Fet prat-rap-funk…..

The Concept – Mr DJ (Extended)

Den här låten kommer jag för evigt att förknippa med ett av mina favoritmix från DMC, On Broadway Mix By Dimitri & Robert Provencal. Har lagt upp det mixet på min musikkanalYouTube så därför så måste vi ta med det även om jag haft med det tidigare på bloggen.

 

DMC Mixes 86-07 – On Broadway Mix By Dimitri & Robert Provencal

Mr DJ kommer ca 8:13 in i mixet för den som är rastlös och inte orkar lyssna på det från början till slut. Men då missar ni ett av tidernas bästa mix, ett riktigt tidstypiskt dokument över mixkulturen som växte fram i mitten på 80-talet. Det var när samplers och annan teknik som underlättade skapandet slog igenom. Allt sådant som man idag kan göra med en vanlig PC. I det perspektivet är det rätt fascinerande hur utvecklingen har rasat på i en makalös takt och man kan ibland undra var det hela ska sluta?!

Tjillevippen

notbugs

Those Acid days…..

Underground Resistance w/Yolanda – Living For The Night (Kevin Saunderson Mix)

Den här låten är som en liten tidsresa i sig själv. Ljuden och rytmerna förflyttar en automatiskt tillbaka till slutet på 80-talet när man stod och dansade till Acid-techno på dansgolvet. Vad som är lite intressant är att när man tittar tillbaka på den tiden så är det några DJ’s/Producenter som verkligen sticker ut varav en är den suveräne Kevin Saunderson som alldeles på egen hand satte ribban för hur dansgolvsmusik skulle låta.

Tjillevippen

notbugs

Ibland kan en liten skitdetalj göra en hel låt…..

Spiller – Groovejet (If This Ain’t Love) (Spiller’s Extended Vocal Mix)

Recyclade låtar kan vara både lyckade och ibland rent ut sagt urusla. Den här tillhör dock den första kategorin och låten man recyclade i det här fallet var en gammal Salsoulklassiker, från 1976 med Carol Williams, som heter Love Is You. Originalet producerat av den legendariske Vincent Montana Jr. uppbackad av The Salsoul Orchestra.

Om vi nu hoppar fram i tiden till det senaste sekelskiftet då den italienske DJ’n Cristiano Spiller fick för sig att koka lite soppa på den gamla Salsoulspiken. Till sin hjälp tog han den brittiska sångerska Sophie Ellis Bextor och resultatet blev en riktigt lyckad recycling som lyckades toppa englandslistan hösten 2000.

Men nu är allt detta egentligen helt ointressant för vad jag tycker är så fascinerande med den här låten är en enda liten detalj som gör att jag alltid varit svag för den. Observera att den detaljen bara återfinns på (Spiller’s Extended Vocal Mix) så radioversionen går helt bort.

Det rör sig om ett litet takthäng som kommer 32 takter in i låten, en liten synkop som får mig att bli alldeles salig varje gång jag hör det. För den som är lite ouppmärksam så kan jag tala om att det hela kommer 0:19, dvs 19 sekunder in i låten om vi ser till det klippet som är med i det här inlägget.

Vet inte vad det är som gör att jag bli så lycklig av dylika detaljer, men det ger en sån underbart skön rytm till låten. Har själv använt mig av det tricket i olika mixar jag gjort för att få ett lite skönare häng i takten och det funkar lika bra varje gång. En mer känd DJ som jag hört använda detta knepet är Ben Liebrand, fast han har emellanåt varit lite väl glad i att hacka sönder takter även om på det stora hela varit bra.

Så där har ni storyn om hur en liten skitdetalj kan göra en hel låt även om jag säkert hade tyckt låten varit kanon även om den inte funnits med. Men ibland så är det just det där lilla extra som gör att man lägger en låt på minnet och gärna lyssnar på den bara för att höra ett enda magiskt kort parti även om det bara rör sig om ett enda taktslag.

Tjillevippen

notbugs

Favvishouse med Emil…..

Sound Factory – Good Time (Pure Mix)

Det är Emil Hellman som ligger bakom den här skapelsen, ett bra exempel på att man även i Sverige kunde snickra ihop monsterhouse i början på 90-talet. Kan även nämna att Emil var grym att se live som DJ, makalöst finurlig och hade alltid kul grejer för sig som var nyskapande på alla sätt och vis. Har faktiskt ingen koll på vad han pysslar med idag men antar att det på ett eller annat vis handlar om musik, allt annat skulle i alla fall förvåna mig.

Tjillevippen

notbugs

Lite påskgodis för öronen…..

