Mer på samma tema…..

Angela Winbush – It’s The Real Thing

Som jag nämnde i förra inlägget så är det många låtar som hämtat inspiration från “Tom Browne – Funkin’ For Jamaica N.Y”. Denna mer R&B-aktiga pärlan med Angela Winbush tillhör en av de absoluta favoriterna när det kommer till den typen av låtar. Så det är inte enbart Hip-Hoplåtar som hämtat inspiration från Tom Browne, utan det finns en uppsjö andra stilar inom R&B-sfären som snappat upp hur uttans bra detta låtarvet är helt enkelt.

Men om vi återvänder till Hip-Hopen så är det nog följande låt som gjort störst avtryck när det gäller Tom Browne-inspirerade låtar.

 

Snoop Dogg – Who Am I (What’s My Name)

Hajar till lite när jag konstaterar att den här låten redan är 20 år gammal. Känns ju som det var igår den släpptes. Minns hur den brukade spelas flitigt på Café Opera och Sturecompagniet när vi gick dit för att roa oss i mitten på 90-talet. Det är bara att inse att man åldras på tok för snabbt, men man får trösta sig med att på vägen får man i alla fall lyssna till en massa himla bra musik.

Tjillevippen

notbugs

Annons

Lite Chill Hip-Hop…..

Smooth – It’s Summertime (Let It Get Into U)

Detta är ännu en av alla hip-hoplåtar från 90-talet som har rötterna i “Tom Browne – Funkin’ for Jamaica N.Y”, ett groove som med åren blivit synonymt med somriga relaxade låtar. Men just Funkin’ for Jamaica N.Y tillhör min lista över tidernas 10 bästa låtar. Har dock inte någon exakt placering då det nog egentligen är sådär 15-20 låtar som jag i bakhuvudet försöker få in på denna begränsade lista.

För den som inte har koll på just den låten så kommer den här.

 

Tom Browne – Funkin’ for Jamaica N.Y

Detta är en låt som har allt, ett skönt groove, underbart pianospel, läckert gitarrlick, funkigt blås, grym basslinga och ovanpå allt detta en underbar sång och cool pratsång som pricken över i´t. Så det är inte konstigt att temat från den här underbara låten har recyclats om och om igen av så många olika hip-hopartister genom åren. Inte heller är det konstigt att den hamnar på listan över tidernas 10 bästa låtar, särskilt just nu när jag sitter och lyssnar på låten på repeat samtidigt som jag skriver detta inlägget.

Min kompis Johnny och jag hade, på den tiden vi gick på Norra Högstadiet i Västervik, ett uttryck för att beskriva såna övermänskligt bra låtar. Vi kallade dem helt enkelt Gud-låtar då de helt enkelt var så gudomliga att det enda sättet att beskriva dem var att benämna dem på det viset. Något som kanske kan tyckas lite märkligt med tanke på att jag i grunden är Ateist och inte tror på några gudomligheter mer än den naturliga världen vi lever i, som i sig kan vara gudomlig nog, inte minst när det gäller all musik som skapas av oss människor.

Tjillevippen

notbugs

I’m back…..

Eric B. & Rakim – Paid In Full

Det var ett tag sen jag skrev på bloggen, men jag fick lite inspiration nyligen och idag fick jag ändan ur vagnen och installerade Live Writer så att jag smidigt kan snickra ihop nya inlägg.

Videon i detta inlägget är på många sätt banbrytande för den låten kom i en tid då DJ-producerandet tog rejäl fart runt om i världen. Vi var många som helt plötsligt fick känslan av att det kan jag oxå göra. Istället för att göra vanliga mixtapes så blev det mer remix och lek med olika klipp. Oftast stupade dock producerandet på att man inte hade nån bra rappare eller kvinnlig vokalist som kunde krydda anrättningen.

När jag satt och letade låt till detta inlägg så upptäckte jag att jag har hela 1423 låtar i listan där jag sparat låtar som skulle kunna passa här på bloggen. Så även när jag inte bloggat aktivt har jag fortsatt att lägga till låtar på den listan vilket är guld värt nu när jag fått skrivsuget tillbaka.

Måste läsa igenom lite vad jag skrivit tidigare för att se om där finns något viktigt jag missat och som kan lämpa sig för ett inlägg. Musik saknas det som sagt var inte, men sen vill man ju ha en bra story till och där kan det vara lite si och så med bra idéer emellanåt.

Nog om detta, nu ska jag roa mig med att läsa gamla blogginlägg och ser fram emot att komma med nya intressanta klipp för den som kan tänkas vara intresserad av en obskyr musikblogg baserad på en nostalgisk idé.

