Bakfylla…..

Rochelle – My Magic Man

Gillade verkligen den här låten en gång i tiden, ja ungefär ett par månader på sin höjd. Sen var det examenstider på gymnasiet med tillhörande fester och utflykter och efter en kombinerad fest/utflykt så kom jag fortsättningsvis bara att associera den här låten med en jobbig bakfylla, något som sitter i än till denna dag, och med det menar jag inte själva bakfyllan förstås. 😉

Min klass på gymnasiet i Västervik gjorde nämligen en utflykt till en klasskompis stuga ute på en skärgårdsö i Västerviks skärgård där vi skulle ha fest nån vecka innan själva examen. Jag och en annan kille i min klass hade gått ihop och fixat ett flak öl som vi skulle dela på. För att göra det extra bonnigt så valde vi att införskaffa ett flak Pripps Blå av någon dunkel anledning. I normala fall var det annars Beck’s Bier som gällde.

Vi kom så ut till ön och preparationerna inför kvällens fest drog genast igång. Men min kompis och jag behövdes inte till något mer än att sköta musiken så vi satte oss istället och började hinka i oss öl. Sen blev det mat och till maten bjöds det på snaps, något som vi drack fler än lämpligt. Efter maten minns jag att det så var dags att spela skogsfotboll, dvs man gör upp en fotbollsplan mitt inne i skogen bland träd och buskar och så spelar man. Kan ju nämna att med alkohol i kroppen så var det fråga om väldigt lite bollkontakt. Istället så blev det träd- och stenbumlingskontakt vilket iofs inte kändes av så mycket då, men desto mer när man nyktrat till.

Ja, sen minns jag inte så mycket mer än att jag vaknade på morgonen med mina freestylelurar på mig och den här låten dånandes för fullt i öronen. Så hade jag inte huvudvärk innan så bidrog musiken garanterat till den saken. Hur som helst så kunde jag inte somna om igen utan istället följde en väldigt långdragen bakfylla som inte släppte taget om mig förrän dagen efter “dagen efter” så att säga.

Finner det ointressant att dra alla detaljer då jag är säker på att de flesta som läser detta någon gång haft en sån där bakfylla från helvetet som liksom aldrig vill ge med sig. Det som är värst är att den här låten satte sig som en slinga i huvudet som jag inte kunde bli av med och som har gjort att jag förmodligen för resten av mitt liv inte kommer att kunna lyssna på den utan att påminnas om den där eländiga bakfyllan från tiden när jag skulle gå ut gymnasiet.

Tjillevippen

notbugs

2 x Electro…..

Man Parrish – Six Simple Synthesizers

När electrovågen var som störst under första halvan av 80-talet så var det en snubbe som stack ut ganska så rejält med sina skapelser. Manuel Joseph Parrish heter han och han hade tagit det lite underfundiga artistnamnet Man Parrish. LP’n Man Parrish som släpptes 1982 tillhör den sällsynta skaran album som är klockrent nästan helt igenom. Mest känd är nog Hip Hop Be Bop (Don’t Stop) som användes friskt när det skulle till Electric Boogie-dansuppvisningar. Nu kunde jag inte hitta originalversionen på YouTube så då får det vara helt enkelt. Istället så bjuder jag på en annan pärla i Disconettappning vilket inte är helt fel.

 

Man Parrish – Heatstroke (Disconet Remix)

Disconetremixarna har alltid varit tacksamma på så vis att de sällan gjort några större ingrepp i själva låten utan tagit vara på materialet och helt enkelt bara klippt om låten till lite längre mixvänliga versioner. Många gånger så har jag föredragit Disconetmixarna framför originalet bara för att de fått till så suveränt bra mixvänliga versioner helt enkelt.

Är annars lite såsig i skallen för jag var och fick mina sprutor idag. Bidde två stick den här gången och det första var inte av denna världen, tappade riktigt andan av den smärtan. Fast det är ett bra tecken, för då vet man att det tagit på rätt ställe så att säga. Men eftersom jag får blockader med alkohol så blir man lite såsig efteråt, det känns ungefär som man suttit och hinkat öl hela förmiddagen men aldrig blivit riktigt berusad utan bara lite slö å såsig helt enkelt.

Tjillevippen

notbugs

När det undermedvetna sköter verksamheten…..

Swen G feat. Inusa – Morning Light

Jag har varit snusare men för snart två år sen slutade jag snusa för att det blev för dyrt p.g.a alla prishöjningar. Hade inga större problem att sluta så det var inte nåt speciellt med en massa abstinens och så. Däremot så var jag lite putt på att jag blivit “tvungen” att sluta då det var en av få laster jag har kunnat unna mig. På grund av sjukdom och medicinering kan jag inte dricka alkohol längre så jag har varit i princip torrlagd de senaste 10 åren.

