En gammal favorit i ny tappning…..

Bob Baldwin feat. Jocelyn Brown – Somebody Else’s Guy

Vet inte hur många gånger jag nämnt det, men Jocelyn Brown är min absoluta favoritsångerska alla kategorier. Hennes största egna hit var ju just den här låten och då är det lite kul att hon sjunger den i en lite annorlunda tolkning i det här klippet. Det visar på henne storhet och bredd att kunna ge hela låten en lite mer laid-back-känsla. Så högst på listan över liveframträdanden jag vill se är nog en konsert med Jocelyn Brown, det skulle vara en riktigt höjdare. Har ju sett en hel del klipp på YouTube som alla är av ståpälskaraktär när det gäller hennes framträdande.

Tjillevippen

notbugs

Annons

Nile Rodgers jammar loss…..

CHIC & Nile Rodgers Live In Paris – I Want your Love

Jag har haft lyckan att få se Chic live tre gånger men tyvärr så har jag aldrig fått se dem jamma loss som i det här klippet. Troligtvis beroende på att det helt enkelt inte funnits tid eftersom de alltid varit del av multiarrangemang av olika slag som exempelvis Stockholms Jazzfestival där jag såg dem första gången sommaren 2003.

Börjar faktiskt bli dags att leta upp ett lämpligt arrangemang där de spelar kommande sommar för det var 2004 som jag såg dem sist, den gången på Wembley Arena i London. Var nyss inne och kollade på Nile Rodgers hemsida om där fanns några konsertdatum inbokade för 2010 men hittills så har de inget klart för nästa år.

Drömmen vore ju att ledningen för stadsfesten här i Eksjö nappade på idén att ta hit dem. Det är det ultimata bandet som funkar för alla åldrar och dessutom så blir det alltid en sån underbar folkfeststämning på deras konserter. Läste nånstans att det året de spelade i Roskilde blev de inofficiellt utsedda till festivalens bästa band bland festivalsmedarbetarna där.

Så även om man inte är något fan av Chic så som jag är så är det en upplevelse utöver det vanliga. Det är lite som om ABBA skulle ställa sig på scenen och spela. Alla känner igen musiken och har någon slags relation till den.

Tjillevippen

notbugs

Så uttans bra så man får ståpäls…..

Jeff Tyzik – Jammin’ In Manhattan

Inser att jag är inne i en funkperiod just nu för jag dras väldigt mycket till musik som har mycket funk i sig. Den här skapelsen är en helt ny erfarenhet för mig och ger associationer till Tom Browne, Stanley Clarke, Herbie Hancock m.fl. Uttans bra är det i alla fall och bitvis så är det ståpälsvarning.

Måste för övrigt berätta om ett intressant fenomen. Har ju den lilla widgeten Feedjit på högra sidan av bloggen. Där kan man då se var folket som besöker bloggen kommer ifrån. De senaste dagarna blev jag lite förbryllad när det började trilla in besökare från alla möjliga hörn på jorden. Det kom besökare från Pakistan, Indien, Turkiet och en mängd andra länder som lixom inte språkmässigt torde ha något utbyte av min blogg.

Så först tänkte jag att de hittat hit pga musiken och det kan till viss del nog äga sin riktighet. Men hur i hela fridens namn har min blogg plötsligt kunna tränga igenom det stora bloggbruset som trots allt finns. Jo, det var tack vare en snubbe som skapat nåt som han kallar alphainventions.com. Det är en sajt som i realtid loggar inlägg från alla möjliga bloggar och av någon anledning hade någon lagt till min blogg i hans bevakningslista. Vem som gjort det vet jag inte men det kvittar för det är ändå lika fascinerande att folk av någon anledning fattar intresse för bloggen trots att den bara blinkar förbi på nån sekund på hans sajt.

Men det kanske kan sporra nån människa där ute i något avlägset land att börja lära sig svenska bara för att kunna ta del av mina blogginlägg. 😉

Tjillevippen

notbugs

Från London till L.A…..

