Skaka loss det…..

Ike Noble – Shake It Loose

Det här är en snubbe som jag hade noll koll på innan jag trillade över den här gamla pärlan i min samling för en stund sen. Hans karriär verkar inte ha varit särskilt stabil då han gjorde nån singel på 60-talet, sen kom han igen i slutet av 70-talet och början av 80-talet varefter han sedan försvann ut i intet.

Det är svårt att hitta något om hans person när man googlar så om någon läser detta och har lite bättre koll på vem Ike Noble var så får ni gärna hojta till. Hur som helst så är hans röst grym och hade idag funkat suveränt i en välproducerad vokal houselåt. Påminner lite om Teddy Pendergrass i rivet han har i rösten så helt klart hade han talang, men jag kan tänka mig att konkurrensen var makalöst hård när det gäller den typen av manliga vokalister på den tiden.

Tjillevippen

notbugs

En tripp till himmelriket…..

Jerry Carr – This Must Be Heaven

Bläddrade lite i bloggen och såg att jag hade med den här gamla favoriten redan 2009, men dessvärre så funkar inte den videolänken längre. Så istället för att fixa det inlägget gör jag ett nytt och på så sätt uppmärksammar den här gamla favvisen. Den till hör gruppen one-off låtar, såna låtar som det lixom bara kommit en av och sen har aldrig den stilen/stuket dykt upp nån mer gång trots att det varit en vinnande formel. En annan sån låt är faktiskt All Night Thing med Invisible Man’s Band.

 

Invisible Man’s Band – All Night Thing

Var ju tvungen att ta med den oxå nu när den ändå kom upp på tapeten. En habil discolåt av bästa märke som var lite av en floorfiller på sin tid. Fast det är knappt nån som vet vad den heter utom oss invigda. Däremot brukar folk känna igen den när man spelar den för dem. Intressant fenomen och jag skulle vilja påstå att samma fenomen gäller för Jerry Carr och It Must Be Heaven oxå.

Nog om detta, nu ska jag lyssna igenom lite mer av den bra musik som jag hittade i en samling jag hade gömd på min hårddisk och som jag helt glömt bort. Bara bra låtar från början av 80-talet. Så det kommer nog dyka upp fler inlägg på det spåret vad det lider.

Tjillevippen

notbugs

Skönt driv…..

True Image – Keep Me Dancing

Var länge sedan jag skrev nåt på bloggen, men idag kände jag för att dela med mig av en halvskön låt som jag hittat på YouTube. Hade aldrig hört den innan, men den innehåller det mesta som man kan förvänta sig av en tidig 80-talsdiscolåt. Hade helt klart kunnat varit en sån låt som man dansat till på Mayday Club i Västervik när det begav sig.

Tjillevippen

notbugs

Lite Hip-Hop-godis…..

Monie Love – It’s A Shame (My Sister)

En av alla låtar som formade soundtracket till ens liv i början av 90-talet. När jag började lyssna på den så insåg jag att egentligen finns det hur mycket info som helst att plocka fram. Problemet är bara att jag inte kommer ihåg alla kopplingar till vem som samplats o.s.v. Saknar än idag den underbara sajten “Sample Spot” som fanns ett tag, där man enkelt kunde kolla vilka låtar som samplats var och hela konkaronget.

 

Monie Love – It’s A Shame (My Sister)

Som så ofta kom ju även denna låt i flera olika smaker och den här andra versionen var nog snäppet mer poppis på dansgolvet. Kan det möjligtvis hänga ihop med den grooviga samplingen från Sister Sledge – He’s The Greatest Dancer? Ja, där är det ingen risk att mitt minne fallerar. När det gäller allt som har med Nile Rodgers, Bernard Edwards och Chic, etc. att göra så ligger det mesta väl inbäddat i ryggmärgen lyckligtvis.