Nåväl, jag var tobaksfri lite drygt ett halvår efter att jag slutat snusa, då dök det upp nåt tillfälle då jag skulle på nån fest. Då ville jag ju ha nåt som var lite festligt så då tog jag och köpte en ask cigariller så jag kunde feströka lite. Jag hade redan under tiden jag snusade emellanåt köpt en ask Bellman vid festliga tillfällen så det var ju nåt jag verkligen tycker om. Efter den festen så bestämde jag mig att jag skulle köpa mig en ask Bellman då och då vid festliga tillfällen för nåt roligt måste man få ha.

Ja, så fram till i julas så har det flutit på och jag har rökt en ask då och då. Men efter julen så blev det av nån anledning helt plötsligt en vardagsvana vilket ju inte var meningen. Fast det bekom mig inte eftersom jag tyckte jag kunde unna mig det. Sen gick jag och blev rejält förkyld i april och jag har än idag kvar rester av den förkylningen som vägrar att släppa taget helt. I samband med att jag blev förkyld så kände jag att rökningen inte var nån hit precis.

Så jag började fundera på att lägga ner det hela men som alltid så vill man ju att det ska ske vid rätt tillfälle. Under tiden jag gick och väntade på det tillfället så klurade jag på hur jag skulle se på det här med tobaksanvändning i framtiden. Jag kom då fram till att jag skulle unna mig att röka cigariller på semesterresor och liknande, men inte till vardags. Ja, så kom det rätta tillfället förra onsdagen och jag rökte upp den sista cigarillen i asken.

Det har funkat bra och jag kan inte påstå att jag haft några större abstinensbesvär. Så jag har tyckt att det varit frid och fröjd ända fram till idag. Nu har jag nämligen kommit på mig själv med att leta restresor till Gran Canaria. Först tänkte jag att det är mest för att drömma sig bort en stund men när jag tänkt efter lite närmare så har jag kommit på att det är mitt undermedvetna som försöker dra en luring. Mitt undermedvetna vill helt enkelt att jag ska åka på solresa för då får jag röka igen. Hujedamej så smart, och hade det inte varit för att jag tänkte till och började undra varför jag helt plötsligt fått ett sånt sug efter att resa bort så hade jag nog gått på den finten.

Ja, nu är jag ju fortfarande grymt sugen på att åka iväg och just nu är en sån period då resorna är extra billiga. Men jag tror inte jag åker iväg nu utan det får i så fall vänta till hösten. Under tiden roar jag mig med att drömma mig bort och minnas när jag var i Bahia Feliz förra sommaren.

 

Bildspel från min resa till Bahia Feliz augusti 2008

Det som är lite roligt med hela den här historien är att jag har noll röksug rent subjektivt. Känner mest hur förkylnings/rök-hostan sätter in för på slutet så var jag väldigt förkyld i halsen och när jag rökte så hostade jag extra mycket. Är fortfarande lite seg i halsen men hostandet har lugnat ner sig. Så jag undrar om jag ens skulle tycka det var gott att ta en cigarill till morgonkaffet på terassen i Bahia Feliz om jag nu skulle komma iväg? Känns inte som det, fast å andra sidan när man väl är där så kanske det känns helt rätt och smakar alldeles sådär gott som jag minns att det gjorde förra sommaren.

Tjillevippen

notbugs

Skaffa ett liv…..

Soul II Soul – Get A Life

Nu har jag inget speciellt att skriva om som kan anknyta till rubriken på detta inlägg. Kände mest för att ta med den här låten för att den är så uttans bra helt enkelt. Börjar annars känna att vardagen kommer tillbaka efter allt flängande sista veckorna. Även om det är kul att uppleva lite annat så är det trots allt skönast när man är hemma i vardagen.

Det jag nu närmast ser fram emot är att få en omgång sprutor på måndag. Ska få nervblockader i bröstkorgen och får ta en sida i taget. Man injicerar då alkohol rätt in i nerverna så att de fräts sönder och sen tar det 6-8 månader innan känseln kommer tillbaka. Gör apont när man får själva injektionerna även fast alkoholen är uppblandad med bedövningsmedel, men det är värt den plågan för man mår så mycket bättre eftertåt. Så efter den proceduren så är det lite som att gå omkring med en tandläkarbedövning i bröstkorgen ifall nån undrar hur det känns. Men det som är allra bäst är att jag kan andas mer normalt när jag fått blockaderna.

Nog om detta, det känns i alla fall som jag är tillbaka så pass nu att jag ska kunna uppdatera bloggen lite mer regelbundet. Blir ju ofta så att den får stryka på foten när man inte mår så bra eller har annat att pyssla med. Men eftersom jag i första hand skriver bloggen för min egen skull så har jag inget dåligt samvete ifall det blir några luckor i kalendern över blogginlägg.

Ska dock försöka ta en backup på hela bloggen för det kan ju vara bra att ha ifall WordPress skulle få för sig att stänga igen verksamheten. Då vore det ju tråkigt om alla inlägg bara försvann. Har dem iofs lokalt lagrade eftersom jag använder Windows Live Writer för att skriva inläggen numera. Kan helt klart rekommendera det programmet för dig som bloggar. Lite pyssel att ställa in alla inställningar först men sen är det grymt smidigt att skriva inlägg.

Tjillevippen

notbugs