Tjillevippen

notbugs

En av rappens skönaste röster…..

Tone Loc – I Got It Goin’ On

Här har vi en man som hade en ganska kort men intensiv karriär som rapartist i den absoluta toppen. För egen del så har jag alltid gillat Tone Loc för att han har så skön röst. En annan favorit som hade en liknande stil var ju nederländaren Tony Scott som jag har för mig hade lite rötter hos den nordamerikanska urbefolkningen. Hur som helst så är detta min favoritlåt med just Tone Loc, och under tiden som jag sitter och skriver detta så spelar YouTube vidare på listan med intressanta låtar jag sparat för att skriva om eller på annat vis komma ihåg. Så om jag inte glömmer bort det helt och har lite mer ork att sitta och skriva senare idag så har jag ett till inlägg att komma med där jag delar med mig av en bortglömd gammal favorit.

Tjillevippen

notbugs

Lite Hip-Hop-godis…..

Monie Love – It’s A Shame (My Sister)

En av alla låtar som formade soundtracket till ens liv i början av 90-talet. När jag började lyssna på den så insåg jag att egentligen finns det hur mycket info som helst att plocka fram. Problemet är bara att jag inte kommer ihåg alla kopplingar till vem som samplats o.s.v. Saknar än idag den underbara sajten “Sample Spot” som fanns ett tag, där man enkelt kunde kolla vilka låtar som samplats var och hela konkaronget.

 

Monie Love – It’s A Shame (My Sister)

Som så ofta kom ju även denna låt i flera olika smaker och den här andra versionen var nog snäppet mer poppis på dansgolvet. Kan det möjligtvis hänga ihop med den grooviga samplingen från Sister Sledge – He’s The Greatest Dancer? Ja, där är det ingen risk att mitt minne fallerar. När det gäller allt som har med Nile Rodgers, Bernard Edwards och Chic, etc. att göra så ligger det mesta väl inbäddat i ryggmärgen lyckligtvis.

För att återgå till minnesluckan i första läget så har jag nånstans i bakhuvudet att Joyce Sims kan ha varit inblandad. Men jag kan ju oxå vara helt ute och cykla. Annars så är hela låten i alla fall en slags cover av It’s A Shame med The Detroit Spinners och den är skriven av bl.a Stevie Wonder och Syreeta. Det är även från originalet som samplingen med gitarriffet i den första versionen är tagen, och bara för det tar vi med originalet oxå.

 

The “Detroit” Spinners – It’s A Shame

Hur som helst så har jag svårt att släppa Joyce Sims-spåret. Så all hjälp med att rätta ut det frågetecknet mottas med tacksamhet. Nu ser jag att klockan rusat iväg och jag inser varför jag fick dra ner på bloggandet. Det tar en hiskelig tid eftersom man är så uttans nyfiken, och för varje inlägg så blir det nästan som ett litet CSI-avsnitt där ledtrådar ska benas ut för att det ska kännas som man får ut något vettigt av det hela. Samtidigt så är det ju väldigt kul när man är inne i det så jag får nog försöka återvända till bloggen lite oftare eftersom det finns ju hur många tusen låtar som helst på min lista över låtar jag vill ha med på bloggen någon gång i alla fall.

Tjillevippen

notbugs

Ett fynd…..

Black Bird & Kevski – On The Go

Det här var en riktigt go rap-pärla som jag inte hört tidigare. Extra kul att den är från 1980 som ju var ett höjdarår när det gäller old school rap. Rappen hade lixom inte utvecklats alltför mycket utan var i sin linda och handlade mest om att vränga sköna fraser till ett skönt groove. Texterna i sig hade knappast någon betydelse utan huvudsaken var att det svängde. Lite skillnad mot hur det låter nu för tiden helt klart.

Tjillevippen

notbugs

Dags att chilla lite…..

Kurtis Blow feat. Trouble Funk – I’m Chillin’

En riktig kultvideo är detta med ett underbart exempel på hur stilar blandats på alla möjliga vis genom åren. Här är det rappen som möter GoGo-funken och även om GoGo-funken i sig ofta innehåller element av rap så syftar jag i detta fallet till själva samarbetet mellan Kurtis Blow som kom från rapvärlden och Trouble Funk som ju var ett utpräglat GoGo-funkband. Hur som helst så är det ett lyckat samarbete som resulterade i en skön klassiker att chilla till en mulen augustikväll 2010.

Tjillevippen

notbugs

Fet prat-rap-funk…..

