Skaka loss det…..

Ike Noble – Shake It Loose

Det här är en snubbe som jag hade noll koll på innan jag trillade över den här gamla pärlan i min samling för en stund sen. Hans karriär verkar inte ha varit särskilt stabil då han gjorde nån singel på 60-talet, sen kom han igen i slutet av 70-talet och början av 80-talet varefter han sedan försvann ut i intet.

Det är svårt att hitta något om hans person när man googlar så om någon läser detta och har lite bättre koll på vem Ike Noble var så får ni gärna hojta till. Hur som helst så är hans röst grym och hade idag funkat suveränt i en välproducerad vokal houselåt. Påminner lite om Teddy Pendergrass i rivet han har i rösten så helt klart hade han talang, men jag kan tänka mig att konkurrensen var makalöst hård när det gäller den typen av manliga vokalister på den tiden.

Tjillevippen

notbugs

Annons

Ett mirakel…..

Jackson Sisters – I Believe In Miracles

Kan börja med att fastslå att den här gruppen inte på något sätt är besläktad med den mer berömda familjen Jackson. Inte desto mindre påminner låten inte så lite om vad The Jackson 5 spottade ur sig vid ungefär samma tid.

Det här för övrigt ännu en låt som går att finna på Ben Liebrands Grand 12-Inch- samlingar. Med tanke på teknikutvecklingen är jag ganska imponerad över vad man trots tekniska begränsningar i inspelningsutrustning kunde prestera i början av 70-talet.

Tjillevippen

notbugs

Funkigt värre…..

Brothers Johnson – Get The Funk Outta Ma Face

Igår kväll var jag hos en kompis och vi hade en musikalisk orgie då vi lyssnade igenom de fyra senaste utgåvorna av Ben Liebrands Grand 12-inch. Ben Liebrand har gjort ett makalöst jobb med att få till en superb ljudkvalitet på alla spåren. Dessvärre matchar inte den här videon på långa vägar den upplevelsen jag hade igår när den snurrade på grymt hög volym i fyra stora Cerwin Vega-lådor plus en sub. Sammanlagt nio stycken 15-tumsbasar som jobbade för högtryck och levererade en upplevelse som var både fysisk och själslig på samma gång.

Hur som helst så är det en grym låt och ett exempel på vad riktigt skickliga musiker kan åstadkomma när de får släppa loss ordentligt.

Tjillevippen

notbugs

Lite old school funk…..

Uncle Louie – I Like Funky Music

Den här låttiteln kan man inte annat än att skriva under till 100% på. Annars är nog just det här gänget mer kända för låten Full Tilt Boogie från samma år. Hur som helst är det lättsmält no-nonsense dansgolvsfunk av bästa märke.

Walter Murphy som producerat är annars mest känd för sin insats på soundtracket för filmen Saturday Night Fever med sin A Fifth Of Beethoven. Den framgången för honom med hans Big Apple Band fick till följd att ett annat gäng som också kallade sig The Big Apple Band bytte namn. De kom så småningom att bli långt mycket större än Walter Murphy och hans Big Apple Band, och de sätter än idag avtryck på det allmänna musikmedvetandet. Vad den gruppens namn blev kanske någon undrar, jo Chic är svaret på den frågan, och så här i efterhand så känns namnbytet som ganska självklart även om det när det skedde inte upplevdes lika självklart av de inblandade.

Tjillevippen

notbugs

Ett av tidernas skönaste groove…..

Lowrell – Mellow Mellow Right On

Satt och lyssnade på ett mix idag där den här gamla dängan recyclats. Ska villigt erkänna att jag inte kunde komma på vad låten hette rakt av, utan fick dra igång ett litet detektivarbete för att luska ut vad den hette. Den här typen av låtar dyker sällan upp, men inte desto mindre gör de ett starkt avtryck i mitt musikaliska medvetande. Detta groove, med den feta basslingan toppat med en funkig gitarr är helt enkelt genialiskt.

Den här låten hamnar i ett alldeles eget fack tillsammans med andra liknande groovelåtar, dvs låtar som bygger på ett distinkt groove som upprepas låten igenom. Ett annat exempel är Wally Badarou med låten Chief Inspector från 1985 som ni kan lyssna på här och nu.

 

Wally Badarou – Chief Inspector

När jag ändå är inne på det spåret kan vi ju ta med en lite nyare favorit som hämtat inspiration från en annan gammal klassiker vilken kommer lite längre ner i inlägget.

 

Dee Zee – Waiting For You

Som sagt var, där finns vissa universalgrooves som sticker ut från mängden, det är inte ofta de dyker upp, men när de poppar upp så hamnar de i någon slags osorterad lista i skallen där jag stoppar allt som inte riktigt kan kategoriseras. Men nu kan jag nog säga att jag har ett namn på denna kategorin, dvs Sköna Groovelåtar.