För att återgå till minnesluckan i första läget så har jag nånstans i bakhuvudet att Joyce Sims kan ha varit inblandad. Men jag kan ju oxå vara helt ute och cykla. Annars så är hela låten i alla fall en slags cover av It’s A Shame med The Detroit Spinners och den är skriven av bl.a Stevie Wonder och Syreeta. Det är även från originalet som samplingen med gitarriffet i den första versionen är tagen, och bara för det tar vi med originalet oxå. Blinkar

 

The “Detroit” Spinners – It’s A Shame

Hur som helst så har jag svårt att släppa Joyce Sims-spåret. Så all hjälp med att rätta ut det frågetecknet mottas med tacksamhet. Nu ser jag att klockan rusat iväg och jag inser varför jag fick dra ner på bloggandet. Det tar en hiskelig tid eftersom man är så uttans nyfiken, och för varje inlägg så blir det nästan som ett litet CSI-avsnitt där ledtrådar ska benas ut för att det ska kännas som man får ut något vettigt av det hela. Samtidigt så är det ju väldigt kul när man är inne i det så jag får nog försöka återvända till bloggen lite oftare eftersom det finns ju hur många tusen låtar som helst på min lista över låtar jag vill ha med på bloggen någon gång i alla fall.

Tjillevippen

notbugs

Brittiskt 80-tal…..

Over Easy – Jumpp

Ännu ett YouTube-fynd som det bara skriker brittiskt tidigt 80-tal om. Hade kunnat bli hur grym som helst med lite mer vokala pålägg, fast man kan inte alltid få allt man önskar. De laborerade säkert med ett vokalspår när det gjorde denna, men kom sen fram till att den funkade bäst i den tappning som nu finns att lyssna till på YouTube.

Det får mig att fascineras över det faktum över hur enorm utvecklingen varit sedan den tiden. Dåtidens artister hade nog aldrig i sin vildaste fantasi kunnat drömma om att kunna bli lyssnade på av vem som helst, när som helst, var som helst. Själv trodde man att skapelsens tekniska krona var kommen i det ögonblick Sony trollade fram sin freestylebandare.

Tjillevippen

notbugs

Mumsigt intro…..

Gwen Guthrie – It Should Have Been You (12” version)

Fick för mig att YouTube-surfa lite och ramlade på den här gamla favvisen ganska omgående. Det ledde till att jag kom ju på att jag har en blogg som ligger å skvalpar utan några nya inlägg. En genial idé formades då i mitt huvud, dvs varför inte skriva ett inlägg som omväxling.

Den här låten älskade jag att damma loss i ett par maffiga högtalare på sin tid. Introt med trummorna är bara så underbart grymt, men det är inte alla högtalare som klarar av det. Hade en kompis som hade ett par mindre bra lådor där basarna bottnade på nolltid så fort man vred på lite. Det jobbiga var att det var de enda lådorna vi hade att spela med vid en större fest. Själv höll jag nog på med ett byte av lådor, annars brukade vi oftast använda mina eller så lånade vi Cerwinlådor på ljudfirman som fanns i stan. Vi brukade hjälpa till där vid större evenemang och hade så fri tillgång till ljud och ljus i den mån det var ledigt.

Men tillbaka till kompisens lådor och det urusla ljudet på festen. Publiken brydde sig kanske inte så mycket, men det skar i mitt hjärta hela kvällen över att höra det urusla ljudet. Fast kompisen tyckte inte det lät så illa, men han hade ju iofs valt att köpa de lådorna som var ett hembygge modell transmission line, liknande de stora Luxor-lådorna som var populära i hifi-kretsar ett tag. Hur som helst var det sista gången vi använde hans lådor på en större fest, men jag kan än idag känna känslan av hur det skär i hjärtat då vi försöker dra igång den här låten i just de lådorna.

Tjillevippen

notbugs

Underbar recycling…..