The Concept – Mr DJ (Extended)

Den här låten kommer jag för evigt att förknippa med ett av mina favoritmix från DMC, On Broadway Mix By Dimitri & Robert Provencal. Har lagt upp det mixet på min musikkanal på YouTube så därför så måste vi ta med det även om jag haft med det tidigare på bloggen.

 

DMC Mixes 86-07 – On Broadway Mix By Dimitri & Robert Provencal

Mr DJ kommer ca 8:13 in i mixet för den som är rastlös och inte orkar lyssna på det från början till slut. Men då missar ni ett av tidernas bästa mix, ett riktigt tidstypiskt dokument över mixkulturen som växte fram i mitten på 80-talet. Det var när samplers och annan teknik som underlättade skapandet slog igenom. Allt sådant som man idag kan göra med en vanlig PC. I det perspektivet är det rätt fascinerande hur utvecklingen har rasat på i en makalös takt och man kan ibland undra var det hela ska sluta?!

Tjillevippen

notbugs

Kort rapport…..

Nesian Mystik – So Good

Dagen började segt då jag fick en rejäl eftersläng från gårdagens promenerande. Hade apont i nacken och revbenen och var därtill übertrött så mina planer på att ta en tidig buss till Puerto de Mogán fick jag skrota. Istället tillbringade jag förmiddagen i sängen och gick upp först kl 13. Då bestämde jag mig för att i alla fall åka till Puerto de Mogán och där leta upp nåt mysigt ställe att äta.

Så jag tog bussen och det är sådär 3,5 mil på krokiga vägar och även lite skakigt så det var ingen hit vare sig för nacken eller revbenen. Men jag kom i alla fall fram utan att ha skrikit av smärta och när jag väl kom av bussen lugnade det ner sig när jag fick sätta mig på ett utecafé och ta en cappucino. Sen knatade jag runt och tog bilder och rekade efter nån bra restaurang att äta på. Men då det är lågsäsong så verkade alla ställen stänga tidigt så då tog jag bussen tillbaka och gjorde ett stopp i Playa del Ingles där jag rekat ut en restaurang under min långa promenad igår.

Det bidde ännu en oxfilé och den var makalöst mör och fin så den nästan smälte i munnen. Därtill fick jag en stark mexikansk sås som var mycket mumsig även om det brände rätt rejält i munnen när jag fick i mig av de starka pepparbitarna. Hur som helst så blev det en rätt lyckad dag i alla fall även om jag nu på kvällen känner av de jädra nervsmärtorna igen. Får hoppas det ger med sig under natten för i morgon är det ny utflykt med buss och denna gång en organiserad sådan som kallas stora öturen där man blir guidad runt på ön under en hel dag.

Nu ska jag ta och packa ihop och gå och lägga mig för jag är rätt trött och känner att jag behöver inta ryggläge för att lugna ner pirret i ryggen innan det övergår i ren smärta.

Tjillevippen

notbugs

Monsterbas…..

Tony Baxter – Screamin’

Det här är en sån låt som jag mer än gärna hade velat släppa loss i den feta anläggningen som fanns på Mayday i V-vik en gång i tiden. Nu fick jag möjlighet att vädra den vid ett flertal andra tillfällen, bl.a på en fest vi hade i färjeterminalen på Lucerna våren 1983. Även om festen i sig spårade ur så var det kul ur den synvinkeln att vi hade en sjukt överdimensionerad anläggning i den förhållandevis lilla terminalhallen. Totalt 10 bashorn som var stackade från golv till tak i ena änden av lokalen. Sen toppade vi det hela med 2 st Cerwin Vega V-33 samt 2 st Cerwin Vega PD-15 och några PA-toppar av okänt märke.

Under själva kvällen så gick det inte att damma på för mycket för då hade publiken gått därifrån döva och allmänt lomhörda. Men på eftermiddagen då vi satte upp det hela testade vi anläggningen rejält och man kan lugnt säga att det hela kändes som en mindre jordbävning. Den här låten hörde till favoriterna på den tiden när det gällde att testa anläggningar och om ni lyssnar på den i en hyfsat bra anläggning så förstår ni nog varför.

Kan så här i efterhand konstatera att den främsta anledningen till att vi arrangerade fester av det slaget var att det gav oss möjlighet att flytta ribban några snäpp varje gång när det gällde ljudanläggning. Ju större fest desto större intäkter och därmed större ljudanläggning. Tyvärr så räckte intäkterna inte alltid till för att täcka hela kalaset utan vi fick pynta lite ur egen kassa, något som vi gjorde mer än gärna bara för att ha det brutalaste ljudet i grannskapet.

Tjillevippen

notbugs