 

Rah Band – Messages From The Stars

Ja, det hörs tydligt varifrån Dee Zee fått sin inspiration ifrån. Rah Band var på sin tid väldigt nyskapande på många områden och alltid väldigt säregna i sitt sound. Satt nyligen och lyssnade igenom en stor laddning av deras låtar på Sony Music Unlimited och man kan inte säga annat än att Richard Hewson, som är mannen bakom Rah Band, varit extremt produktiv genom åren.

 

North End – Tee’s Happy

Måste avsluta med denna pärlan som oxå platsar i kategorin Sköna Groovelåtar. Egentligen finns där några till, men det får räcka med dessa för denna gången. Strax åker jag ut till en kompis för att fira nyår och det firas med att spela favoritmusik hela kvällen och natten igenom. Han bor dessutom i en liten stuga i skogen, vilket kan vara bra när man proppat storstugan full med stora Cerwin Vegalådor. Gott Nytt År allihopa så ses vi igen 2014.

Tjillevippen

notbugs

En popsoulklassiker…..

MFSB feat. The Three Degrees – TSOP (The Sound Of Philadelphia)

Satt och surfade i ett helt annat ämne, nämligen flygkrascher, då denna poppade upp som förslag i kanten. YouTube är på det viset lite kul ibland när de föreslår helt andra saker än det man är inne på för tillfället. Men jag antar att de har någon algoritm som tar hänsyn till vad jag brukar titta på och sedan försöker luska ut vad jag kan tänkas vilja titta på i varje givet ögonblick.

Hur som helst är videon till detta klipp underbar då den innehåller sekvenser av det berömda line dance-segmentet i det Amerikanska TV-programmet Soul Train som dessvärre inte finns längre. Annars var det programmet ett forum som på sin tid presenterade en massa bra musik och artister.

I morgon tar jag helg och återkommer tidigast i mellandagarna.

Tjillevippen

notbugs

Lite Chill Hip-Hop…..

Smooth – It’s Summertime (Let It Get Into U)

Detta är ännu en av alla hip-hoplåtar från 90-talet som har rötterna i “Tom Browne – Funkin’ for Jamaica N.Y”, ett groove som med åren blivit synonymt med somriga relaxade låtar. Men just Funkin’ for Jamaica N.Y tillhör min lista över tidernas 10 bästa låtar. Har dock inte någon exakt placering då det nog egentligen är sådär 15-20 låtar som jag i bakhuvudet försöker få in på denna begränsade lista.

För den som inte har koll på just den låten så kommer den här.

 

Tom Browne – Funkin’ for Jamaica N.Y

Detta är en låt som har allt, ett skönt groove, underbart pianospel, läckert gitarrlick, funkigt blås, grym basslinga och ovanpå allt detta en underbar sång och cool pratsång som pricken över i´t. Så det är inte konstigt att temat från den här underbara låten har recyclats om och om igen av så många olika hip-hopartister genom åren. Inte heller är det konstigt att den hamnar på listan över tidernas 10 bästa låtar, särskilt just nu när jag sitter och lyssnar på låten på repeat samtidigt som jag skriver detta inlägget.

Min kompis Johnny och jag hade, på den tiden vi gick på Norra Högstadiet i Västervik, ett uttryck för att beskriva såna övermänskligt bra låtar. Vi kallade dem helt enkelt Gud-låtar då de helt enkelt var så gudomliga att det enda sättet att beskriva dem var att benämna dem på det viset. Något som kanske kan tyckas lite märkligt med tanke på att jag i grunden är Ateist och inte tror på några gudomligheter mer än den naturliga världen vi lever i, som i sig kan vara gudomlig nog, inte minst när det gäller all musik som skapas av oss människor.

Tjillevippen

notbugs

En stor dos energi och glädje…..

Thunderpuss feat. Latanza Waters – Stand Up (E Smoove Soul Revival Remix)

Det här är en låt som givits ut två gånger i olika inspelningar. Den första versionen var med gruppen Love Tribe 1996, där Latanza Waters även var sångerska. Hon har dessutom varit med och skrivit låten som sedan spelades in av Thunderpuss med Latanza Waters som vokalist 2001.

Versionen som gjordes 1996 byggde för övrigt på en sampling av “Machine – There But For The Grace Of God Go I”, en låt som var en favorit när man gick på disco och dansade 1979.

Får nog ta med Love Tribe-versionen så ni själva får höra hur den lät.

