Filmtajm igen…..

Ravel – Bolero

Kanske inte den vanliga bagen musik på den här bloggen precis, men den har att göra med temat på inlägget idag. Jag har som bekant precis varit i Västervik ett par dagar och är nu hemkommen från min vistelse där. Det blev två besök till Västerviks Stadsbibliotek där jag grottade mig ner i gamla nummer av Västerviks-Tidningen från 1980. Fick avgränsa lite så det jag hann med att skumma igenom sträcker sig från och med maj till och med augusti 1980. Fick totalt med mig 18 stycken A3-utskrifter med artiklar och annat godis som jag kommer att skriva om här på bloggen framöver.

Jag börjar med en godisbit som bygger på filmtemat. Det var inte länge sen jag hade ett inlägg om biografen Palladium i Västervik. Min trogna läsare Hugoelle påpekade då att även den andra biografen i Västervik på den tiden förtjänade att nämnas. Forum drevs av Folkets hus i Västervik och var inte en renodlad biograf utan även teaterscen m.m. Men de visade som sagt var film där oxå men repertoaren var där oftast snäppet lägre kvalitetsmässigt jämfört med Palladium. Dock fanns det undantag, som t.ex när de visade E.T vilket Hugoelle skrev om i sin kommentar.

Därtill kan noteras att på Forum visades det porrfilm ibland, något som jag och kompisen tyckte det var väldigt spännande att försöka smita in på när vi var sådär 12-13 år. Minns att det mest var gamla gubbar som satt i salongen å så vi två fnissiga tonårsgrabbar som hukade längst bak och försökte se vad det hela handlade om. 😉

Hur som helst så hittade jag lite bioannonser för både Palladium och Forum från den 18:e augusti 1980, och det är de jag delar med mig här idag. Finner just den här kombinationen av filmer ganska talande för hur utbudet såg ut på de två konkurrerande biograferna.

Bioannons VT 1980-08-18 Biografannons i Västerviks-Tidningen 1980-08-18

Filmen Blåst på konfekten har jag faktiskt börjat kika på nu, har kommit drygt halvvägs, och jag får nog säga att den har sin charm än idag. Framför allt så är Dudley Moore grymt kul med alla galenskaper han har för sig. Dessutom så är Bo Derek en “babe” än idag i rollen hon spelar. Hennes filmkarriär efter den här rollen blev annars ganska medioker och hon är nog idag mest ihågkommen som tjejen som fick rastaflätorna att slå igenom. Ja, och sen var hon ju tjejen som förförde Dudley Moore till tonerna av Ravels Bolero i den nyss nämnda filmen, så där har ni kopplingen till dagens låt.

Tjillevippen

notbugs

Idag bär det av hemåt igen…..

FPI Project – Everybody (All Over The World)

Idag så blir det hemresa till Eksjö efter den här turen i V-vik. Har fått med mig massor av nostalgimaterial från biblioteket som jag på olika sätt avser att använda i framtida blogginlägg. Sen insåg jag när jag var ute på stan tidigare på morgonen att nästa gång jag kommer hit så får jag nog ta med en kamera, för jag är rätt fascinerad över hur förändrad stan har blivit sen man flyttade härifrån.

Kom på en annan intressant grej och det är att när jag är i V-vik lyssnar jag gärna på musik som är från den tiden efter att jag flyttat till Eksjö. Antar att det är nån slags dold hemlängtan som tar sig uttryck på det viset. Men det händer att jag lyssnar på gamla tonårsklassiker även när jag är i V-vik och är man då t.ex ute och promenerar med MP3-spelaren laddad med en bra samling så blir det en rejäl nostalgitripp eftersom ljud och bild lixom hänger ihop då. Jag tycker det är väldigt fascinerande med hur vi associerar minnen till olika sinnesupplevelser.

Men det ska hur som helst bli skönt att få komma hem igen, börjar sakna min egen dator framförallt. Det är så mycket jag gör med den som jag sällan kan göra på andra datorer. Får se lite hur det blir med inlägg de kommande dagarna för jag har inte varit riktigt på topp sista veckan. Men för den som följer bloggen så kan jag rekommendera att ni prenumenerar på den via RSS, då kommer ju uppdateringarna till webbläsaren per automatik. Kan förklara lite närmare hur det fungerar när jag är på hemmaplan igen och kan sitta lite mer i lugn och ro.

Tjillevippen

notbugs

Nu händer det grejer…..

