En udda fågel på bloggen…..

H-Blockx – The Power

Den här låten är till synes en lite udda fågel på bloggen, men det handlar ju om recycling och därtill en ganska snyggt gjord sådan eftersom man korsar musikgenréer rätt friskt. Originalet som gjordes av Snap en gång i tiden med rap av Turbo B känner de flesta säkert igen. Där användes ju dessutom en sampling av Jocelyn Browns “Love’s Gonna Get You”, något som ledde till en tvist som jag är osäker på om den fått någon lösning än.

H-Blockx har dock inte använt sig av den samplingen utan satsat på en egen tjej som sjunger den berömda frasen “I’ve Got The Power”. Dessutom har de lånat in Turbo B som rappare vilket måste sägas vara ett riktigt genidrag. Summa summarum så blir det till en riktigt bra kompott. Jag brukar ju annars sky rockbaserad musik som pesten, men när jag nån gång emellanåt stöter på nåt som jag gillar så gillar jag det verkligen.

Snap! – The Power

När man lyssnar på originalet så känns den lite mesig på sätt och vis jämfört med covern, men om man sen går över och lyssnar på H-Blockx version så känns den väldigt osvängig. Det blir lixom aldrig samma rytm i rocklåtar vilket förmodligen är anledningen till att jag aldrig fastnat för den musikgenrén. Så som partylåt på dansgolvet är originalet oslagbar, men om man känner för att headbanga lite på en förfest så kan jag tänka mig att H-Blockx version passar ypperligt bra.

Jocelyn Brown – Love’s Gonna Get You (Extended Dance Mix)

Kan ju inte låta bli att ha med Jocelyn Browns “Love’s Gonna Get You” nu när den ändå är uppe på tapeten. För den som letar efter den berömda frasen så hittar ni den 5:40 in i låten.

Intervju i BBC med Jocelyn Brown

Avslutar inlägget med ett klipp där Jocelyn Brown intervjuas om lite allt möjligt och då bland annat samplingen som Snap! gjorde av hennes röst. Hon verkar vara en helt underbar personlighet som lever för att sjunga och som inte verkar mäta framgång i kändisskap. Det är lite svårt att få fram info hur läget är i tvisten mellan Jocelyn Brown och Snap!, på Wikipedia hävdas det att det gjorts upp en förlikning, men ingen källa anges så det får anses vara mer av ett rykte tills den uppgiften kan bekräftas.

Tjillevippen

notbugs

Annons

Lite hemkört…..

Sia vs. ELO – Day Too Soon To Bring Me Down

Hade ju med Sia och låten Day Too Soon nyligen och i det inlägget så noterade jag även hur jag associerade den låten med ELO’s Don’t Bring Me Down. Så idag efter att jag gått en liten söndagspromenad satt jag mig ner och pulade ihop en liten mashup av de båda låtarna. Hade kunnat gjort mycket mer finlir men har inte riktigt orken i kroppen att sitta så länge som jag skulle önska.

Men jag är ändå rätt så nöjd med resultatet med tanke på att det bara tog en dryg timme att snickra ihop från remix av låtarna till färdigt klipp på YouTube. För den som undrar vad jag använder för program till redigeringen så är det Sound Forge Audio Studio 9.0 och Acid Music Studio 7.0. Sound Forge för att klippa till alla ljudsnuttar som används och sen använder jag Acid för själva mixningen. Sound Forge kostar lite drygt 48 Euro och Acid kostar lika mycket så för under en tusenlapp har men ett riktigt bra kit för remixning och musikproduktion i datorn.

Finns säkert andra lösningar som är ännu smartare men jag är så inkörd på Sound Forge och Acid så nu skulle jag nog ha svårt att byta. Det jag använder programmen mest till är rena mixar där man mixar ihop ett gäng låtar till exempelvis en timmes mix helt enkelt. Ungefär som när man mixade blandband en gång i tiden.

Tjillevippen

notbugs

Bomber & granater…..

The Armed Gang – All I Want

Nu tror jag inte det här gänget är så farliga som man skulle kunna härleda av rubriken jag valt till inlägget. Deras avtryck på det kollektiva musikminnet torde dessutom vara tämligen begränsat. Jag hade aldrig hört den här låten förrän jag fick den ihop med en drös andra uddalåtar från 80-talet av en kompis för några år sedan. Sen föll låten i glömska igen hos mig fram till idag då jag av en slump klickade fram den när jag bläddrade igenom mitt “discoarkiv” på hårddisken.

