Mer på samma tema…..

Angela Winbush – It’s The Real Thing

Som jag nämnde i förra inlägget så är det många låtar som hämtat inspiration från “Tom Browne – Funkin’ For Jamaica N.Y”. Denna mer R&B-aktiga pärlan med Angela Winbush tillhör en av de absoluta favoriterna när det kommer till den typen av låtar. Så det är inte enbart Hip-Hoplåtar som hämtat inspiration från Tom Browne, utan det finns en uppsjö andra stilar inom R&B-sfären som snappat upp hur uttans bra detta låtarvet är helt enkelt.

Men om vi återvänder till Hip-Hopen så är det nog följande låt som gjort störst avtryck när det gäller Tom Browne-inspirerade låtar.

 

Snoop Dogg – Who Am I (What’s My Name)

Hajar till lite när jag konstaterar att den här låten redan är 20 år gammal. Känns ju som det var igår den släpptes. Minns hur den brukade spelas flitigt på Café Opera och Sturecompagniet när vi gick dit för att roa oss i mitten på 90-talet. Det är bara att inse att man åldras på tok för snabbt, men man får trösta sig med att på vägen får man i alla fall lyssna till en massa himla bra musik.

Tjillevippen

notbugs

Annonser

Lite nattmusik…..

Incognito – Giving It Up (Uplifting Club Mix)

En gammal Café Opera-favvis från 1993, dvs samma år som jag flyttade till Stockholm. Blev dock inte långvarig som storstadsbo utan flyttade tillbaka till Eksjö 1995. Trivs bättre här, kan lixom inte förstå tjusningen med storstaden när allt man behöver i livet går att få i mindre skala, något som jag tror är ganska bra för det själsliga välbefinnandet i längden.

Tjillevippen

notbugs

Stockholmsnostalgi…..

Nightcrawlers – Push The Feeling On

Den här låten var väldigt aktuell när jag bodde i Stockholm i mitten på 90-talet. Så jag associerar den med sena kvällar på Café Opera, Monday Bar, Sturecompagniet och alla möjliga andra småklubbar som man bevistade. Sen kan jag ju erkänna att då gillade jag den inte så jättemycket men som med alla låtar som fått vara på ens livs soundtrack så har den blivit riktigt bra med åren.

Tjillevippen

notbugs

90-talsnostalgi…..

SWV – I’m So Into You

Den här gruppen är sån total 90-talsnostalgi och får mig att tänka på ett radioprogram jag spelade in när jag bodde i Stockholm åren 93-95. Kommer inte ihåg om det var närradio eller nån av de kommersiella kanalerna. Iofs så spelades den här musiken oxå på Radio City, men jag tror inte det var där det programmet sände som jag tänker på. Får leta i bandhögarna och se om jag kan hitta ett dylikt band vid tillfälle.

Går lite på halvfart för tillfället och på onsdag bär det av till Spenshult. Hoppas verkligen att jag kan få intercostalblockader på vänster sida när jag kommer dit för nu har jag gått i snart en månad utan nån som helst smärtlindring där och det är jobbigt på många sätt. Dels så snedbelastar man mycket och dels så påverkar det andningen. Kan jämföras lite med hur det känns om man har brutit revbenen, det är i stort sett samma känsla fast då i samtliga revben. Skillnaden är att om man brutit revbenen så läker det och smärtan klingar av så smått. Här är det fullt blås i nerverna hela tiden och det enda som funkar riktigt bra är just nervblockader där man på kemisk väg klipper av nervvägarna helt enkelt.

Så nu är jag rätt såsig för jag går på en lite högre dos Lyrica än normalt. Det är en av få mediciner som ger nån slags effekt på den typen av nervsmärtor jag har. Den gör inte att smärtan försvinner, men den blir mer uthärdlig på något vis. Men som alltid så sker det till priset av biverkningar såsom att man blir slö, loj och nästan lite likgiltig.

Men jag hoppas att jag är i lite bättre form när jag kommer hem från Spenshult om tre veckor. Har ju en massa musik jag måste blogga om och det är alltid ett trivsamt nöje att få dela med sig av sina gamla favoriter. Man kan dessutom se det lite ur nördighetsvinkeln, det är helt enkelt en hobby, något som jag inte kan påstå att jag haft i den bemärkelsen tidigare. Mitt DJ’ande i yngre år var mer än en hobby och sen har ju musikintresset hängt med hela tiden, men jag har aldrig gjort något så “organiserat” som jag på något vis gör med bloggen. Där finns ju en tanke bakom, kalla det en filosofi så det är ju inget som jag bara kommit på över en kopp kaffe.

Nog om bloggfilosofi och annat spån, måste återgå till låten i inlägget för jag har en känsla av att just gruppen SWV (Sisters With Voices) spelades ganska friskt på Sturecompagniet när de var som mest i ropet. Det brukades vara lite slöare tempo där jämfört med Café Opera som i jämförelse var ett paradis om man ville dansa till bra uptempomusik.

Tjillevippen

notbugs

Fånga dagen…..

FKW – Seize The Day (Mainstream Vibe Mix)

Är lite off för tillfället, därav avsaknaden av inlägg senaste dagarna. Fortfarande, nacke, axlar och armar som bråkar plus lite annat. Så är det när man har ett nervsystem som gör lite som det vill. Men igår så orkade jag i alla fall sitta en liten stund och flippa efter favoriter på YouTube. Kom då på den här låten som är en riktig Café Operaklassiker. Den mixades ofta med Aretha Franklins Deeper Love i den mixen som är producerad av C+C Music Factory.