Creation – Give It Up

Befinner mig nu i Västervik hos föräldrarna. Blev en lite hastigt påkommen resa av flera olika anledningar. En av dem är att jag ville få möjlighet att besöka biblioteket här för att söka nostalgi-material i gamla nummer av Västerviks-Tidningen. Så idag bidde det en dryg timme och jag gick då igenom material jag redan kikat på då jag var här sist. Men idag kunde jag äntligen göra utskrifter på materialet så när jag kommer hem har jag lite idéer om hur jag ska använda materialet för kommande blogginlägg.

Får se om jag är i form för en räd till biblioteket i morgon oxå. Är inte riktigt ok i kroppen just nu så orken tryter fort, men jobbigast är att koncentrationen inte är på topp. Så man får ta korta stunder och nu har jag i alla fall lyckats få det material jag suktat efter allra mest på pränt. Då kan jag sen ta och pula ihop det allteftersom jag har tid och ork på hemmaplan. Det får ta den tid det tar helt enkelt, men det är ju oxå lite av premisserna för den här bloggen. Den lever i takt med min dagsform helt enkelt.

Dagens låt är annars en sån låt som kan höja formen rent mentalt och det märkliga är att jag hade helt glömt bort den tills jag hittade den i helgen. Den var en av de absoluta favoritlåtarna i början på 90-talet och jag är lite förbryllad över hur den trillat bort från medvetandet på det viset. Men det kan ju vara så att inte ens alla favoriter får plats i det aktiva minnet utan det måste underhållas för att de inte ska försvinna.

Tjillevippen

notbugs

Disco av bästa märke…..

Sinnamon – Thanks To You

Har faktiskt skrivit om den här låten i ett tidigare inlägg, men den gången hade jag inte med själva låten då inlägget handlade om en annan låt så att säga. Men idag så kände jag mig lite allmänt nostalgisk och då passar den här låten perfekt. Har många associationer till den här låten men den första jag kan komma på är när kompisen och jag hade tagit bussen till Linköping för att handla skivor och han köpte just den här tolvan. Året måste ha varit 1982 eller möjligtvis 1983 eftersom den här skivan släpptes 1982.

Det var för övrigt ett av de stora äventyren man hade som boende i lilla Västervik, dvs att åka till Linköping och gå på stan och handla skivor å kläder. Där fanns det ju dessutom McDonalds, något som jag idag inte riktigt kan se tjusningen med, men då var det på något vis skapelsens krona även om hamburgarna på Corner hemma i Västervik var och är mycket godare.

Kan inte påstå att jag tyckte klädutbudet var nåt speciellt heller utan det enda som egentligen var nåt att ha och dessutom var väldigt bra var utbudet av skivaffärer. Där kunde man lätt gå runt de olika affärerna och grotta ner sig i vinylbackarna utan nån tanke på klocka eller mat. Tyvärr så har jag glömt vad de olika skivbutikerna hette, men en minns jag låg bara ett stenkast från McDonalds. Sen låg den butiken, där kompisen köpte Sinnamon, i närheten av en kyrka.

Normalt sett så åkte man enklast med tåg till Linköping så jag vet inte hur det kom sig att vi åkte buss, kanske var det en prisfråga då jag kan anta att tåget kostade något mer. Idag så har de visst väldiga problem med tågtrafiken mellan V-vik och Linköping så många turer får köras med buss i stället. Hoppas bara det löser sig så att bussarna inte blir en permanent lösning och tåget läggs ner helt.

Nu var det ju inte allför ofta som man åkte på dylika utflykter eftersom man hade en begränsad budget. Dessutom så sköttes väldigt mycket av skivinköpen via postorder från många av de små distributörer som vände sig direkt till DJ’s. Sen hade vi en riktigt bra skivaffär i Västervik även om den primärt var inriktad mot rock. Men killen som hade affären hade väldigt bred musiksmak så han var aldrig främmande för att ta hem  disco, funk eller vadhelst annat vi önskade.

För att inte förvirra så kan jag tillägga att det fanns ett otal skivaffärer i V-vik genom åren, bl.a Björns Musik, men det är inte den jag syftar till utan den som först låg på gamla norr mittemot Kon-ti-to i en källarlokal, sen flyttade den till Storgatan där Björn Klippare låg, för övrigt den frisör som jag alltid klippte mig hos.

Hur som helst så köpte jag ganska snart själv ett exemplar av Thanks To You och den står än idag i min skivhylla bland alla andra gamla nostalgibärare.

Tjillevippen

notbugs

Fred och Harmoni…..

Brothers In Rhythm – Peace And Harmony (Original Mix)

Kunde inte vänta utan var ju tvungen att ta med den här pärlan här och nu. Den första versionen är alltså den som släpptes på DMC i maj 1990. Där är alltså refrängen samplad från Whitney Houstons – Love Will Save The Day. Spola fram till 3:24 så får ni där höra några välbekanta toner.