Var jag tycker är lite kul med den här låten är att första takterna kan man förledas att tro att det är nån remix av Queens Another One Bites The Dust man har satt på. Men man tas snabbt ur den villfarelsen och istället får man sig en dos helt ok men lite anonym italiensk funk-disco modell tidigt 80-tal. Kan dock konstatera att det här är en låt som jag gärna hade velat prova i anläggningen på Mayday på sin tid. Den versionen jag har på MP3 är det riktigt bra klipp i och funkar klockrent i ett par Cerwin Vega för den som vill testa.

Kom förresten på en annan låt som man får associationer till och det är helt otippat Another Brick In The Wall med Pink Floyd som jag tänker på då. Spola fram till 4:05 så kommer strax ett litet parti som åtminstone väckte mina associationsbanor i den riktningen.

Tjillevippen

notbugs

Stackars barn…..

MVS – Stackars Barn

Jag skrev igår om punkbandet Malte Vräker Småsten från Västervik. Vad jag missade att skriva vad att de bytte namn i mitten på 80-talet och valde då att helt enkelt göra en förkortning på sitt tidigare namn. Så nya namnet blev MVS och det var detta namn de hade då jag var med dem och spelade in en demokassett i IL-Studio i Västervik.

Igår kväll så letade jag reda på min gamla kopia av nämnda demokassett och satte igång och rippa ner en av låtarna och det är den som är Dagens Låt idag, Stackars Barn. Borde egentligen rippa ner hela kassetten, men det är ett uttans pill att få till ljudet för det är egentligen en grymt brusig kassett. Lyckligtvis så har jag ett bra program som kan slipa av de värsta brusmattorna, Sound Forge Audio Studio heter det ifall nån är intresserad.

Men jag ska i alla fall rippa ner två låtar till varav en är en rock-funk-rap-historia där undertecknad står för rappandet. Hade helt glömt bort den låten även om jag gjorde en hel del rappande både på och utanför scen på den tiden. Jag och några kompisar hade bl.a en showgrupp där vi åkte runt på skolor och hade shower med breakdance, rapp och lite annan dans och show. Försöker förtvivlat komma på vad vi kallade oss men det var nåt med Westbay i alla fall. Lutar åt att det kunde ha varit nåt i stil med “Westbay Boogie Dancers” men låter det vara öppet eftersom jag inte är helt säker.

Om vi återgår till Dagens Låt så är den ett exempel på den lite reaktionära rock som MVS gick över till efter att tidigare ha spelat en mer renodlad punk. Men jag får säga att den här låten är inte så tokig, direkt när jag hörde den på kassetten så kom jag ihåg den och sen kom jag på mig själv att gå omkring och nynna på den långt efter att jag slutat pyssla med den på datorn igår.

Tjillevippen

notbugs

Välkommen till punkhörnan…..

Rude Kids – Raggare Is A Bunch Of Motherfuckers

Ja, vad kan man säga när man hör denna gamla pärla. Svensk punk när den var som bäst får jag nog säga och när jag lyssnar på låten nu så håller den än idag. Däremot kan jag inte annat än småle åt texten. Det är lite komiskt så här i efterhand med de motsättningar som fanns mellan just punkare och raggare i slutet på 70-talet. Det är en sån grej som man annars lätt glömmer bort. Varför det var så har jag aldrig fått riktigt klart för mig men man kan ju ana att raggarna blev sura över att det kom fram en ungdomsgeneration som var mer rebelliska än vad de själva nånsin varit.

Egentligen är ju fenomenet raggare i sig rätt fascinerande, det är ju en ganska “lokal” skandinaviskt företeelse. Misstänker för övrigt att det nånstans i landet sitter någon och skriver en doktorsavhandling i ämnet, brukar ju bli så med tiden när det gäller udda fenomen i det här landet.

Men för att återgå till de svenska punkarna, vi hade en hel drös av dem i Västervik där jag växte upp. När jag gick på Norra Högstadiet fanns det ett punkband som hette “Granen Barrar” som var väldigt stora med lokala mått mätt. Det innebar att så snart det byggdes upp en scen nånstans i stan för att ett ungdomsarrangemang skulle hållas så nog fick “Granen Barrar” stå på scenen och roa den lokala publiken.