Light Of The World – London Town

Har ju gjort lite nedslag i den brittiska funk/jazz/soulfloran från 80-talet på sistone och det här inlägget är således en fortsättning på det spåret. Den här låten är helt underbar att softa till och kan vara lämplig att varva ner till efter en lyssning av samma gängs låt “Time” som ligger i andra änden på skalan.

 

Yasuko Agawa – L.A. Nights

En riktigt bra recycling av London Town får jag nog säga att L.A. Nights är. Yasuko släppte den först på ett av sina japanska album 1984, sen kom den på tolva två år senare.

Tjillevippen

notbugs

Inspiration…..

Azymuth – Dear Limmertz

Inspiration kan man få från många olika håll och när det gäller den här bloggen är kanske den allra främsta inspirationskällan YouTube. Men därefter så kommer inspirationen från alla möjliga håll. Vi kan ta den här låten som ett exempel, den blev jag påmind om av min nätbekant Dick som är en välbesökt gäst här på bloggen. Han håller även i en egen podcastkanal som heter Dick G’s Podcast eller DixMix. Det är där jag fick tipset om den här låten som är en gammal favorit.

Dick snickrar ihop lite blandade mixar med jämna mellanrum som han sen lägger upp på sin podcastkanal. Där kan man hitta mycket godis och framförallt bli påmind om låtar man trodde man glömt bort eller åtminstone inte hört på väldigt länge. Den här låten är med i det senaste mixet han snickrat ihop och som dök upp igår. Det är bara att göra ett besök på Dick’s podcastkanal och lyssna, eller varför inte ladda ner några av hans mixar och ladda MP3-spelaren med lite bra musik för långpromenader i höstrusket.

Om vi återgår till den här låten så kan jag inte låta bli att berätta att jag alltid tyckt att det finns nån annan låt som påminner lite om den. Har bara inte kommit på vilken det var förrän idag.

 

Sylvester – Give It Up

Blev uttans glad när jag äntligen kom på vilken låt det var som jag haft på tungan så länge. Kan vara lite frustrerande annars att gå omkring och leta efter en låt i hjärnarkivet och inte riktigt nå ända fram. Give It Up är nog för övrigt en av mina favoriter med Sylvester som dessvärre fick lämna jordelivet alltför tidigt.

Måste bara ta med en annan favorit med Sylvester som jag hade med på bloggen på självaste julafton förra året. En riktig partylåt med andra ord och dessutom är den riktigt lång så man får mycket musik att njuta av.

 

Sylvester – Over And Over

Man blir makalöst dans- och partysugen när man hör den här och även om den är lite tunn i ljudet så gör det inget för det är ett sånt underbart sväng i den. Kanske någon där ute sitter på en bra MP3-ripp av den?

Tjillevippen

notbugs

Spegel, spegel på väggen där…..

Sade – Smooth Operator

Tänkte att jag måste skriva ett inlägg och ta med lite vackert att vila ögonen på. När jag så hittade videon med Sade så slog det mig att min stora favorit när det gäller att aspirera på titeln Världens vackraste kvinna, Jody Watley, faktiskt har lite konkurrens. Ja, inte så lite konkurrens, Sade är så sanslöst vacker så man blir helt trollbunden av att se på henne.

 

Jody Watley – Some Kind Of Lover

Med risk att överdosera med skönhet så måste jag ju ha med en video med Jody Watley oxå. Tappar lite tråden nu när jag ska skriva för jag råkar ha videon på i ett fönster bredvid, men det säger väl allt om vilken förföriskt vacker kvinna Jody Watley är, eller åtminstone var. Har bara sett enstaka foton på henne som hon ser ut nu 25 år senare, men hon ser ut att åldras med värdighet helt klart.