Whitney Houston – Love Will Save The Day (Extended Club Mix)

Nu är det ju inte bara från den låten som de stal samplingar ifrån utan de plockade även delar från en av mina andra favvislåtar från den tiden, nämligen Nicole – Rock The House. I den låten så hittas de mest använda delarna vid 1:20 och 1:31.

Nicole – Rock The House (Club Mix)

Men hur lät då den tillputsade versionen av Peace And Harmony som de fick släppa när de inte fick loss Whitney Houstonsamplingarna? Jo, den låter sisåhär:

Brothers In Rhythm – Peace And Harmony (Vocals: Dina Carroll)

Blir lite förvirrad när jag letar bland alla snuttar som finns på YouTube. Sitter nämligen samtidigt och försöker få en överblick via Discogs som är en grymt bra skivdatabas, men när det gäller den här låten finns det så många releaser och remixar så jag vet varken ut eller in.

Hur som helst så är det en uttans bra låt och själv så föredrar jag originalmixen där de har Whitney Houston-samplingarna. Dock finns det några mixar med Dina Carrolls sång som är grymt bra rent musikaliskt, hade varit kul att höra dem med “originalsamplingarna”. Finns bl.a ett break i en av dem som jag minns att vi använde rätt friskt för att göra snygga mixövergångar.

Känner att det får räcka med bloggandet för en stund nu, är hungrig, trött i axlarna och börjar känna mig allmänt förvirrad efter att ha bläddrat bland alla videoklipp på YouTube. Men jag tror jag fick med det viktigaste i alla fall och alltid finns det nån där ute som uppskattar lite musikhistoria.

Tjillevippen

notbugs

Så kör vi lite recycling på förra temat…..

Brothers In Rhythm – Such A Good Feeling

Brothers In Rhythm är bland mina favorit- remixare/producentteam från början av 90-talet. Deras första hopkok som fick min uppmärksamhet var när de släppte samplingsorgien Peace And Harmony på DMC. Tyvärr så fick de inte loss rättigheterna till alla samplingarna, bl.a Whitney Houston, när den släpptes kommersiellt så då fick de snickra om den och spela in egna vokalpartier som ersättning. Tror det var Dina Carroll som fick den äran om jag inte är helt ute och cyklar. Får göra ett separat inlägg med de snuttarna ifall jag kan hitta båda versionerna på tuben.

Men om vi ser till den här höjdaren så har man alltså plockat delar av vokalpartiet från Charvonis version av Always There och snickrat ihop det till en ny låt. Är även där inne på att det gjordes två versioner, först en där det bara var samplingar från Always There men sedan en version där de tog in Charvoni i studion och lät henne sjunga in det hela. Kan dock bara hitta en version när jag letar och misstänker att det är den tillputsade varianten. Antar för övrigt att det är den “riktiga” Charvoni som “sjunger” i videon, har för mig att hon ser ut så. För mer ingående studier kan så är det bara att lyssna in på hennes version av Always There.

Charvoni – Always There

Men Brothers In Rhythm har gjort mer godis och bland mina absoluta favoriter hittar vi deras remix på Janet Jacksons If. Den har ett sånt underbart intro som sakta byggs upp till en total extas och eftersom den är så uttans bra tar vi med den på en gång.

Janet Jackson – If (Brothers In Rhythm House Mix)

Det här är en ren Café Operalåt för mig, har den på mina Café Opera-livekassetter och minns den även från de gånger då man var där, det var riktigt grymt. Finns egentligen mer att skriva om dessa remixare/producenter men det får vi ta en annan gång.

Tjillevippen

notbugs

Glömde ju…..

Willie Bobo – Always There

Glömde ju att ta med videsnutten som startade min ”forskning” kring historien runt låten Always There. Ramlade över den på YouTube igår och sen var jag igång och började nysta tillbaka och hittade då alla kända och okända covers som jag presenterade i förra inlägget. Just den här covern ger mig lite Players Association-känsla, kanske mest p.g.a gitarrspelet påminner en hel del om den typen av riff som de använde sig av. Annars så gillar jag introt till den här versionen med den sköna plockbasen som lixom visar var nivån ska vara.

Tjillevippen

notbugs

Ett stycke musikhistoria…..

Ronnie Laws – Always There

Idag blir det många snuttar i ett och samma inlägg. Det beror på att jag vill visa en hel drös covers på den låt som ligger först i inlägget. Originalet skrevs 1975 av Ronnie Laws men det dröjde inte länge innan det fanns andra artister som upptäckte vilken uttans bra låt det är.