Försöker förtvivlat komma på några andra samtida lokala punkband men det står still. De enda jag kan komma på är de band som kom 4-6 år senare i den andra punkvågen. Jag umgicks nämligen en hel del med de snubbarna i den lokala punkrörelsen då. Kan tyckas lite märkligt med tanke på att jag var en discosnubbe, men det har aldrig hindrat mig från att umgås med alla olika typer av människor.

Hur som helst så fanns det i andra punkvågen ett band som hette “Malte Vräker Småsten” och utöver dem så har jag för mig att ett band hette “Klart Grabben Ska Ha En Husvagn”. När det gäller det sistnämnda blir jag lite osäker på ifall det var ett riktigt punkband eller om det bara var ett påhittat namn som vi använde oss av då vi tog upp ämnet i Västerviksrevyn 1983. Men “Malte Vräker Småsten” var i alla fall ett riktigt band och jag har nånstans i min kassettlåda ett band med dem som jag faktiskt var med och producerade.

Det var många långa timmar i den lokala studion IL-Studio, men vi hade väldigt kul, fast slutresultatet blev nog inte så mycket punk egentligen utan mer nån slags experimentell rock. Måste lyssna på kassetten igen för att närmare kunna artbestämma musikstilen.

När jag tänker tillbaka på den tiden så får jag säga att musiklivet i lilla Västervik var tämligen livfullt, och eftersom det är en liten stad så kände alla varandra oavsett vilken typ av musik man höll på med. Det var t.ex genom kontakter med en kille som spelade bas i det lokala hårdrocksbandet Orions Sword som jag fick upp ögonen för Ozzy Osbourne och han var nog den första hårdrocksartist som jag lärde mig gilla och uppskatta till 100%. Men det är nog inte så svårt att gilla den mannens musik efter att ha hört låten Mr Crowley på repeat ett åtskilligt antal gånger.

Tjillevippen

notbugs

För fet…..

Svullo – För Fet

Hade egentligen planer på ett helt annat inlägg men som vanligt så spårade jag ur när jag satt och letade klipp på YouTube så nu sitter jag här med den grannlaga uppgiften att få ihop nåt vettigt av det min hjärna tyckte verkade så genialiskt alldeles nyss.

Letade efter klipp med rapparen Kurtis Blow och då blev jag tipsad om klipp med en annan rappare som heter Blowfly. Den mannen var känd för att göra allt än rumsrena texter under första halvan av 80-talet då han var som mest aktiv. Ett av klippen som finns på YouTube med honom är det här som kommer nu.

Blowfly – Too Fat Too Fuck

Ja, ni förstår nu kanske vad min skruvade hjärna snöade in på när jag såg vad klippet hette. Det var där jag på en nanosekund associerade till Svullos gamla hit från 1989 och fröet till det här inlägget var sått. Efter lite efterforskningar så konstaterar jag att Blowflys låt på temat “För fet….” är några år äldre än Svullos så kanske man kan misstänka att Svullo och grabbarna i Electric Boys kanske hade Blowflys låt i bakhuvudet när de bestämde sig för att komponera sin blivande klassiker?

Tjillevippen

notbugs

Ett riktigt konstverk…..

Ляпис Трубецкой – Огоньки (Lyapis Trubetskoy – Lights)

Jag brukar läsa en blogg som heter English Russia och där så hittar man emellanåt riktiga guldkorn. Idag så hittade jag till exempel den här pärlan som är ett rent konstverk. Jag säger bara, jädrar vilket jobb de har lagt ner på den videon. Det som fascinerar mig mest är att när jag letade efter videon på YouTube så hittade jag flera andra videos med samma grupp och det visade sig att samtliga videos de snickrat ihop håller samma höga klass.

Nu är jag ju dessutom lite svag för allt som har med den ryska kulturen att göra och det innebär att jag suger åt mig av sådana här kulturyttringar som en svamp. Iofs är detta bandet från Vitryssland men det handlar ju trots allt om samma kultursfär.

Men helt klart är att min önskan att någon gång besöka detta fascinerande land blir ännu större när jag ser en sån här video. Jag fick nämligen nosa lite på den världen härom året då vi åkte på flodkryssning i Ukraina och där trivdes jag hur bra som helst och hade gärna stannat lite till.

