En riktig tidsmaskin…..

Claudja Barry – Boogie Woogie Dancin’ Shoes

Den här låten är som en liten tidsresa i sig själv, själv förflyttas jag till dansgolvet på Centrumgården i Västervik när jag hör den. Vojne vad många gånger man har dansat till den och jag ser helt plötsligt omgivningen i ett discobollssken med prickar som flyger runt. Tänk vilken effektiv belysningseffekt det egentligen är med tanke på hur enkel idé det bygger på. Likaså minns jag oxå projektorn som projicerade ett roterande oljemönster, en riktig klassiker även det.

Tjillevippen

notbugs

Göra hunden…..

Creme D’Cocoa – Doin’ The Dog

Nu är jag på hemmaplan igen och då blir det lite mer bloggande. Även om jag har tillgång till datorer när jag är på resande fot så blir det inte samma sak som att sitta hemma i lugn och ro och bläddra YouTube-klipp och hitta på något klokt att skriva om.

Den här låten är annars en gammal favorit som jag har många minnen till från Centrumgården i Västervik, dit jag gick i de tidiga tonåren för att dansa. Minns första gången jag gick på disco där och blev alldeles fascinerad av den stora spegelbollen i taket och den psykedeliska oljefilter-spoten som var riktad mot scenen där DJ’n stod.

Oftast var det DJ Hencke som spelade, men ibland så bjöds det på andra DJ’s såsom MicMat vilket var två killar från stan som DJ’ade ihop. Försöker komma på vem mer det var som spelade men tyvärr så står det helt still i skallen. Men det var i alla fall där jag blev helsåld på DJ-prylen vilket skulle få mig att själv pröva mina vingar inom kort. Har lite dålig pejl på tidshorisonten där men det kan inte ha gått så många månader från att jag gick på tonårsdisco första gången tills jag själv fick ha min premiärspelning på ett skoldisco på Marieborgsskolan i Västervik.

Sen så fick jag möjlighet att själv spela på Centrumgården och därifrån snurrade det vidare till Mayday och sen var karriären igång. Spelade mest i Västervik med omnejd, men det blev även avstickare till Vimmerby och Linköping med tiden.

Ja, det var roliga år, men under andra halvan av 80-talet så började jag ledsna och när jag kände att jag inte orkade vara på topp varje kväll så blev det helt enkelt så att jag så sakta avvecklade mitt spelande. På slutet hoppade jag in och spelade åt just DJ Hencke som jag jobbade en del med i andra sammanhang oxå. Då spelade jag med hans skivor de kvällar när han inte kunde spela av olika anledningar.

Så den sista tiden blev det mest såna inhoppsspelningar på Restaurang Slottsholmen i Västervik. Men det var rätt kul att spela med en annan uppsättning skivor än ens egna. Man blev lite mer kreativ då eftersom det fanns ett helt annat urval än man var van vid. Bland annat så hade ju Hencke just den här låten i sin samling, samma skiva som jag en gång fastnade för när jag gick på disco på Centrumgården.

Tjillevippen

notbugs

På resande fot…..

Kim Beacham – Trouble (Club Mix)

Befinner mig för tillfället i Västervik där jag är och hälsar på mina föräldrar. Har inte blivit att jag har kunnat åka hit under ett par månader eftersom jag inte varit i form. Men nu så är jag här en vecka men märker att orken är inte vad den borde vara alla gånger.

Fast idag på eftermiddagen så gick min mor och jag på en hyfsat lång promenad här i centrum där de bor. Vi var dock inte nere vid vattnet för det blåser så mycket både i fiskarhamnen som i stora hamnen nu. Men det var en intressant runda vi gick för det är så mycket som har förändrats genom åren. Bl.a var vi och kollade in Mejeriet som är det nya Ungdoms- och Kulturhuset här i staden.

Det var otroligt fint och stora lokaler, ett mysigt litet fik, egen liten biograf, nio replokaler och så en stor danslokal för dans och teater. Fanns sen en massa andra smålokaler för föreningar osv. Så det får jag säga är en rejäl satsning på ungdomarna. Hemma i Eksjö ville man ju precis nyligen lägga ner Spelverket som är vår motsvarighet till Mejeriet.

Vad som var lite kul, var att vi träffade en av fritidsledarna som var på Centrumgården på ”min” tid när jag var tonåring. Centrumgården var den tidigare stora fritidsgården här i Västervik där jag en gång började min karriär som DJ.

