stora befolkningsgrupp där som har rötterna i Indien.

Lite kul är det att kolla på videon till låten för den är så överdrivet teatralisk på ett sätt som känns aningen främmande för oss västerlänningar. Samtidigt måste man imponeras över det jobb som läggs ner på att få till en dylik inspelning. Att filma en drös människor dansandes på ett rullande tåg görs ju inte i en handvändning precis. Hade nog aldrig funkat i Sverige med arbetarskydd och andra regler som skulle kunna tänkas sätta stopp för dylika övningar. Fast det skulle ju vara kul att se den svenska skådespelareliten dansa på en godsvagn mellan Eksjö och Hultsfred helt klar, det ska inte förnekas.

Tjillevippen

notbugs

Lite off-topic…..

Musik: John Williams – Olympic Fanfare & Theme

För den som känner mig lite närmare så vet ni ju att mina favorithusdjur är möss och att jag tidigare haft, vad man skulle kunna kalla, små kolonier av möss i mitt hem. Numera så är det tomt i burarna, mest beroende på att det inte funkar så bra att städa burar och hålla efter när man inte är 100% ok i kroppen. Annars så är det väldigt trevligt sällskap även om jag aldrig kom igång med att försöka träna någon av mina musar till stordåd av den kalibern som visas på filmen.

Men eftersom jag blev så fascinerad av den här videon så var jag ju bara tvungen att ta med den på bloggen även om det är lite off-topic, men det är ju musik till så jag är ju inte helt av banan och slirar.

Tjillevippen

notbugs