Hur som helst så dövar jag min längtan så länge genom att flera gånger i veckan kolla in allt nytt som kommit in på English Russia. Bloggen är gjord av ryssar men är på engelska och deras slogan är ”English Russia just because something cool happens daily on 1/6 of the Earth surface”. Jag tycker den är riktigt skön och anar att den även är tänkt lite som en armbåge i sidan på de kaxiga amerikanarna som annars brukar dominera medielandskapet.

Så jag kan varmt rekommendera ett besök och om den faller dig i smaken så går det att prenumerera på den via RSS. Det är det bästa sättet att följa med alla uppdateringar som görs så slipper man surfa in på sidan och leta hela tiden.

Tjillevippen

notbugs

Lite livenostalgi…..

Electric Light Orchestra – Evil Woman (Live)

E.L.O tillhör den sällsynta skara grupper som jag tror nästan alla tycker om oavsett vad man har för musiksmak för övrigt. Deras album A New World Record måste nog anses som ett av tidernas främsta popalbum. När man lyssnar på låtarna som de har gjort genom åren så får man sig en rejäl nostalgitripp i alla fall.

Att jag så här fått E.L.O på hjärnan beror på att jag fått Spotify-fnatt. Fick nämligen igår en inbjudan att regga mig på musiktjänsten Spotify. Det är en tjänst som innebär att man laddar hem en klient och sen kan man lyssna på musik streamat från deras servers. Det fina i kråksången är att det är en 100% laglig tjänst plus att flera av de stora skivbolagen är med så utbudet är grymt bra. Där kan jag lyssna på alla konstiga låtar som jag inte har lust att ha i min egen samling.

En annan sak som är bra är att det går grymt snabbt att söka och likaså är uppspelningen klockren, inget hackande och det går fort att spola fram i låtarna om man vill det. Sen är ljudkvaliteten suveränt bra och de har en enkel men bra funktion för att göra spellistor som man sen kan spara om man vill lyssna till dem senare. På så vis kan man bygga lite olika spellistor med sina favoriter vilket är riktigt bra.

Glömde ju berätta det bästa av allt, det hela är gratis om man har lite tålamod och får en inbjudan. Finns nämligen tre nivåer av konton varav det enklaste är gratis och då kan man lyssna till all musik och göra spellistor. Med de andra två varianterna som kostar pengar så får man lite fler möjligheter, men man kommer långt med gratisvarianten som funkar bra för en vanlig användare.

Hur gör man då för att få en inbjudan, jo då går du till www.spotify.com och där klickar du på Get Started och då frågar den om du redan har en inbjudan eller om du är ”Not Invited Yet”. Under den sistnämnda rubriken kan man då fylla i sin mailadress och ställa sig i kö. För mig tog det ett par månader från att jag ställde mig i kö tills jag fick inbjudan men då ställde jag mig i kö precis när tjänsten var ny så jag antar att det är lite kortare kötid nu.

De vill antagligen ha lite koll på det hela så det inte blir för många användare som nyreggar så tjänsten brakar ihop utan de släpper på i takt med att deras servrar orkar med. Sen kan en annan anledning vara att de räknar med att folk som inte orkar vänta på en inbjudan reggar sig för ett abonnemang, då får man iofs betala men då får man tillgång till tjänsten direkt utan nån inbjudan.

Ja, det var nog allt om det för stunden, kommer jag på nåt mer så lär jag återkomma. Hur som helst så är det en suverän idé och för vardagskonsumenten är det ju ett klockrent alternativ till illegal nedladdning. För om låtarna finns online hela tiden så finns det ju ingen anledning att ta en massa plats på hårddisken. Enda nackdelen är ju att man inte kan ladda sin MP3-spelare med Spotifylåtarna, men det kan jag leva med. I MP3-spelaren vill jag ändå ha min favvismusik och det är sån musik som man ändå inte hittar på Spotify.

Tjillevippen

notbugs

En sällsynt pärla….

Atomic Swing – Stone Me Into The Groove

Jag har ju aldrig varit nån jättefan av rockmusik men ibland dyker det upp riktiga pärlor även på rockkartan. Den här låten är en sådan pärla och det är en låt som svänger något otroligt grymt på ett skönt lite funkigt vis. Sen väcker den många minnen från tiden då man var ute och partajade på helgerna. Vi åkte ofta till Tranås på den tiden och ett ställe som hette Mangal. Det var en bar/restaurang med ett pyttelitet dansgolv och där brukade min kompis DJ’a så då hängde man på honom. Så vi var 2-3 pers som åkte med honom och det blev alltid riktigt lyckade kvällar.

