Murphy’s Law…..

Cheri – Murphy’s Law

För några år sedan så fick jag kontakt med en tjej vid namn Jeanne i samband med att jag forskade lite kring några gamla favoritlåtar. Det visade sig att Jeanne var dotter till Geraldine Hunt och syster till Rosalind som är ena halvan av Cheri. De har även en bror som gjort sitt avtryck på dansgolvshimlen, nämligen Freddie James. Så världen är ganska liten eftersom den här låten var en riktig favorit när det begav sig.

Att sen Geraldine Hunt gjort en av mina absoluta favoriter alla kategorier, Can’t Fake The Feeling gör ju det hela ännu bättre. Men vi får ju inte sluta där eftersom Freddie James fick benen att röra på sig på Mayday 1980 med låten Hollywood. Senare kom han att skaka om min musikvärld ordentligt med Music Takes Me Higher något år senare. Tyvärr så finns det inga klipp med de låtarna på YouTube pga Warner Music Groups bråk med YouTube.

Hur som helst så fick jag av Jeanne veta att hennes mor turnerar än idag, men hon sjunger numera Jazz och det blir mest spelningar på Jazzklubbar och liknande. Freddie James är också han aktiv som artist men då mest i form av nostalgi-spelningar efter vad jag har förstått. Vad Rosalind gör idag har jag däremot inte en aning om. Får väl vid tillfälle försöka få kontakt med Jeanne igen och få en uppdatering vad gäller familjens förehavanden.

Tjillevippen

notbugs

En dublett…..

The Sylvers – Come Back Lover, Come Back

Ja, idag så bjuder jag på en dublett, dvs samma låt två gånger. Anledningen till detta är att den första snutten är med video fast sunkig ljudkvalitét, och så missar man en hel del av det underbara introt. Så därför slänger jag med en snutt utan video men med bättre ljudkvalitét plus att man får med hela låten inklusive introt.

 

The Sylvers – Come Back Lover, Come Back

Är inne i en rätt spretig period rent musikaliskt just nu. Fast ändå finns där en röd tråd. Lyssnar mycket på dansgolvsmusik från 70-talet fram till idag, så pop å annat får stå tillbaka för tillfället. Fascineras dessutom över hur mycket musik man hunnit med att konsumera genom åren. Satt och lyssnade igenom lite drygt 1000 låtar i helgen och det var kanske 30-40 % som jag INTE hört på ett bra tag. Låtar som man inte tänkt på för fem öre, men som man ändå känner igen än idag. Men när har man hunnit med att lyssna på dessa mängder musik? Man kan bli virrig för mindre helt klart.

Tjillevippen

notbugs

Riktig disco…..

Northend – Tee’s Happy

Blev überlycklig när jag fann den här låten i samlingen jag nyligen fick. Den är lixom så suveränt simpel men klockrent bra så man kan få tårar för mindre. Vet inte om det var en remix eller om det var själva låten som användes i ett mix jag har inspelat från N-Joy radio 1996. Lutar faktiskt åt att det var originalet som användes, får ta och lyssna vid tillfälle och se om de gjort nåt med låten i mixet.

Var och kollade på nya Bond-filmen tidigare ikväll och så här spontant så kändes den rätt så lam. Då håller jag nog med de kritiker som säger att Bourne-serien axlat manteln vad gäller underhållande spionfilmer. Läste nyligen att det lär bli en fjärde film i den serien och även denna gång med Matt Damon som Jason Bourne. Han var iofs inte så pigg på att göra en fjärde film, men filmbolaget lockade honom med en saftig lön och löften om att stödja nåt projekt han har på gång.

Tjillevippen

notbugs

Kunde ha varit Madonna…..