 

Aretha Franklin – A Deeper Love (Tribesman Mix)

Ja, det är kanske inte så svårt att förstå hur en DJ kunde frestas att mixa ihop de här två låtarna. Sambatrummorna dök upp i en hel drös låtar under en period i mitten på 90-talet och självklart bäddade det för en hel räcka exceptionella mixtrix och så en hel räcka mindre bra sådana.

Men min absoluta favoritversion på Aretha Franklins tolkning av Deeper Love är David Morales-remixen. Den har sånt underbart pianogung och var också flitigt spelad på Café Opera på den tiden. Men den versionen mixades gärna med Janet Jacksons If i remixversion signerad Brothers In Rhythm. Kanske inte så konstigt med tanke på att If i den remixen är en orgie i underbart pianospel.

Så vi slänger in David Morales-remixen först för den får ni bara inte missa.

 

Aretha Franklin – Deeper Love (David Morales Remix)

Ja, det blir många låtar i det här inlägget men jag måste ju lixom illustrera texten eftersom den beskriver mixar och en känsla som var helt makalöst underbar när man var gäst på Café Opera i mitten på 90-talet. De hade helt enkelt bäst musik på den tiden, möjligtvis med undantag för vissa kvällar på Monday Bar som höll till på Daily News på den tiden.

 

Janet Jackson – If (Brothers In Rhythm House Mix)

Håll med om att det är en grymt fet remix Brothers In Rhythm fått till här, och ännu fetare blir den i ett par Cerwin Vega såklart. Egentligen så är alla låtarna i det här inlägget av den kalibern att det hade varit otrolig kul om man hade kunnat få spela loss dem i anläggningen som fanns på Mayday i Västervik på sin tid. Suck, vinner jag 100 miljoner nån gång, ska jag köpa den fastigheten och bygga ett nostalgi-Mayday bara för att ha och leka med. Självklart skulle alla som vill få komma och lyssna och dansa till all underbar musik som jag skulle spela.

Tjillevippen

notbugs

Så kör vi lite recycling på förra temat…..

Brothers In Rhythm – Such A Good Feeling

Brothers In Rhythm är bland mina favorit- remixare/producentteam från början av 90-talet. Deras första hopkok som fick min uppmärksamhet var när de släppte samplingsorgien Peace And Harmony på DMC. Tyvärr så fick de inte loss rättigheterna till alla samplingarna, bl.a Whitney Houston, när den släpptes kommersiellt så då fick de snickra om den och spela in egna vokalpartier som ersättning. Tror det var Dina Carroll som fick den äran om jag inte är helt ute och cyklar. Får göra ett separat inlägg med de snuttarna ifall jag kan hitta båda versionerna på tuben.

Men om vi ser till den här höjdaren så har man alltså plockat delar av vokalpartiet från Charvonis version av Always There och snickrat ihop det till en ny låt. Är även där inne på att det gjordes två versioner, först en där det bara var samplingar från Always There men sedan en version där de tog in Charvoni i studion och lät henne sjunga in det hela. Kan dock bara hitta en version när jag letar och misstänker att det är den tillputsade varianten. Antar för övrigt att det är den “riktiga” Charvoni som “sjunger” i videon, har för mig att hon ser ut så. För mer ingående studier kan så är det bara att lyssna in på hennes version av Always There.

Charvoni – Always There

Men Brothers In Rhythm har gjort mer godis och bland mina absoluta favoriter hittar vi deras remix på Janet Jacksons If. Den har ett sånt underbart intro som sakta byggs upp till en total extas och eftersom den är så uttans bra tar vi med den på en gång.

Janet Jackson – If (Brothers In Rhythm House Mix)

Det här är en ren Café Operalåt för mig, har den på mina Café Opera-livekassetter och minns den även från de gånger då man var där, det var riktigt grymt. Finns egentligen mer att skriva om dessa remixare/producenter men det får vi ta en annan gång.

Tjillevippen

notbugs

En kväll på Sturecompagniet 1994 kunde det låta såhär….

Eternal – Stay

Har ju skrivit innan om favvismusiken som spelades på Café Opera i mitten på 90-talet. Nu var det ju inte så att man bara gick till Café Opera utan man besökte en mängd olika etablissemang. Dock var det så att favvismusiken spelades på Café Opera men det hindrar inte att man stötte på en och annan pärla på andra ställen.

Den här låten är en sådan samtidigt som den representerar lite det stuket på musik som spelades på Sturecompagniet under den perioden. Det var mycket R&B i lite slö takt så det blev lixom aldrig något riktigt drag på det hela. Visst spelades det snabbare låtar emellanåt, men det som fastnat i mitt minne är den här typen av lite långsammare låtar.

Tyvärr så sände ju Radio City aldrig några liveprogram från Sturecompagniet så där finns ju inga gamla kassetter som man kan gå tillbaka och lyssna på för att se om minnesbilderna stämmer. Men eftersom mina bilder av musiken på Café Opera stämde så pass bra då jag lyssnade igenom de kassetterna så känns det som att jag inte är helt fel ute i det här fallet heller.

Tjillevippen

notbugs