Får se om jag får möjlighet att blogga något mer under min vistelse här. Annars så blir det närmast på lördag när jag är hemma igen som det kan tänkas bli nåt. Men det hänger oxå på hur formen är efter resan hem. Men för er som följer bloggen regelbundet kan jag rekommendera att ni prenumererar på den via RSS, då behöver man inte gå in på sidan hela tiden för att se om det kommit något nytt utan man får en notis om det i RSS-flödet. Ska vid tillfälle skriva lite mer om hur det fungerar, använder det själv väldigt mycket för att följa olika bloggar och hemsidor.

Tjillevippen

notbugs

De olympiska löparna…..

Olympic Runners – The Bitch

Sitter å slötittar på Michael Jacksons minnescermoni som iofs inte kommit igång ordentligt mer än att familjen Jackson varit på kyrkogården och haft sin privata del där. Nu är de på väg mot Staples center där det stora spektaklet ska dra igång. Följer det hela på Aftonbladets webb-tv, men lite B är det att man bara får bilder ihop med kameramännens interna babbel.

För övrigt så håller jag på att försöka repa mig efter den sista tidens intensiva aktiviteter. Fyra grejer på raken har det varit, först min tripp till Gran Canaria, sen min systerdotters examen. Därefter hade jag en kompis på besök här en hel vecka och nu sist var jag i V-vik för att gå på en nostalgikonsert med bandet MVS som från början hette Malte Vräker Småsten. Har skrivit om dem tidigare och jag har egentligen mer material att dela med mig av när det gäller just MVS. Får ta och samla ihop det och mig själv nån dag och tota ihop nåt av det hela.

Nu börjar det dra ihop sig kring Staples center och om sisådär 10 minuter ska det hela dra igång. Får se om det dyker upp nån kommentator till sändningarna. Avslutar det här inlägget med att tacka Dick som brukar skriva lite kommentarer här på bloggen. Det var hans senaste kommentar som fick mig att komma ihåg den här låten som var en stor favorit när man gick på Centrumgården i V-vik och dansade på fredagarna i de tidiga tonåren.

Tjillevippen

notbugs

Discotajm…..

Cerrone – Give Me Love

Börjar så sakta komma tillbaka till verkligheten efter min lilla resa till solen på Gran Canaria. Det brukar alltid vara lite av en chock för kroppen när man kommer tillbaka till vårt nordliga klimat efter en vecka på varmare breddgrader. Fast det är inte värmen i sig som gör gott utan jag tror det är en kombination av lufttryck, luftfuktighet och temperatur som gör att det är så mycket lättare att röra sig där nere.

Nog om detta, måste ju skriva några ord om den här låten oxå. Videon är en riktig orgie i 70-talskitsch, speciellt videoeffekterna som de fullkomligt gödslar med. Annars så lyckades Cerrone snickra ihop ett gäng riktigt bra låtar där i slutet på 70-talet och han producerade även ett gäng andra artister varav Don Ray och låten Got To Have Loving är en riktig favorit. Måste nog ta med den här och nu helt enkelt.

 

Don Ray – Got To Have Loving

Den här låten är en riktig Centrumgårdsklassiker och jag vet att jag fick den på hjärnan igen när jag höll på att rippa alla gamla kultkassetter som jag hittat och som jag skrivit om i tidigare inlägg. Finns mer godis att hämta där som man nästan helt glömt bort så det är nog inte så dumt med en nostalgitripp då och då i alla fall.

Tjillevippen

notbugs

Det här var tider…..

Gerard Kenny – D-D-D-Dancin’

Läste i Västerviks-Tidningens nätupplaga att Centrumgården i Västervik ska slå igen (artikel). Delar av verksamheten kommer dock att fortsätta i nya former på mejeriet som tydligen ska vara den nya samlingspunkten för stadens ungdomar. Men för att återgå till Centrumgården så var det där man började sin karriär som disco-kung i slutet på 70-talet. Oftast var det DJ Hencke som stod för musiken och den här låten var en riktig floorfiller.

Ett av Henckes “Trademark” var att han brukade öppna kvällen med Blondies Heart Of Glass och sen avslutades kvällen med Manhattan Transfer och låten Chanson D’Amour. Om det inte var DJ Hencke som spelade så kunde man få dansa till musik serverad av MicMat vilka var två killar som tillsammans servade skivspelarna med senaste discohitsen på vinyl.

Har haft lite nostalgidagar sista tiden när jag inte varit i form. Då har det blivit mycket att lyssna på musik och jag har samtidigt passat på att rippa alla mina gamla favorit-kassetter och gjort MP3-filer av dem. Väldigt enkelt och smidigt och kräver ingen direkt hjärnkapacitet så det är en perfekt grej att roa sig med när hjärnan är full av gröt.