Regina – Baby Love

Ja, i det här fallet kunde det faktiskt ha varit Madonna som stod för sången. Regina Richards, som hon heter, skrev nämligen den här låten ihop med en snubbe, vid namn Stephen Bray, som brukade jobba med Madonna. Nu tackade Madonna nej till att spela in Baby Love så då tog Regina och spelade in den själv. När den släpptes var det dock många som trodde att det egentligen var en Madonnalåt på grund av att de faktiskt har hyfsat lika röster. Att låten sen i övrigt låter som en riktig Madonnalåt lär väl oxå varit en bidragande orsak kan tänkas.

Tjillevippen

notbugs

Växeln hallå…..

Midnight Star – Operator

Sitter och går igenom en nostalgisamling med låtar som jag fick nyligen. Det är en hel radda gamla nostalgiklassiker från 80-talet så man kan verkligen snacka om en “Trip to memory lane”. Just den här låten kommer jag bäst ihåg just tack vare videon som snurrade hemma på kompisens tv. De hade nämligen parabol och på den tiden hette den stora musikkanalen Music Box. Sen misstänker jag att den här videon oxå snurrade på nåt av de musikprogram i svensk tv som fanns. Kan mycket väl tänka mig att den hittade in till programmet Bagen med Cia Berg som gick på SVT i mitten på 80-talet.

Tjillevippen

notbugs

Som Madonna fastän bättre…..

E.G. Daily – Say It Say It

Ja, det var på mitten av 80-talet som den här sortens pop-disco stod på topp och den stora stjärnan var såklart Madonna. Men det fanns även andra artister, t.ex E.G Daily, som kunde visa var skåpet skulle stå när det verkligen gällde. Nu fick hon iofs hjälp av Jellybean, som tidigare stått bakom mycket av hantverket till Madonnas framgångar, men jag tycker hon gör det med bravur och på något vis lyfter det hela till en lite högre nivå.

Tjillevippen

notbugs

Livstecken…..

Gat Decor – Passion

Om ni undrar var jag hållit hus de senaste dagarna så har jag varit i V-Vik och hälsat på mina föräldrar. De har, som jag tidigare berättat, varit ute på långresa och kom nyligen hem. Så då ville jag träffa dem och se hur de har haft det. Passade även på att göra ett besök på biblioteket för att hitta lita uppslag till nya inlägg. Blev dock inte så mycket matnyttigt den här gången, men lite idéer har jag fått som jag kommer att omsätta i blogginlägg framöver.

Just nu så är jag väldigt trött efter min resa, kom hem idag, åkte hem med min syster som bor i V-vik och som redan innan hade planerat att komma och hälsa på mig idag. Men vi har haft det väldigt trevligt och hon brukar funka som bra bollplank när jag kommer med konstiga idéer om vad jag ska skriva om här på bloggen.

Men nu är det vila som gäller så vi får se när jag är i form igen för att komma med lite mer intelligenta inlägg. Vill i alla fall passa på och tipsa om en riktigt bra artikel i New York Times som anknyter till mitt förra inlägg då jag skrev om min frustration över skivbolagen och deras tjafs med YouTube.

Vill sen avsluta med att konstatera att dagens låt lätt hade platsat på Mayday Club om det stället funnits idag. En riktig klassiker från tidigt 90-tal som väcker många nostalgiminnen till liv. Introt är så underbart skönt så man får ståpäls på nolltid när man lyssnar på det med lite tryck i volymen.

Tjillevippen

notbugs

Vårpromenad i Eksjö…..

Musicshake – Bells Running Away

För eventuella läsare som börjat följa bloggen först i samband med att den stöptes om till Mayday Club så kan ett inlägg som detta tyckas aningens konfunderande. Men det är inte så konstigt egentligen. Bloggen har alltid bestått av en blandning av nostalgi, nutidsbetraktelser och musiksnack. Det kommer den att fortsätta att göra även om det kan tyckas som falsk marknadsföring att då kalla den Mayday Club.

Men det har aldrig varit min intention att skapa nån direkt virtuell version av Mayday Club eftersom det skulle bli ganska så torftig efter ett tag. Utan Mayday Club är mer själva symbolen för den nostalgi som jag vill försöka dokumentera allteftersom jag hittar gamla minnen som jag finner värda att bevara och dela med mig till omvärlden.