Side Effect – Always There

Det som jag tycker är lite coolt med just den här låten är att den är så uttans bra i sig så det är svårt att misslyckas med den men här kommer ett gäng som nästan schabblar bort den, åtminstone om man lyssnar till introt som känns lite splittrat.

Wood Brass & Steel – Always There

Vi hoppar nu fram lite drygt 15 år och hittar då låten i skepnad av en gammal Radioman Serpingfavorit. Charvoni är en sångerska som bl.a gjorde insatser för Black Box, men hennes egna första släpp var en cover på just dagens låt.

Charvoni – Always There

Vi är så framme vid den cover som skulle bli den moderna dansmusikens fanbärare vad gäller att tolka Ronnie Laws skapelse. Det föll på brittiska Incognito att en gång för alla göra denna pärla odödlig. Något de inte hade några som helst problem med, speciellt inte då de hade min favoritsångerska till hjälp, Jocelyn Brown. Året var 1991 och med denna version så avslutar vi denna odyssé längs en av populärmusik-historiens många grenar.

Incognito – Always There

Nu återstår bara att se hur många dagar det dröjer innan de olika klippen i det här inlägget försvinner från YouTube. Brukar ofta vara så när jag skrivit ett inlägg med flera klipp. Man kan ju bara hoppas att det nån gång i framtiden finns en källa att hämta klipp ifrån där man kan lita på att grejerna finns kvar efter att man lagt in dem i sina inlägg. Fattar inte vad skivbolagen bråkar om, musiken finns ju där ute hur eller hur och jag tjänar inga pengar på min blogg så då borde det vara fritt, för mig som driver den här bloggen helt utan vinstintresse, att blogga om den musiken jag tycker om och vill dela med mig av. Det är ju för sjutton ren marknadsföring jag pysslar med.

Tjillevippen

notbugs

Ibland så bara minns man…..

Love International – Dance On The Groove And Do The Funk

Satt nyss och började nynna en låt i hjärnan och naturligtvis så var jag ju bara tvungen att se om den möjligtvis fanns på YouTube. Döm om min förvåning när jag prickade rätt på direkten. Trodde först att jag möjligtvis blandat ihop olika låtar eller rent av hade nåt gammalt mix som poppat upp i skallen. Men icke så utan det är så här låten ska vara och det var riktigt befriande att få höra den igen efter så många år.

Av någon anledning så får jag associationer till den tiden då jag satt på glasscaféet Morella i Västervik och harvade skivor på kvällarna. De körde med s.k musikcafé vissa kvällar på somrarna i början på 80-talet och då satt undertecknad där och mixade ihop all möjlig musik för gästerna.

Beroende på vem som var chef för dagen så bidde det olika betalning, det var lite si och så med anställningsvillkoren kan man säga. Men nån gång fick man betalt i kontanter medans andra gånger så kunde man gå hem på kvällen med en hel drös aluminiumtråg fyllda med glass, kycklingsallad eller vadhelst annat som blivit över. De var noga med att alltid ha fräscha grejer så det som blev över antingen slängdes eller så fick en annan ta med sig så mycket man kunde bära.

Min mor var inte lika glad över det hela eftersom jag började ockupera allt större områden i kyl och frys därhemma. Kycklingsallad och sådant var iofs ok, för det kunde hon ta med sig och äta på jobbet. Däremot all glass som jag fyllde frysen med var hon mindre road av. Den var däremot min lilla guldgruva för det var helt och hållet “hemlagad” glass som de tillverkade själva på Morella.

Ska nog ta en sväng till Morella nästa gång jag är i stan och se om de fortfarande har lika god glass. Fast risken finns ju alltid att man blir besviken och upptäcker att de bara har glass från nån multinationell tillverkare och inte alls gör någon egen glass längre.

Tjillevippen

notbugs

Vilken underbar ironi…..

Culture Club – Do You Really Want To Hurt Me

Läste nyss i Aftonbladet att Boy George blivit dömd till 15 månaders fängelse för att ha ”fängslat” en manlig sexmodell. Han hade tydligen låst fast snubben med handbojor i sin säng och sedan piskat honom med en metallkedja. Min lilla undran är vad hade han för musik på i bakgrunden? Min skruvade hjärna vill ju så gärna ha det till att Boy George är så pass ego att han lät en skiva med sina gamla hits snurra medan han höll på med sina något våldsamma övningar och kanske det var så att just den här låten hördes då han höll på som bäst?

Tjillevippen

notbugs