Så nu har jag i stort sett alla gamla favoriter rippade om man bortser från inspelade radioprogram då. Därtill så fick jag en samling med Rakt över disc på MP3 från en kompis nyligen där bl.a hela 1980 års upplaga av det programmet finns med. Har sen för mig att kompisen har Rakt över nyårsdisc från 1979-12-31 på kassett så jag ska se om jag inte kan få låna de banden och bevara även dem till eftervärlden.

Kan ju lista upp det jag har i min samling som är rippat å klart så ser ni själva vilken liten guldgruva jag sitter på.

  • DJ Hencke 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8
  • Mayday Club live – juli 1980
  • Sound Service – Disco 12
  • Sound Service – Plucky Dancers Promotion Tape – Summer 1984
  • Sound Service – Scratchin’
  • MicMat – Två olika band som vi kallar “Band 17” och “Göteborg”
  • Felix & Johnny – Hit-Mix –91 + Dance-Mix –91
  • Rakt över disc – Hela 1980, Juli 1983 Hitkavalkad, 1983-09-09

Om där finns någon som har DJ Hencke nr 3 så skulle jag bli överlycklig om jag fick låna den kassetten och rippa ner den. Belöning utlovas om än en modest sådan.

Kom ju på att jag har lite grafik att bjuda på som anknyter till kassetterna. Scannade nämligen av framsidan på varje kassett som jag rippat för att kunna ha som album-art helt enkelt. Inte för att jag använder nåt program som nyttjar just den funktionen, men det kan ju som sagt vara bra att ha.

DJ Hencke - Disco 4 Plucky Dancers Promotion Tape - Summer 1984

Sound Service - Disco 12

Ja, där fick ni lite kassettbandsnostalgi. Är för övrigt lite fascinerad över att generationerna som växer upp nu har knappt en aning om vad ett kassettband är för nåt. Själv så kan jag dra mig till minnes att brytpunkten där man började gå över till MP3 och datorbaserad lagring kom nån gång 1996-1997. Det var då tekniken på allvar började mogna för att man skulle kunna släppa den gamla trotjänaren kassettbandet.

Tjillevippen

notbugs

Vad passar bättre på ett dansgolv…..

Sylvester – Dance (Disco Heat)

Får nog säga att det här är min favorit av Sylvesters två stora discodängor från slutet av 70-talet. Den andra var You Make Me Feel Mighty Real. Kan inte exakt säga vad det är som gör den här låten så speciell mer än att jag får en väldig känsla av glädje plus att jag flyttas tillbaka till Centrumgården i Västervik 1979.

Det var där och då drömmarna om att bli DJ föddes och som jag senare kom att uppfylla. Att stå och mixa skivor är något väldigt speciellt, det är lite som att man fungerar som ställföreträdande artist. Samtidigt har man ju en otrolig makt över vad som händer på dansgolvet, men det är en bedräglig sorts makt då den ingalunda kan utövas diktatoriskt utan allt man gör måste förankras hos publiken genom ett slags osynligt avtal.

Det finns begrepp som floorfillers och dansgolvsdödare vilka båda beskriver var sin ände av skalan över hur det kan se ut på dansgolvet. Men det är inte så enkelt som att bara stå och mata floorfillers hela kvällen, då blir publiken väldigt less, utan man måste hela tiden varva med önskelåtar och annat som kan tänkas passa. Sen beroende på etablissemang så kanske det krävs ett antal tryckare också. På en del ställen, på den tiden jag spelade, så fick man bränna av en tryckare ungefär en gång i timmen medans på andra ställen så räckte det med att sista låten var en tryckare.

Kan inte påstå att jag saknar själva DJ’andet för det var rätt slitigt att stå och mata skivor kväll ut och kväll in. Men samtidigt så ser jag tillbaka på den tiden med ett nostalgiskt skimmer, för det var ju otroligt roligt på samma gång. Att det dessutom gav rätt bra med pengar var ju inte fy skam det heller.

Så jag får nog säga att jag beundrar min kompis i Göteborg som än idag, vid 42 års ålder, står på krogarna och mixar skivor sent om nätterna. Iofs började han ungefär vid den tiden jag slutade, men han har sammantaget jobbat med DJ’andet bra mycket längre än jag gjorde. Min karriär i den branschen var jämförelsevis ganska kort då den varade lite drygt 7 år. Men jag valde att sluta helt enkelt för att jag tyckte det var för slitigt och så kände jag att det gick lite väl mycket på rutin och då kändes det inte som att jag gjorde ett så bra jobb som jag skulle kunna ha gjort.