Full Intention – America (I Love America)

Som ni kanske har märkt har jag varit aningens frånvarande från bloggen ett tag. Det hänger ihop med att jag varit lite off p.g.a tung smärtmedicinering som gör en rätt såsig i skallen. Är ännu inte tillbaka på banan så jag är i nuläget osäker när och om jag kan uppdatera bloggen lite mer regelbundet igen. Noterade i alla fall att jag haft friskt med besökare enligt bloggstatistiken trots min frånvaro. Kanske är så att man ska hålla sig borta för att bli populär? Blinkar

Den här låten passar i alla fall ypperligt på bloggen då den syr ihop säcken vad gäller min musiksmak. Det är en underbar recycling av en gammal discofavorit, I Love America med Patric Juvet från slutet av 70-talet. Men sen är ju recyclingen från en period då jag började bli helsåld på ny housemusik ordentligt. Housen är ju egentligen bara en naturlig utveckling med rötterna i discokulturen. Dagens klubbkultur är ju inte helt olik discoerans liv och leverne. Så allt går igen, det får bara nya namn, lite ny förpackning så känns det nytt och fräscht trots att det egentligen i grunden är samma sak.

Får se när jag dyker upp igen på bloggen lite mer regelbundet, men misströsta inte, ni har ju hela arkivet med inlägg ända sedan januari 2008 att frossa i.

Tjillevippen

notbugs

En grymt bra klassiker…..

Ndugu & The Chocolate Jam Co. – Send You My Love

Det här kallar jag en riktig Mayday-favorit, för det var nog där jag hörde den första gången dessutom. Sen har den levt kvar som favorit oavsett tid och plats, så numera tillhör den det arvet av låtar som på nolltid kan ta en tillbaka i en tidsresa till tiden då det begav sig. Ljud, syner och dofter gör sig nästan lite påminda så man kan bli lite skärrad när man kommer tillbaka till verkligheten och inser att det bara var ens hjärna som spelade en ett litet spratt.

Nu med mina åkommor så tenderar hjärnan dessutom att allt oftare spela mig olika spratt, och det är inte alltid det är så välkommet om man säger som så. Fast sista tiden har det varit mest stök med nervsmärtor vilka har avhållit mig från att blogga då det helt enkelt gör för ont i armar och fingrar att sitta och skriva längre stunder. Så nu efter att ha skrivit detta är jag både bortdomnad och öm i fingrarna på en och samma gång.

Men eftersom jag är uppe och nattsuddar, dvs inte kan sova så tänkte jag att jag kan ju försöka mig på att göra någonting som var lite produktivt för att få tiden att gå och vilken låt passar bättre än just den pärlan som ni fått smaka på här i min blogg. Fick faktiskt ladda upp låten själv till min ena YouTube-kanal, för den fanns inte att hitta på YouTube, och jag har väntat i flera år på att den skulle dyka upp men till slut fick jag helt enkelt ta saken i egna händer.

Tjillevippen

notbugs

Samma namn som en tv-såpa…..

Dynasty – Satisfied

Ja, som bekant fanns det ju en tv-serie som hette Dynasty, men nu handlar ju bloggen om musik så då är det gruppen Dynasty som får stå i rampljuset istället. Detta i form av en underbart tidstypisk video som riktigt får nostalgigenerna att gå upp i högvarv.

Tjillevippen

notbugs

Back in business…..

The Beatmasters feat. Cookie Crew – Rok Da House

Har varit iväg på lite julfirande och även om jag haft med mig min lilla laptop har det inte blivit något bloggande. Köpte ju faktiskt den lilla Acern för att kunna sköta min uppkopplade verklighet även när jag är på resande fot. Men det är lite så med att orken i kroppen räcker inte riktigt till så som man skulle önska så då får jag dra in på olika aktiviteter emellanåt.

Tror inte jag haft med den här gamla favoriten tidigare. Gillar framför allt den grymt feta basslingan som driver låten framåt helt skoningslöst. Pratade nyligen med en kompis om att man borde styra upp sin musiksamling och se till att man fyller på med alla gamla klassiker från slutet av 80-talet och början av 90-talet. Det mesta har man ju på vinyl, men då får man ge sig på att rippa, vilket är ett lite småtråkigt och mödosamt jobb. Istället får man hoppas på att nån annan sitter på guldkornen eller till nöds får man rippa ner låtarna från YouTube.

Nog om detta, ska snurra vidare och lyssna på fler gamla klassiker nu så vi får se om det dyker upp fler guldkorn inom kort. Blinkar

Tjillevippen

notbugs