Kommer förmodligen få däng av min äldsta syster om hon läser det här inlägget för hon lär uppröras av den utseendefixering som kommer till uttryck i detta inlägget. Men jag vill försvara mig med att det är bara en “temporär” fixering som inte på något vis speglar min vardagliga syn på kvinnor. Förmodligen är det nog bara den manliga delen av befolkningen som förstår vad jag menar när jag säger så.

Men för att återgå till själva tråden så är det 80-talsbilderna av dessa två makalöst vackra kvinnorna som tävlar mot varandra och själv kan jag inte utse någon klar vinnare i det här läget utan måste grunna på saken. Frågan är om jag någonsin kommer att kunna komma till ett beslut i den här så monumentalt viktiga frågan? 😉

Tjillevippen

notbugs

Man kan aldrig få nog av Jocelyn…..

Inner Life – (Knock Out) Let’s Go Another Round

Min husgudinna vad gäller sång är Jocelyn Brown vilket de som följt bloggen genom åren säkert har märkt. Dick som är en trogen besökare kommer ofta med bra tips och sätter även myror i huvudet på en i sina kommentarer. En sådan myra är när jag egentligen upptäckte Jocelyn Brown som sångerska? Jag tror det var någon låt med Inner Life som väckte mitt intresse för denna suveräna sångerska, kan dock inte peka ut exakt vilken så det skulle mycket väl kunna ha varit den här. Men det lutar åt att det är låten I’m Caught Up (In a One Night Love Affair), en klassisk Patrick Adams produktion från 1979.

 

Inner Life – I’m Caught Up (In a One Night Love Affair)

För den som är lite nyfiken på vad Jocelyn Brown har åstadkommit genom åren rekommenderar jag ett besök på Discogs och där kollar in hennes resumé som är tämligen imponerande. För att få resumén komplett får man dock lägga till de produktioner hon gjorde under namnet Shaw vilket hon hade under en period som gift innan hon tog tillbaka sitt flicknamn som alltså är Brown.

Hur som helst så är det en imponerande lista av produktioner hon sjungit på genom åren och jag är faktiskt lite förvånad att hon inte fått mer uppmärksamhet då hon som artist helt klart spelar i samma division som Aretha Franklin, Chaka Khan och alla andra stora stjärnor. I mina öron så sjunger hon för övrigt brallorna av vem som helst av alla storheter jag kan komma på i alla fall.

Men jag har också känslan av att hon trivts med att inte behöva stå så mycket i rampljuset utan istället har fått möjlighet att helt ägna sig åt det hon gör allra bäst, dvs att sjunga. En av mina stora drömmar är att få höra henne live och jag blir alltid lika glad när jag hittar nya klipp på YouTube, speciellt där hon sjunger sin egna stora hit, Somebody Else’s Guy från 1984.

 

Jocelyn Brown – Somebody Else’s Guy

Man får ståpäls från topp till tå när man lyssnar på detta, kan inte komma på nån häftigare sångupplevelse, en sån makalös pipa den kvinnan har. Kan för övrigt tipsa om de låtar hon sjungit tillsammans med Incognito, där hittar man lite av samma sorts jazzfunk som är så sanslöst svängig så man får svårt att sitta still när man hör den.

Ja, det var lite om Jocelyn Brown men det kommer säkert att dyka upp mer material med denna kvinna här på bloggen eftersom det finns ett helt hav med produktioner att vraka emellan där hon gör makalösa sånginsatser.

Annars så står min dator och rippar ner alla klipp från FFSOUND som jag berättade om i ett tidigare inlägg. Det är totalt 527 låtar så det tar ett litet tag men jag är i alla fall halvvägs så här långt. Kvalitéten är det lite si och så med men jag rippar ner alla låtarna mest för att ha som referensmaterial och inspiration till bloggen för man vet aldrig hur länge klippen får vara kvar på YouTube.

Tjillevippen

notbugs

En stunds lycka…..

