Nostalgiinlägg i repris, nr 7 i ordningen…..

Dr Alban – Sing Hallelujah

Skrev om lite om min resa till Polen 1992 i förra inlägget och hänvisade då till ett annat inlägg som handlade om den resan. Sedan sökte jag efter övriga inlägg jag skrivit i ämnet och upptäckte då att ett av de mer minnesvärda minnena inte finns på den här bloggen utan på min allra första blogg som jag hade på Aftonbladet. Men för att få alla riktigt bra inlägg samlade på den här bloggen så kommer därför detta inlägg nu i repris på den här bloggen.

Midsommarafton i sällskap med en glädjeflicka i Gdansk

En medryckande klassiker av vår egen sjungande tandläkare Dr Alban. Är nog min favorit av hans låtar då den är så medryckande. Den har ett otroligt klipp i takten som gör sig otroligt bra i ett par feta högtalare. Annars så är det ju en ganska enkel låt som lätt sätter sig i huvudet så som en Dr Albanlåt brukar göra. Säga vad man vill om karln men förmåga att snickra ihop låtar som klistrar sig fast i hjärnan har han.

Nu förflyttar vi oss till Gdansk, året var 1992 om jag inte minns helt fel. Jag var på resa med mina föräldrar, vi skulle resa genom Polen, ner till Tjeckoslovakien och sedan upp genom Tyskland. Tanken var att anknyta lite till förfäderna på min fars sida, de härstammade nämligen från de västra delarna av Polen som var tyska fram till slutet av andra världskriget då Polen fick dem som kompensation för att Ryssland tog en del av östra Polen som buffert mot framtida angrepp.

Hur som helst så var första anhalten Gdansk och vi skulle vara där ett par dagar och det innebar att vi skulle få tillbringa midsommarafton utan sill, potäter och midsommarstång. Istället så blev det en stillsam middag på Hotellet, Novotel Gdansk som var av hyfsad standard. Efter en lång middagssittning så gick föräldrarna upp på rummet och lade sig men jag sa att jag ville stanna en stund i baren och ”fira” lite midsommar på egen hand. Med det menade jag att jag ville dricka något gott och bara softa i baren helt enkelt, inget annat.

När jag sitter där i baren så dyker det efter en stund upp en snygg ung polsk tjej som frågar om hon får sätta sig bredvid mig och jag protesterar inte eftersom jag är ensam och lite sällskap skadar ju inte, dessutom så är det inte så kul att sitta och dricka i en bar helt själv. Hon var klädd i en ganska utmanande röd klänning och ett par skor med väldigt höga klackar. Mina föräldrar och jag hade tidigare noterat den här tjejen och ett par andra snygga tjejer som hängde runt baren och vi diskuterade huruvida de var prostituerade som hade någon slags deal med hotellet om att få vara där mot provision.

Tjejen var först lite avvaktande men efter en stund lossnade det och hon började ställa alla möjliga frågor på riktigt bra engelska. Hon undrade vad jag gjorde där, var jag kom ifrån osv. Jag svarade på frågorna och ställde några motfrågor, vågade dock inte fråga rätt ut om hon var vad jag trodde. Men hon berättade att hon var utbildad hårfrisörska men för tillfället hoppades på att kunna få komma till Tyskland för att jobba. Om det var som hårfrisörska hon hade tänkt sig att jobba eller något annat vet jag inte.

Kvällen rullade på och vi hade en riktigt trevlig konversation och jag var bara glad att ha lite sällskap. Så småningom började det närma sig stängningsdags för baren och jag gjorde en sista beställning. Då frågar tjejen mig var jag ska gå efter att baren stängt och då säger jag att jag ska gå upp på rummet och sova. Det är i detta ögonblick som jag får svaret på frågan jag undrat över hela kvällen. Hon säger nämligen då att hon gärna följer med upp men att det kostar lite. Har för mig att hon ville ha motsvarande 800 kronor för att stanna över natt med mig på rummet. Jag som inte hade en tanke på att ta med henne på rummet, än mindre att betala för det avböjer vänligt men bestämt. Men hon är påstridig och försöker sälja in sig med att det blir en natt jag aldrig kommer att glömma osv. Uppvuxen i Sverige som man är så blir man lite perplex inför sådana propåer så till slut så försöker jag slingra mig ur genom att fråga om hon tar kort. Ja, jag vet att det låter dumt, men det var det bästa jag kunde komma på för jag tror knappast att hon skulle ha en kortläsare i handväskan, än mindre avtal med ett kortföretag för sin verksamhet. Tyvärr så baktände detta förslag då hon sa att jag kunde få det debiterat på rummet och på så sätt betala med kortet. Det var ju inte direkt vad jag hade tänkt mig som svar.

