Nostalgiinlägg i repris, nr 5 i ordningen…..

Linda Clifford – Don’t Give It Up

Ingen originalvideo utan något som någon klippt ihop och så lagt på låten. Denna gången så är det dock hela låten vilket det inte var i originalinlägget. Nu tillbaka till låten, jag hade den många år endast på ett Sanyo 15-minuters kassettband i en inspelning som var gjord från Radio Luxemburg. Men vad gjorde det när det var en så himla bra låt. Det är max 10 år sedan jag fick tag på låten i ett vettigt format och kvalitét. Har iofs inte lagt ner något jobb på det innan, tror inte ens jag riktigt visste vad låten hette och vem som sjöng. Inspelningen jag hade på kassett var en panikinspelning som jag gjorde då jag satt och rattade in Radio Luxemburg och låten precis spelades.

Bara Radio Luxemburg är ju en stor källa till nostalgi för oss som var med på den tiden. Det var ju det närmaste reklamradio vi kom här i Sverige på den tiden. Vem minns inte Babychamreklamen som snurrade i slutet av 70-talet och början på 80-talet. Undrade många år vad detta Babycham var för något och fick så svaret i mitten på 90-talet då jag klev in på Systembolaget här i Eksjö och i en monter så stod där en liten blå flaska med just Babycham. Det visade sig vara en alkoläsk, lite som champis fast med alkohol och väldigt god dessutom. Vet inte om den finns på bolaget längre, men helt klart är att den var före sin tid.

Kungen på Radio Luxemburg under min tid som lyssnare var Tony Prince och han skulle så småningom gå vidare och starta upp DMC (Disco Mix Club) och därmed bidra till den stora vågen av remixande och DJ-kultur som skulle växa fram under 80-talet och som numera är en stor industri.

Lite mer nostalgi väcker säkert frekvensen 1440 khz på mellanvågsbandet där sändningarna skedde. Annars så nämndes 208 i var och varannan jingle mellan låtarna och jag tror 208 är meterbandet som man kunde ratta in sändningarna på. Är dock inte så haj på radioterminologi så där kanske finns någon som kan upplysa mig om vad som är vad med 1440khz och 208.

Ska vid tillfälle leta upp kassetten med inspelningen av denna låten. Har den kvar i en låda som står i en garderob. Tänkte ta och rippa den till MP3 så jag än en gång kan få uppleva känslan av hur det var att lyssna på Radio Luxemburg. Kan tänka mig att de som är ungdomar idag tycker att vi måste varit ena riktiga nötter som kunde sitta å harva framför en radio på det viset och inte få mer än en knastrig sändning som belöning. Man fick ju sitta och hålla koll på inställningen på radion hela tiden för mottagningen var allt annat än stabil så man fick justera med jämna mellanrum.

Låten är i alla fall underbar att bara softa till. Det uttrycket var nog inte riktigt uppfunnet då låten kom men man kunde softa lika bra för det. Linda Cliffords pratsång ligger som en smäck över låten och hon har dessutom bra tryck i rösten när så krävs så att det räcker och blir över. Helt klart en låt som man inte tröttnar på i första taget.

Tjillevippen

notbugs

Annons

Vi fortsätter på filmtemat…….

Ronin – Theme

Kanske inte världens svängigaste precis men eftersom den passar så grymt bra till filmen så förtjänar den att uppmärksammas. Ronin är för övrigt en av filmerna som skulle platsa på min topp-tio-lista över tidernas bästa filmer. Är dock ganska sorgsen över att regissören John Frankenheimer fick lämna jordelivet på tok för tidigt, eftersom han fick till ett sånt underbart filmspråk i sina sista filmer. Efter Ronin så gjorde han Reindeer Games, en film som iofs inte platsar på topp-tio-listan, men som har en underbar stämningskänsla från början till slut.

Men tillbaka till Ronin som jag har sett hur många gånger som helst och som jag lär se lika många gånger till. Inte minst för att se de underbara biljaktsscenerna eller Robert DeNiros sköna tolkning av en avdankad spion som försörjer sig på den privata marknaden. Hans mest klockrena replik är när han får frågan “You ever kill anybody?” och hans svar blir “I hurt somebody’s feelings once.”. Hela filmen är full av sådana små repliker som bär fram storyn och det tillsammans med bildspråket är vad som gör den här filmen till den höjdare det är.

För den som inte sett filmen så bjuder jag på ett litet smakprov i form av en trailer så kanske du/ni blir sugna att glutta på lite efter-kalla-kriget-spion-romantik som jag skulle vilja kalla det.

Ronin

Laguppställningen i den här filmen är ju dessutom ganska stark. Natascha McElhone, Stellan Skarsgård, Jean Reno, Sean Bean, Jonathan Pryce och Michael Lonsdale är klockrena i sina roller och det finns egentligen inget mer att önska än att filmen gärna hade fått vara en timme längre för man vill liksom ha mer. Istället får man se om filmen med jämna mellanrum och upptäcka nya saker varje gång som man inte sett innan.

Nog om film nu, jag lovar att släppa filmtemat för ett tag nu men jag kommer säkert att återkomma till det i framtiden då det finns så mycket mer att hämta från filmens värld både när det gäller musik men också rena upplevelser.

Tjillevippen

notbugs

Dagens låt goes Bollywood…..

Soundtrack from Dil Se & Inside Man – Chaiyya Chaiyya

Zappade runt på kanalerna vid 21-snåret igår kväll och på någon kanal så började just då filmen Inside Man av Spike Lee. Filmen inleds med just den här låten och av någon anledning så kunde jag inte sluta lyssna för den var så förtrollande på nåt vis. Vanligtvis så brukar jag avsky den här typen av musik men något i denna låten tilltalar mig, men fråga mig inte vad för det har jag inte en aning om.

Låten slog stor i Indien efter att den varit titelmelodi i den indiska Bollywoodproduktionen Dil Se. Senare kom den även att slå i England vilket kanske inte är så konstigt med tanke på den stora befolkningsgrupp där som har rötterna i Indien.

Lite kul är det att kolla på videon till låten för den är så överdrivet teatralisk på ett sätt som känns aningen främmande för oss västerlänningar. Samtidigt måste man imponeras över det jobb som läggs ner på att få till en dylik inspelning. Att filma en drös människor dansandes på ett rullande tåg görs ju inte i en handvändning precis. Hade nog aldrig funkat i Sverige med arbetarskydd och andra regler som skulle kunna tänkas sätta stopp för dylika övningar. Fast det skulle ju vara kul att se den svenska skådespelareliten dansa på en godsvagn mellan Eksjö och Hultsfred helt klar, det ska inte förnekas.

Tjillevippen

notbugs