Illusive – Spirit Rising

Måste bjuda på en underbar disco-house med en touch av jazz. Låten bara byggs upp och man väntar hela tiden på ett slags klimax men man lyckas börja om det hela allteftersom och få till den underbara lyckokänslan av att nånting är på gång genom hela låten. För den som är intresserad av att införskaffa den här pärlan så kan jag rekommendera ett besök på Traxsource, där finns den här låten på en EP som heter Soul Child och man kan köpa låten löst eller hela EP’n. Själv köpte jag hela EP’n när den kom i maj 2007 för den är klockrent bra rakt igenom med fyra kanonbra spår.

Tjillevippen

notbugs

3 x Superfunk…..

Kadenza – Lets Stay Together

Satt och surfade på YouTube när jag ramlade över en riktigt grym samling med gammal go 80-talsfunk. Det är en snubbe som kallar sig 310LAFUNK som lagt upp en hel samling med helt underbar funk som jag aldrig hört innan. Så här bjuder jag på tre stycken utvalda guldkorn från den samlingen.

 

Michael Wycoff – Still Got The Magic

Den här låten påminner lite om Trussels Love Injection i själva rytmen. Borde nästan ta och se om man inte kan mixa ihop dem. Det är nästan svårt att sitta still när man hör den bara för att den har ett sånt underbart sväng. Hade man haft den i sin samling på den tiden så hade den fått snurra mer än ofta på vinylsvarven.

 

Magic Lady – Freaky

Så ökar vi lite på takten och jag försöker förtvivlat komma på vilken annan låt den här påminner om. Poletten lär väl trilla ner så småningom så då får jag återkomma. Hur som helst så är det en underbart rapp funklåt som man inte kan annat än älska.

Ja, det var tre små funkpärlor från det glada 80-talet, decenniet när det gjordes otroligt mycket bra funk och annan skön musik. Behöver själv många doser sånt här då det spelats rock hela veckan på Vaxblekaregården som är ett värdshus rakt över gatan.

Jag vet inte om det är fel på mig, men jag kan inte begripa vad som är så bra när man gör covers på gamla rocklåtar. Jag kan uppskatta en och annan rocklåt till viss del, men det är milsvid skillnad om man jämför med “min” musik, dvs funk, soul, house, disco, techno osv. Skulle t.ex aldrig komma på tanken att ladda min MP3-spelare med rock för att lyssna på när jag är ute och promenerar, då går jag hellre utan.

Man borde egentligen forska om det här med musik och vad det är som gör att man har olika musiksmak, för det skulle vara otroligt intressant att veta vad det är som styr folks preferenser när det gäller musik.

Om jag finge gradera musikstilar rent generellt på en tiogradig skala skulle rock få en 3:a och “min” musik såklart en klockren 10:a. Sen har jag inte klurat så mycket över andra musikstilar mer än att kinesisk musik får –1. Tycker det är rent plågsamt för öronen att höra sånt plinkeplonk. Såg filmen Den siste kejsaren nyligen och höll på att få krupp när det var scener där man spelade sån musik. Undrar verkligen hur det gått till när man fått för sig att sätta en sån standard eller hur man ska säga?

Nog om detta, det var lite allmänt blarr om musikstilar men framförallt tre gottiga funkpärlor och jag kan rekommendera en lyssning på 310LAFUNKs YouTube-sida för där finns hur mycket som helst annan go funk att lyssna på där.

Tjillevippen

notbugs

P.S Ifall min mor undrar så ger jag Jazz en 8:a på min skala. D.S

En lite osannolik floorfiller…..

The Charlie Calello Orchestra – Sing, Sing, Sing

En riktig Maydayklassiker som alltid fyllde dansgolvet så fort den började pumpa takten i jordbävningshornen från Cerwin Vega. Det är ju inte direkt nån discolåt, men den är så suveränt rytmisk och välarrangerad så den funkar hur bra som helst på ett dansgolv.

En annan låt som oxå var lite av en floorfiller och som oxå var lite otippad som sådan var Rodney Franklin och The Groove. Men båda de här låtarna hör till mina all time favourite floorfillers helt klart.

Tjillevippen

notbugs