Nu hade jag trasslat in mig rejält eftersom jag märkte att hon hade fått nytt hopp om att håva in mig som kund. Så jag fick ändra taktik och helt enkelt säga som det var att jag inte var intresserad och att jag tänkte gå upp på rummet själv och sova. Det tog en bra stund med argument och motargument innan hon förstod att hon inte skulle komma någon vart med mig och då blev hon lite som förbytt. Från att ha varit väldigt trevlig och behaglig under kvällen så förvandlades hon till en bitchig ragata som svor åt mig och skällde på mig för att ha förstört hennes kväll. Baren var i stort sett tom på gäster så chansen för henne att få napp på en ny ”kund” var tämligen små. Jag kände mig lite kluven inför denna svada men beslutade mig för att inte försöka bry mig. Så jag betalade min nota och lämnade baren och gick upp på rummet och lade mig.

Morgonen därpå så nämnde jag för mina föräldrar att jag hade haft sällskap i baren av en ung madam. Så nu fick de också svar på frågan de undrat över, vad alla dessa snygga tjejer gjorde på hotellet. Minns inte hur mycket mer jag berättade men jag hade inget satt skämmas för då det enda jag gjort varit att prata med tjejen.

Summa summarum så är det nog en av de mer minnesvärda midsommaraftnar jag haft för den var så skruvad, helt klart ett minne att komma ihåg och framförallt en skön historia att kunna berätta.

Vad har nu då Dr Alban med denna historien att göra. Jo, dagen efter denna händelsen så var vi ute på stan i Gdansk och gick förbi en marknad och på den marknaden så var det en snubbe som sålde piratkopierade skivor och han hade en bergsprängare som stod på full volym och spelade just Sing Hallelujah. Så sedan dess tänker jag alltid Gdansk midsommaren 1992 när jag hör den låten.

Tjillevippen

notbugs

Mer svensk kvalitétsmusik…..

Drömhus – Du Och Jag

En av de bästa svenska houseproduktionerna någonsin vågar jag nästan säga att det här är. Låter väldigt mycket Stonebridge om det och jag vet inte om han var inblandad i den här men känt är i alla fall att Therese Grankvist har jobbat med honom senare på några av hans produktioner.

Brukar annars vara skeptiskt till svenska som sångspråk, det har sällan det flyt som man förknippar med modern dansmusik. Men här har man verkligen lyckats få till en text som följer låten och funkar hela vägen. Det finns faktiskt en till låt med Drömhus som är i samma klass.

 

Drömhus – I Mina Drömmar

Underbar pianohouse och så gillar jag Thereses trallande mellan refrängen och verserna, det ger lixom en extra dimension åt låten, annars hade det kunnat kännas som vilken anonym houseproduktion som helst på något vis.

Det fanns ju en annan svensk tjej som var aktuellt ungefär samtidigt som Drömhus och det var Tess Mattisson som var förgrundsfigur för eurodancegruppen La Cream. Blandade i början ihop Therese och Tess, dels för att de har vissa utseendemässiga likheter men även på grund av namnen. Men om Therese tar hem guldmedaljen för bästa sång så tar Tess hem guldmedaljen för snyggast framtoning. Jag gör nog inte några mer utläggningar i ämnet då det riskerar att bli alltför stor utrymme för feltolkningar då. 😉

Tjillevippen

notbugs

På hemmaplan igen…..

Dr Alban – Don’t Joke With Fire

Nu är man äntligen hemma vilket känns rätt skönt. Fast nu när jag kom hem så insåg jag att det hade nog inte varit helt fel med en vecka till på Kanarieholmarna. Dessutom så är det inte precis lugnt här just nu. De håller på att förbereda för stadsfesten som ska vara i tre dagar med start i morgon. Så på parkeringen 10 meter från mitt sovrumsfönster har de byggt en dansbana och en liten scen. Det innebär att man kan glömma allt vad tidigt sänggång heter de närmaste dagarna.

Låten som jag har med idag är en riktig färsking, den kom i år och jag tycker den är helt ok. Bästa låten på albumet som Dr Alban släppte för inte alltför länge sen.

Tjillevippen

notbugs

Fluga på väggen…..

Haddaway – What is Love

4 Cerwin

Var inte så värst förtjust i den här låten när den kom men den har vuxit med åren. Påmindes om den nyss när jag läste Aftonbladet. Haddaway lyckades nämligen bli utslängd från stället där han skulle uppträda tillsammans med Dr Alban. Än en gång så skapar det en otrolig nyfikenhet hos mig. Vad hände egentligen och fanns det ingen i närheten som kunde upplysa vakten om vem det var han slängde ut? Hade inte varit så tokigt att vara en fluga på väggen i det läget och se vad som hände.

Tjillevippen

notbugs