Sen kommer jag självklart att fortsätta att försöka jaga material som har anknytning till Mayday Club, men det får ta den tid det tar helt enkelt.

Ifall ni undrar varför jag inte har nån snitsig känd låt till videoklippet idag så beror det på att jag är frustrerad över dessa skivbolag som är så stelbenta så man kan få krupp för mindre. Det ser nämligen ut som så att det inte blir några fler delar i serien Mayday Club Live. Har ju hittills rippat tre delar från kassett och lagt upp på min YouTube-kanal. Men nu när jag skulle lägga upp den fjärde delen så tog det stopp. Klippet stängdes först av en gång för att det innehöll en låt som Warner Music “äger”.

Gick då igenom resten av klippet för att se om där var fler låtar som Warner Music “äger” och fann då att ännu en låt föll inom den kategorin. Så jag klippte då bort de här två låtarna och försökte ladda upp klippet på nytt. Men vad hände då, jo, då visade det sig att Universal Music Group hade synpunkter på en av de tre kvarvarande låtarna i klippet så klippet kunde bara spelas upp i ett fåtal länder, och Sverige var inte ett av de länderna.

Så då var det ju ganska meningslöst att hålla på och klippa bort ännu en låt och stå där med ett klipp innehållande två låtar som dessutom inte var kompletta. Hade blivit aningens torftigt och det hade inte förvånat mig om det stupat på att nåt tredje skivbolag gjort anspråk på nån av de kvarvarande låtarna.

En anledning till att jag är frustrerad och framförallt irriterad på något som kan tyckas vara ett juridiskt glasklart fall är att det praktiskt och moraliskt inte är något glasklart fall. Att ge sig på en inspelning som härör från en 5:e generationens kassett och som dessutom är halvtaskigt mixad med dagens öron är lixom bortom alla proportioner. Visst, jag kan förstå deras principiella tänkande, men ser man till den praktiska verkligheten så har jag svårt att se hur mina Mayday Club Live-inspelningar skulle kunna ge något som helst ekonomiskt avbräck för inblandade skivbolag?

Tror ju knappast att någon lär rippa av dem och i sin tur börja saluföra dem. Sen är det knappast troligt att någon lär rippa dem och sen klippa ner till de separata låtarna och därefter bränna en CD och ge bort i födelsedagspresent, låtarna är ju inte kompletta helt enkelt. Jag kan helt enkelt inte komma på nåt användningsområde för dessa klipp förutom att fungera som en minnesklocka och nostalgitripp för en väldigt begränsad skara människor. Det är häri jag vill lägga in begreppet “fair use” vilket jag tycker alltför ofta trycks undan i debatten.

Att internet är världsomspännande och att saker kan få spridning väldigt fort och enkelt betyder inte att det per automatik sprids fort och enkelt. Viss information vänder sig till en begränsad krets av människor och konsumeras således av denna begränsade krets av människor. Nu kommer upphovsrättsnissarna att hojta, ja, men vi har ju faktiskt Internetkändisarna som gått från noll till att bli kända över hela världen bara genom en ynka YouTube-film. Tänk om där då skulle finnas en låt som omfattas av upphovsrätten, vi skulle ju gå miste om miljoner.

Think again säger jag bara, hade inte snubben blivit känd så hade klippet legat där och skvalpat och ingen hade märkt nåt. Blir nu snubben känd så skulle jag snarast vilja luta åt att han gjort en enorm marknadsföringsinsats åt de skivbolag som kan tänkas ha intressen i musiken han använt. För återigen tror jag inte att nån får för sig att rippa ner musiken från en sketen YouTubesnutt och låta detta vara den primära kopian i ens samling. Däremot tror jag att både en och annan tittare blir nyfiken på musiken och söker sig till iTunes, Spotify, CDON.COM eller Bengans för att införskaffa en “riktig” kopia.