Men telefonen fortsatte att ringa många år efter att jag slutat, det var krögare som ville att jag skulle komma och spela, så jag antar att jag måste ha skött mig ganska så bra även om jag kanske var lite loj på slutet.

Tjillevippen

notbugs

Ännu ett nostalgiinlägg i repris, nr 2 i ordningen…..

Invisible Man’s Band – All Night Thing

Här har vi en riktig discoklassiker men man kan oxå kalla den raveklassiker. Hur detta kommer sig ska jag återkomma till. Först så måste vi vrida tillbaka klockan till 1979 då discon var på topp. Själv var man ett litet discofreak med slänglugg och alla attributen. Sprang på tonårsdisco som anordnades av fritidsförvaltningen på Centrumgården i Västervik. Fredagarna var höjdpunkten på veckan för då fick man leva ut och vara den man verkligen ville vara. Vad det var är lite svårt att sätta fingret på men musiken betydde allt och kom för alltid att forma min personlighet. Från att ha varit en ganska tillbakadragen person under låg- och mellanstadiet så blev jag utåtriktad och tyckte om att träffa nya människor under tonårstiden och framförallt under högstadieåren.

Inte nog med att jag tyckte om att gå ut och dansa på fredagarna, mitt stora musikintresse fick mig att drömma om att en dag själv stå och mixa skivor på disco. Det tog nog inte mer än nåt år efter att jag första gången tänkt tanken tills jag själv började spela och snart så ramlade bokningarna in utan att man behövde anstränga sig särskilt mycket. Så var det under alla åren jag spelade så något måste man ha gjort rätt för uppenbarligen så gillade arrangörerna min insats.

Nu skruvar vi fram klockan några år och det handlar nu om gymnasietiden. Jag spelade fortfarande regelbundet och hade en del fasta gig på krogar i stan samt gjorde små gästspel i andra städer vid enstaka tillfällen. Men detta räckte inte för jag och några kompisar var ute efter den optimala discokvällen så vi började planera för en riktigt stor fest. Den ena av kompisarna hade fått napp på en lokal där vi kunde vara ute vid gamla tändsticksfabriken. Det var en stor hall som senast hade använts då verksamheten bestod av båtbyggeri. Hur som helst så var den perfekt och vi spikade ett datum och började planera allt runtomkring. En av mina högsta prioriteter var att jag ville ha en riktigt grym ljudanläggning som helst skulle få taket att lyfta på stället. Sagt och gjort, med hjälp från en kompis som hyrde ut dylika prylar så fick vi ihop en riktigt fet ljudanläggning som passade perfekt för ändamålet.

Sedan så ordnade vi med dryckesservering, det bjöds på bål som vi gjort på riktigt starka grejer som jag än idag inte tänker berätta var de kom ifrån. Det enda jag kan säga är att det var grejer som inte fanns att köpa på systembolaget. Nu var allt på plats för den perfekta discokvällen och planen var att köra så länge folk orkade dansa så man skulle kunna kalla det en föregångare till dagens ravefester eftersom det handlade om musik och dans hela natten lång om än med lite äldre musik. Men musiken vi spelade bestod både av aktuella låtar men oxå väldigt mycket ”gamla” discoklassiker och All night thing var en av de discoklassikerna som vi spelade mer än en gång den kvällen. En annan gammal favorit var Dan I – Monkey Chop som oxå snurrade på skivtallrikarna under den kvällen.

Festen var välbesökt och lokalen packad med folk, tror det var drygt 300 gäster. Vi hade inte sökt några tillstånd för att hålla festen och jag minns att polisen var ute och kollade förbi ett par gånger men lät det hela bero. Några månader senare skulle en liknande fest, där vi försökte köra med samma koncept, spåra ur fullständigt så vi till slut hamnade inför tingsrätten för olovlig alkoholservering m.m.

Men denna festen var ovanligt lyckad och under kvällen så fick min ena kompis och jag för oss att kolla hur långt vårt festljud hördes över bygden. Så vi tog varsin cykel och cyklade genom halva stan över till andra sidan hamnen nedanför järnvägsstationen. Döm om min förvåning då det visade sig att ljudnivån från festen var så hög att det lät som om den pågick i kvarteret trots att det var 1-2 kilometer bort. Visserligen var det öppet vatten mellan festen och där vi stod men helt klart så hade jag inte velat bo i den änden av stan och försöka sova med öppet fönster den natten. Nöjda med vad vi hörde åkte vi tillbaka till festen som fortsatte lång inpå småtimmarna och så småningom när det ljusnade droppade de sista gästerna av och vi kunde packa ihop och gå hem. Det hade varit en otroligt lyckad fest och alla som varit där hoppades att vi snart skulle hålla något liknande igen. Tyvärr skulle nästa försök till mastodontfest några månader senare inte bli lika lyckat av flera olika anledningar utan den slutade med att jag och kompisen blev dömda för olovlig alkoholservering. Sen var det slut på den typen av fester i vår lilla stad eftersom såväl polis som kommunala myndigheter hade fått upp ögonen för dylika arrangemang och inte tänkte tillåta dem hädanefter.

