Ge mig Funken…..

Charades – Gimme The Funk

Ännu en gottig discofunkpärla som varit borta från radarn de senaste 20-25 åren. Undrar hur många såna det finns kvar, känns ju som man har lyssnat på hur mycket musik som helst genom åren. Nån gång måste det ju bara ta slut.

Idag kan vi annars fira att det är 30 år sedan låten Good Times med Chic kom 1:a på Billboardlistan. Det var Nile Rodgers som tipsade om detta på Facebook. För den som är med på Facebook kan jag rekommendera att bli kompis med Nile via hans fanprofil. Han har dels en helt privat profil, men sedan en som han har för alla fans och han skriver rätt flitigt och berättar om sitt vardagliga liv på ett underbart jordnära sätt.

Härom veckan fick man t.ex läsa om hans sömnproblem och alla galenskaper som det förde med sig. Och nu i veckan har han visat upp valda delar ur sin samling Les Paul-gitarrer med anledning av gitarrlegenden Les Pauls bortgång. Det går bra att kommunicera med honom och kommentera hans inlägg så det funkar precis som vanligt med andra ord.

Tjillevippen

notbugs

Lite urdisco…..

Alec R. Costandinos – Winds Of Change

När discon stod på sin högsta topp så var det detta soundet som gällde och den här låten sammanfattar väldigt bra den känsla som musiken förmedlade då. Därtill så var de flesta låtarna extremt långa. Den här är egentligen 18 minuter lång i original men han som lagt upp den har fått klippa om den för att den ska platsa inom YouTubes 10-minutersgräns. Kommer förresten på ett annat band som var duktiga på att göra monumentalt långa låtar och det var ett gäng som hette Saturday Night Band. Hittade ett halvtaskigt klipp på en av deras stora låtar som heter Come On Dance, Dance.

 

Saturday Night Band – Come On Dance, Dance

Har den LP’n för övrigt så jag får nog ta och rippa ner den vid tillfälle för jag tror inte att jag har några MP3’or med SNB vad jag vet. Fast å andra sidan så känns det idag inte som nån musik jag vill lyssna till i form av 15-minuters versioner. Ska jag vara ärlig så räcker det med 3-4 minuter med en sån låt, jag tyckte och tycker bättre om den discon som har lite mer melodi i sig som Chic, Delegation, Change m.fl. Men den här urdiscon som jag valt att kalla den funkade klockrent på dansgolven i slutet på 70-talet så den hade sitt berättigande då helt klart men känns mer som en anakronism när man tar fram den och lyssnar på den idag. Den är helt enkelt inte tidlös på det viset som klassiska Chic-mästerverk typ Good Times, Everybody Dance osv.

Tjillevippen

notbugs

Good times…..

Chic – Good Times

Vet att det är mycket Chic i bloggen nu men man är ju inne i olika stim hela tiden och idag behövde jag dessutom en låt som kändes tidlös i alla bemärkelser. Hade ett lite sorgligt avsked här på Spenshult idag. Träffade nämligen en tvillingsjäl häromdagen. Är ju iofs inte sån att jag tror på övernaturligheter men samtidigt kan jag ju inte blunda för att ibland så kommer det magiska ögonblick där allt bara faller på plats och det var precis det som hände den här gången. Kan inte sätta fingret på någon enskild sak som gjorde att jag föll pladask och bara tyckte det var så kul med den här personen, men vad gör det när vi hade så himla roligt ihop den korta tid vi fick träffas.

Vi bytte i alla fall adress och telefonnummer så jag kommer helt klart att försöka hålla nån slags kontakt. Brukar annars inte vara så pigg på nya vänner men det här var så himla speciellt så då kan man inte låta en sådan sak rinna ut i sanden.

Tjillevippen

notbugs

Good Times…..

Chic – Good Times

header_01-resized 4 Cerwin

Den här låten behöver knappast någon presentation då den talar för sig själv. Vågar nog påstå att det är discoerans största klassiker och inte blir det sämre av att den är med mina gamla hjältar Chic. Några av mina bästa musikminnen är de konserter med Chic som jag varit på, sånt sväng hittar man ingen annanstans. Den stora sorgen var dock när Bernard Edwards gick bort i alltför unga år i mitten på 90-talet, men Nile Rodgers har fortsatt att vårda hans minne och gör det på ett föredömligt vis.

Tjillevippen

notbugs