Sen finns det så klart de som ger sig ut på Piratebay och letar reda på musiken där, men den gruppen skulle förmodligen ändå aldrig ha lagt ner nån energi på att införskaffa en schysst kopia i första läget. Så summan av att snubben plötsligt blir känd och skivbolagen får sin musik spelad leder ju till att de i någon form bör kunna tillgodogöra sig ökade intäkter.

Så tanken om fair use bör faktiskt inte glömmas bort, då den här skitnödiga inställningen som finns idag bara leder till frustrerade och irriterade producenter av icke-kommersiellt material som i fallet mig och min blogg. Därigenom drabbas också kulturen i form av att den icke-kommersiella kreativiteten blir lidande då dess kreatörer inte till fullo kan använda sig av vårt gemensamma kulturarv i sitt skapande.

Tjillevippen

notbugs

P.S Låten i dagens klipp är ett s.k Roalty Free-klipp som tillhandahålls av YouTube. D.S

Mayday Club goes Acid…..

Reese – You’re Mine

En suverän produktion av Kevin Saunderson, geniet bakom Detroit-technon. Blev smått överlycklig när jag ramlade på den igår, har inte hört den på säkert tio år så det blev en rejäl tidsresa när en massa gamla roliga minnen väcktes till liv.

Annars är jag för tillfället rätt så sne på Warner Music och deras tjurskalliga inställning gentemot YouTube. Jag tror att de lixom skjuter sig själva i foten genom att tvinga YouTube att ta bort allt material som Warner äger rättigheterna till. Det har senaste veckorna försvunnit en mängd riktigt udda klipp som jag inte ens tror att Warner har några original på. Det har t.ex varit covers på låtar som de råkar äga rättigheterna till som rykt all världens väg. Men jag kan inte se hur de nånsin skulle kunna tjäna några pengar på den typen av uddamaterial så som de resonerar.

Har de inte lyckats få till smarta lösningar på egen hand de senaste tio åren så känns det som att de inte lär kunna få till det inom den närmaste tiden heller. Under tiden så blir vanliga musikkonsumenter drabbade av deras tjurskallighet. Jag tycker man borde se över hela modellen med upphovsrätt och ta en ordentlig funderare på om det inte vore dags att ge begreppet “fair use” lite vidare innebörd än vad det har idag.

Sen har jag hundra andra idéer om hur man borde snickra om hela regelverket kring upphovsrätt, men jag tvivlar på att det tas nån hänsyn till mina åsikter så jag lägger ner det projektet om att dela med mig av mina kloka idéer till världen vad gäller upphovsrätten. Jag kommer ändå att använda musiken på det sätt som behagar mig och som jag alltid ha gjort. Pilutta dej Warner!

Tjillevippen

notbugs

Fler små glädjeämnen…..

Lili & Sussie – We Were Only Dancing

Inte nog med att jag fick en ny spis idag, jag fick även en liten lapp i brevlådan där jag fick veta att de ska måla om huset jag bor i under våren/sommaren. De ska påbörja målningsarbetena inom de närmaste veckorna så det ska bli kul att få lite ny färg på huset. Mitt enda huvudbry är huruvida det hela kommer att påverka möjligheterna att sitta ute på balkongen när det börjar bli säsong för sådana aktiviteter. Fast å andra sidan så vätter balkongen mot gatan så där vill de inte ha några målarställningar stående alltför länge kan jag tänka.

Har iofs oxå balkong inåt gården, men den är minimal så man får plats med typ en stol och that’s it. Det är mer av en vädringsbalkong och för övrigt så blir det så hiskeligt varmt på den sidan på sommaren så det är inget behagligt att vistas där ändå. Då är det roligare att sitta på den stora balkongen och kika på allt folk som går och cyklar förbi nere på gatan. Ja, t.o.m kungen har passerat förbi under min balkong då han var på besök här i Eksjö i slutet på 90-talet.

Tjillevippen

notbugs