Tjillevippen

notbugs

Tebax…..

Amii Stewart – Jealousy

header_01-resized 4 Cerwin

Med ett sånt intro kan det inte bli annat än högt Cerwinbetyg. Att sen låten är asbra är ju bara en bonus som vanligt. Förflyttas tillbaka till tonårsdiscot på Centrumgården i Västervik när jag hör den här låten. Var i princip stamgäst där under den korta period som man var hänvisad dit för att man var för liten för att gå på 15-årsdisco osv. Men 1980 slog ju Mayday upp portarna och då var det det som gällde även fast jag inte hade åldern inne. Men man lyckades komma in ändå, något som retade många äldre som tyckte att vi småglin inte hade där att göra. Ja, den svängen går nog alla ungdomar igenom och i efterhand så kan man ju skratta åt det men på den tiden var det lite mer allvar på nåt vis.

Är förresten hemma igen efter att ha varit och hälsat på föräldrarna i V-vik ett par dagar. Passade på när jag blev lite piggare för man vet inte när man blir dålig härnäst så då får man passa på när man är hyfsat pigg. Trevligt var det i alla fall och väldigt roande oxå för mina föräldrar som är 75 (far) och 72 (mor) år håller på att planera för en kryssning nästa år och deras gnabbande om var, hur och gud-vet-vad är riktigt underhållande. Ser fram emot att få höra vad det blir till slut. De har blivit ena riktiga kryssningslejon, fast i höst ska de göra Nordamerika under några veckor och avsluta med en vecka på Hawaii om jag inte tar helt fel. På kryssningen i vår så vill de i alla fall avverka Australien och Nya Zeeland för då har de klarat av alla kontinenterna. De har varit ute på en hel del resor genom åren och egentligen borde både min mor och far starta varsin blogg och berätta om sina resor.

Själv siktar jag på att försöka komma till Jalta nästa sommar, väntar närmast på svar på en förfrågan jag skickat iväg om en tvåveckors vistelse. Får se vad jag får till svar och om det passar. Tror i alla fall att min kropp mår bra av klimatet där för när vi var på vår flodkryssning i Ukraina härom året så mådde jag riktigt bra i kroppen och hade inte alls lika mycket ont som jag brukar. Det var ju då jag upptäckte vilken pärla Jalta är och sedan dess har jag velat åka tillbaka helt enkelt.

Tjillevippen

notbugs

Tre grader disco

The Three Degrees – Giving Up Giving In

En helt underbar discorökare signerad Giorgio Moroder. Den mannen kunde
verkligen snickra basslingor. Minns hur exalterad jag blev varje gång den här
låten spelades på Centrumgårdens tonårsdisco i slutet på 70-talet. Den var
helt enkelt magisk och man satt garanterat inte still när den här låten snurrade
på skivtallriken.

Jag hade förmånen att se de tre damerna i The Three Degrees på Wembley
Arena i London för ett par år sen, 2004 var det visst. Det var på en sån nostalgikonsert som de har fullt av i Storbritannien. Det var en riktigt helkväll, sex timmar konsert med många klassiska discoakter som The Pointer Sisters, Chic, Candi Staton, Boney M, Evelyn King och så The Three Degrees såklart. Det hela kallades The Best Disco In Town och jag såg även upplagan året innan som var ännu mer omfattande. Det året (2003) såg uppställningen ut som följer: Chic, Tavares, Alexander O’Neal, Shalamar, Rose Royce, Kid Creole & The Coconuts, The Real Thing och slutligen Hot Chocolate.

2003 års upplaga gick så småningom att köpa på DVD och är riktigt bra för att vara
en konsertvideo. Framförallt Chics framträdande som är något utöver det vanliga.
Så den videon plockar jag fram och kollar på emellanåt när jag behöver muntras upp. Skulle gärna åka på nåt liknande igen nån gång framöver för det är helt klart
den bästa musikupplevelse som kan fås för pengar.

Tjillevippen

notbugs