 

Love Tribe – Stand Up

Får nog säga att jag föredrar Thunderpuss-versionen då det är mer driv i den. Sen har ju uroriginalet sin alldeles egna charm när man får höra den i sin helhet och inte bara som en sampling där man missar det bästa.

 

Machine – There But For The Grace Of God Go I

Måste ju tillägga att gruppen Machine bildades av en herre vid namn August Darnell, mer känd som mannen bakom Kid Creole & The Coconuts på 80-talet. Såg för övrigt just Kid Creole & The Coconuts live på Wembley 2003 då de deltog i den underbara konsertkvällen som gick under namnet “The Best Disco In Town”. Har nog skrivit om den kvällen tidigare här på bloggen. Har svårt att tänka mig att jag missat det då det är min absolut bästa konsertupplevelse jag någonsin haft. Har dessutom nästan hela konserten på DVD då jag köpte den konsert-DVD’n som gavs ut kort efter. För den som är intresserad finns den att köpa hos Amazon.

Tjillevippen

notbugs

Lite Hip-Hop-godis…..

Monie Love – It’s A Shame (My Sister)

En av alla låtar som formade soundtracket till ens liv i början av 90-talet. När jag började lyssna på den så insåg jag att egentligen finns det hur mycket info som helst att plocka fram. Problemet är bara att jag inte kommer ihåg alla kopplingar till vem som samplats o.s.v. Saknar än idag den underbara sajten “Sample Spot” som fanns ett tag, där man enkelt kunde kolla vilka låtar som samplats var och hela konkaronget.

 

Monie Love – It’s A Shame (My Sister)

Som så ofta kom ju även denna låt i flera olika smaker och den här andra versionen var nog snäppet mer poppis på dansgolvet. Kan det möjligtvis hänga ihop med den grooviga samplingen från Sister Sledge – He’s The Greatest Dancer? Ja, där är det ingen risk att mitt minne fallerar. När det gäller allt som har med Nile Rodgers, Bernard Edwards och Chic, etc. att göra så ligger det mesta väl inbäddat i ryggmärgen lyckligtvis.

För att återgå till minnesluckan i första läget så har jag nånstans i bakhuvudet att Joyce Sims kan ha varit inblandad. Men jag kan ju oxå vara helt ute och cykla. Annars så är hela låten i alla fall en slags cover av It’s A Shame med The Detroit Spinners och den är skriven av bl.a Stevie Wonder och Syreeta. Det är även från originalet som samplingen med gitarriffet i den första versionen är tagen, och bara för det tar vi med originalet oxå.

 

The “Detroit” Spinners – It’s A Shame

Hur som helst så har jag svårt att släppa Joyce Sims-spåret. Så all hjälp med att rätta ut det frågetecknet mottas med tacksamhet. Nu ser jag att klockan rusat iväg och jag inser varför jag fick dra ner på bloggandet. Det tar en hiskelig tid eftersom man är så uttans nyfiken, och för varje inlägg så blir det nästan som ett litet CSI-avsnitt där ledtrådar ska benas ut för att det ska kännas som man får ut något vettigt av det hela. Samtidigt så är det ju väldigt kul när man är inne i det så jag får nog försöka återvända till bloggen lite oftare eftersom det finns ju hur många tusen låtar som helst på min lista över låtar jag vill ha med på bloggen någon gång i alla fall.

Tjillevippen

notbugs

Underbar recycling…..

Full Intention – America (I Love America)

Som ni kanske har märkt har jag varit aningens frånvarande från bloggen ett tag. Det hänger ihop med att jag varit lite off p.g.a tung smärtmedicinering som gör en rätt såsig i skallen. Är ännu inte tillbaka på banan så jag är i nuläget osäker när och om jag kan uppdatera bloggen lite mer regelbundet igen. Noterade i alla fall att jag haft friskt med besökare enligt bloggstatistiken trots min frånvaro. Kanske är så att man ska hålla sig borta för att bli populär?

Den här låten passar i alla fall ypperligt på bloggen då den syr ihop säcken vad gäller min musiksmak. Det är en underbar recycling av en gammal discofavorit, I Love America med Patric Juvet från slutet av 70-talet. Men sen är ju recyclingen från en period då jag började bli helsåld på ny housemusik ordentligt. Housen är ju egentligen bara en naturlig utveckling med rötterna i discokulturen. Dagens klubbkultur är ju inte helt olik discoerans liv och leverne. Så allt går igen, det får bara nya namn, lite ny förpackning så känns det nytt och fräscht trots att det egentligen i grunden är samma sak.

Får se när jag dyker upp igen på bloggen lite mer regelbundet, men misströsta inte, ni har ju hela arkivet med inlägg ända sedan januari 2008 att frossa i.

Tjillevippen

notbugs