Toney Lee – Love So Deep
Den här mannen gjorde i stort sett bara två låtar som gjorde något avtryck på mitt musikminne, dels Love So Deep och Reach Up. Stilen påminde inte så lite om James ”D-Train” Williams skapelser och då tänker jag främst på den fläskiga syntbasen som driver låten framåt. Av de två låtarna föredrar jag nog Reach Up som har lite melodi över sig så därför tar vi och kollar in den nu. Hittade dessutom en riktig video till den vilket är extra kul.
Toney Lee – Reach Up
Den här låten tillhör förresten nog en av de mer samplade låtarna från den tiden. Det räcker att kolla in Phats & Small och deras Turn Around där man plockat hela vokalpartiet från just Reach Up. Finns ett otal andra låtar där den fått sätta till både vokala och instrumentala delar, en del har blivit lyckat medan andra varit mindre lyckade.
Själv så minns jag väldigt väl hur glad jag var i att spela loss introt i Reach Up de gånger man riggat upp ett PA nånstans för en spelning. Ja, och som vanligt så blir det gottigast i ett par Cerwin Vega. Jag vet att jag låter som en skiva det blivit hack i när det gäller mitt missionerande för just Cerwin Vega. De må inte ha det “bästa” ljudet men de har den “bästa” känslan, och för min del så är det bra mycket viktigare än att ha raka frekvenskurvor å annat lafs. Dessutom är de ikoniska i det att de är synonyma med basmuller och näst intill fanatiska fans och jag antar att jag kan räknas in i den gruppen då jag tjurskalligt vägrar låta ändra på min uppfattning om vilka lådor som ger gottigaste stämningen på dansgolvet. 😉
Tjillevippen
notbugs
Filed under: 80-tal, Cerwin Vega, Disco, Funk, Klassiker, Musik, Nostalgi, Okategoriserade, Party, R&B, Soul, Video | Tagged: 80-tal, Cerwin Vega, D-Train, Disco, Funk, James "D-Train" Williams, Musik, Nostalgi, Phats & Small, R&B, Reach Up, Soul, Tony Lee | 2 Comments »
Mayday Club 