Lisa Lisa & The Cult Jam – Let The Beat Hit ‘Em

Den här tjejen har en underbart vacker röst men det som är lite udda med hennes produktioner är att jag aldrig riktigt lyckats hitta någon röd tråd. Hon var inne och nosade på lite av varje känns det som och just den här låten är min absoluta favorit. Tidstypiskt så är det ju en ren DJ-produktion med de obligatoriska filmfraserna inklippta här och var i låten och lite extra skramliga break för att ge sken av att det är ihopsnickrat i något litet sovrum nånstans i Brooklyn typ.

Inser att här finns listjobb att göra, dvs lista alla dylika produktioner som for fram på topplistorna i slutet på 80-talet. Mest kända är nog S-Express och Marrs som verkligen tog DJ-produktionskonceptet till en helt ny nivå och helt enkelt satte DJ’n i producentstolen, något som lever kvar in i våra dagar och numera ses som en självklarhet inom dansmusiken.

Tjillevippen

notbugs

Ibland kan ett intro göra en hel låt…..

Marz – Move It, Groove It

Kan ju börja med att säga att jag aldrig hört den innan jag hittade den på YouTube. Men jag föll genast pladask och det främst tack vare det grymma introt. Första två sekunderna får mig dessutom att associera till Mass Production och deras Turn Up The Music. Bara därför måste jag ju ta med den här och nu.

 

Mass Production – Turn Up The Music

Frågan är om Marz inte varit mer än musikaliskt influerade av Mass Production. Tanken föll mig nu när jag satt och klistrade in videolänkarna i inlägget och såg hur deras skivomslag har en snarlik känsla om man ser till färgsättningen framför allt.

Hur som helst är det två bra låtar som båda har sina unika kvalitéter. Återigen kommer jag på en lista som borde snickras ihop och det är listan över bra funk av den här typen från tidiga 80-talet. På den listan lär det bli hård konkurrens eftersom det finns så mycket att välja på, Mass Production, Bar-Kays, Cameo, One Way och Chocolate Milk för att nämna några av grupperna som skulle kandidera till en plats på den listan.

Det var den musiken som jag mer eller mindre drev mina föräldrar och syskon till vansinne med i radhuset på Hantverkaregatan i Västervik där vi bodde under min tonårstid. Hade en märklig förmåga att skaffa mig nya högtalare som skulle provas och då helst så högt som möjligt och med så mycket bas som möjligt. När det var som värst så lyckades jag klämma in hela fyra stycken bashorn i mitt lilla rum på 10 kvm, så då kanske ni förstår vilken pina jag kunde vara för omgivningen med min musik.

Lyckligtvis så hade jag en ventil där jag kunde släppa ut det mesta av mina spela-högt-ambitioner och det var när jag spelade ute som DJ. Hade jag inte haft det att falla tillbaka på så hade det nog varit än värre på hemmaplan vad gäller musikvolym och ansträngda relationer till omgivningen. 😉

Tjillevippen

notbugs

Recyclingdax…..

Eminem – My Name Is

Fick idén till det här inlägget efter att ha läst en av Dicks kommentarer där han hade med en recycling med gruppen Chicago. Av nån anledning kom jag då att tänka på det här exemplet där Eminem eller rättare sagt Dr Dre, som producerade, lånat friskt från följande skapelse. Spola fram till 2:33 så kommer ni att känna igen ett bekant riff.

Labi Siffre – I Got The

Ja, så kom det sig att en låt från 1975 lite drygt 24 år senare skulle hamna på topplistorna med en artist som knappt lärt sig gå då originalet gavs ut. Tror knappast att upphovsmännen till I Got The hade den utvecklingen i tankarna när de plitade ihop sin lilla låt i mitten på 70-talet.

Det som är lite intressant i det hela är att där finns nu en hel generation med människor som tror att Eminem har hittat på själva riffet i sin låt så i det fallet de råkar höra originalet kommer de att hävda att det där är ju taget från Eminems låt. Har råkat ut för det flertalet gånger när det gäller recyclade låtar och folk som inte riktigt har koll på sin musikhistoria. Men jag ska inte säga nåt, för det har hänt att jag trampat i klaveret jag oxå, men för det mesta har jag någorlunda koll i alla fall.

Men bottennappet när det gäller såna feltramp var när en bekant till mig som oxå var i DJ-svängen hörde Loletta Holloways Love Sensation och upprört utbrast, “Hon har ju snott det där från Black Box”. Kan ju helt klart erkänna att han sjönk i aktning efter den blundern. Love Sensation är ju lixom ett sånt anthem så att inte känna till den låten när man själv är i DJ-branschen är lite som att aldrig ha lärt sig alfabetet ordentligt i skolan. Man kan alla bokstäver fram till T, men sen är det stopp.

Tjillevippen

notbugs