Ibland så åkte jag med honom själv och det var inte helt fel heller för ofta kom vi rätt tidigt och personalen var trevlig. Av nån anledning tyckte de likadant om mig så de brukade låta mig testa nya drinkar ”on the house” så att säga. Så de gångerna blev det ofta fri bar hela kvällen, något som gjorde att det inte blev några större hål i plånboken en sån kväll. Men det var inte enda stället där jag möttes av sådan frikostighet, det var flera andra ställen jag hängde med min kompis till som visade på samma gästfrihet. Kan nog återkomma till någon sådan historia längre fram, måste bara hitta en bra låt som passar först.

Annars har jag precis kollat in veckans höjdpunkt på tv, Färjan som går på Kanal 5. Jag är barnsligt förtjust i den typen av realityserier som utspelar sig i lite speciella miljöer. Följde t.ex slaviskt serien Airline när den gick, den handlade om lågprisflygbolaget EasyJet och innehöll en hel del sköna karaktärer. Hur som helst så pratade jag precis med en av mina bästa kompisar i luren och hon och jag gjorde en Ålandskryss med Birka Paradise tidigare under hösten och vi är båda sådana att vi älskar att iakta folk av alla sorter.

Min kompis är oxå helt såld på att följa Färjan men hon har otroligt svårt för att inte säga extremt svårt att klara av Håkan som jobbar i baren på Cinderella. Nu har hon iofs bara sett honom på tv men blir alltid lika frustrerad över hur korkad den mannen verkar vara. Själv ser jag inga större fel på killen, aningen osäker men han är säkert snäll mot djur och barn och det är ju det som räknas. Men var det inte så att Hitler oxå var snäll mot djur och barn….. hmmmmm? I dagens avsnitt fick Håkan i alla fall ett telefonnummer av en tjej från Tranås och i en sekvens i programmet när de följde den här tjejen och hennes kompisar så spelades just den låten som jag har med idag, så jag antar att Atomic Swing och Tranås hör ihop på nåt märkligt vis.

Nu är Birka Paradise en något lugnare båt än Cinderella skulle jag vilja påstå, men det hindrade inte en hel del märkliga människor från att ge sig på en kryssning där. Bland stolpskotten kan vi nog räkna in ett tjejgäng som var aspackade från början till slut. När vi skulle av båten så vinglade de fram med kläderna på trekvart och släpandes väskorna efter sig utan nån koll på var de skulle ta vägen. Går egentligen inte att beskriva med ord hur det hela tedde sig mer än att det var väldigt fascinerande, och det gjorde att man lämnade båten full av en massa funderingar som man aldrig lär få nåt svar på.

Annars är den stora höjdpunkten på Birka Paradise ett besök på deras suveräna SPA-avdelning, den kan varmt rekommenderas. Speciellt ett dopp i deras utomhusjacuzzi på förmiddagen när fartyget i sakta mak stävar över Ålands hav.

Nog om enkla vardagsnöjen, nu ska jag leta fram lite grillad kyckling i kylskåpet och mumsa lite på den innan det är dax att kolla in veckans avsnitt av Boston Tea Party där Fredrik och Filip provar på hur det är att vara full en dag på jobbet.

Tjillevippen

notbugs

Ljuva 90-tal…..

Jim Jamison – I’m Always Here (Baywatch Intro)

Satt å kände för att vara lite nostalgisk idag. Å då kom jag på att det finns ju sjöar med nostalgiämnen från 90-talet att ösa ur. Blev sjuk under andra halvan av 90-talet å ett av nöjena jag hade en period då jag mådde som sämst var att kolla på Baywatch när det gick på eftermiddagarna. Det var lite välbehövlig verklighetsflykt när man hade som mest ont och kände sig lite fångad i sitt hem.

Lite allmänna fakta om serien är att den sändes i hela 148 länder och gick i 11 säsonger. Vad gäller introt så är den här låten inte det introt som användes i början då serien sändes. Då använde man en låt av Peter Cetera som heter ”Save Me”, men den är aningen anonym så jag förstår att man bytte till den här som hädanefter kom att bli synonym med tv-serien.

Tjillevippen

notbugs