Så uttans bra så man får ståpäls…..

Jeff Tyzik – Jammin’ In Manhattan

Inser att jag är inne i en funkperiod just nu för jag dras väldigt mycket till musik som har mycket funk i sig. Den här skapelsen är en helt ny erfarenhet för mig och ger associationer till Tom Browne, Stanley Clarke, Herbie Hancock m.fl. Uttans bra är det i alla fall och bitvis så är det ståpälsvarning.

Måste för övrigt berätta om ett intressant fenomen. Har ju den lilla widgeten Feedjit på högra sidan av bloggen. Där kan man då se var folket som besöker bloggen kommer ifrån. De senaste dagarna blev jag lite förbryllad när det började trilla in besökare från alla möjliga hörn på jorden. Det kom besökare från Pakistan, Indien, Turkiet och en mängd andra länder som lixom inte språkmässigt torde ha något utbyte av min blogg.

Så först tänkte jag att de hittat hit pga musiken och det kan till viss del nog äga sin riktighet. Men hur i hela fridens namn har min blogg plötsligt kunna tränga igenom det stora bloggbruset som trots allt finns. Jo, det var tack vare en snubbe som skapat nåt som han kallar alphainventions.com. Det är en sajt som i realtid loggar inlägg från alla möjliga bloggar och av någon anledning hade någon lagt till min blogg i hans bevakningslista. Vem som gjort det vet jag inte men det kvittar för det är ändå lika fascinerande att folk av någon anledning fattar intresse för bloggen trots att den bara blinkar förbi på nån sekund på hans sajt.

Men det kanske kan sporra nån människa där ute i något avlägset land att börja lära sig svenska bara för att kunna ta del av mina blogginlägg. 😉

Tjillevippen

notbugs

Annonser

Inspiration…..

Azymuth – Dear Limmertz

Inspiration kan man få från många olika håll och när det gäller den här bloggen är kanske den allra främsta inspirationskällan YouTube. Men därefter så kommer inspirationen från alla möjliga håll. Vi kan ta den här låten som ett exempel, den blev jag påmind om av min nätbekant Dick som är en välbesökt gäst här på bloggen. Han håller även i en egen podcastkanal som heter Dick G’s Podcast eller DixMix. Det är där jag fick tipset om den här låten som är en gammal favorit.

Dick snickrar ihop lite blandade mixar med jämna mellanrum som han sen lägger upp på sin podcastkanal. Där kan man hitta mycket godis och framförallt bli påmind om låtar man trodde man glömt bort eller åtminstone inte hört på väldigt länge. Den här låten är med i det senaste mixet han snickrat ihop och som dök upp igår. Det är bara att göra ett besök på Dick’s podcastkanal och lyssna, eller varför inte ladda ner några av hans mixar och ladda MP3-spelaren med lite bra musik för långpromenader i höstrusket.

Om vi återgår till den här låten så kan jag inte låta bli att berätta att jag alltid tyckt att det finns nån annan låt som påminner lite om den. Har bara inte kommit på vilken det var förrän idag.

 

Sylvester – Give It Up

Blev uttans glad när jag äntligen kom på vilken låt det var som jag haft på tungan så länge. Kan vara lite frustrerande annars att gå omkring och leta efter en låt i hjärnarkivet och inte riktigt nå ända fram. Give It Up är nog för övrigt en av mina favoriter med Sylvester som dessvärre fick lämna jordelivet alltför tidigt.

Måste bara ta med en annan favorit med Sylvester som jag hade med på bloggen på självaste julafton förra året. En riktig partylåt med andra ord och dessutom är den riktigt lång så man får mycket musik att njuta av.

 

Sylvester – Over And Over

Man blir makalöst dans- och partysugen när man hör den här och även om den är lite tunn i ljudet så gör det inget för det är ett sånt underbart sväng i den. Kanske någon där ute sitter på en bra MP3-ripp av den?

Tjillevippen

notbugs

Man kan aldrig få nog av Jocelyn…..

Inner Life – (Knock Out) Let’s Go Another Round

Min husgudinna vad gäller sång är Jocelyn Brown vilket de som följt bloggen genom åren säkert har märkt. Dick som är en trogen besökare kommer ofta med bra tips och sätter även myror i huvudet på en i sina kommentarer. En sådan myra är när jag egentligen upptäckte Jocelyn Brown som sångerska? Jag tror det var någon låt med Inner Life som väckte mitt intresse för denna suveräna sångerska, kan dock inte peka ut exakt vilken så det skulle mycket väl kunna ha varit den här. Men det lutar åt att det är låten I’m Caught Up (In a One Night Love Affair), en klassisk Patrick Adams produktion från 1979.

 

Inner Life – I’m Caught Up (In a One Night Love Affair)

För den som är lite nyfiken på vad Jocelyn Brown har åstadkommit genom åren rekommenderar jag ett besök på Discogs och där kollar in hennes resumé som är tämligen imponerande. För att få resumén komplett får man dock lägga till de produktioner hon gjorde under namnet Shaw vilket hon hade under en period som gift innan hon tog tillbaka sitt flicknamn som alltså är Brown.

Hur som helst så är det en imponerande lista av produktioner hon sjungit på genom åren och jag är faktiskt lite förvånad att hon inte fått mer uppmärksamhet då hon som artist helt klart spelar i samma division som Aretha Franklin, Chaka Khan och alla andra stora stjärnor. I mina öron så sjunger hon för övrigt brallorna av vem som helst av alla storheter jag kan komma på i alla fall.

Men jag har också känslan av att hon trivts med att inte behöva stå så mycket i rampljuset utan istället har fått möjlighet att helt ägna sig åt det hon gör allra bäst, dvs att sjunga. En av mina stora drömmar är att få höra henne live och jag blir alltid lika glad när jag hittar nya klipp på YouTube, speciellt där hon sjunger sin egna stora hit, Somebody Else’s Guy från 1984.

 

Jocelyn Brown – Somebody Else’s Guy

Man får ståpäls från topp till tå när man lyssnar på detta, kan inte komma på nån häftigare sångupplevelse, en sån makalös pipa den kvinnan har. Kan för övrigt tipsa om de låtar hon sjungit tillsammans med Incognito, där hittar man lite av samma sorts jazzfunk som är så sanslöst svängig så man får svårt att sitta still när man hör den.

Ja, det var lite om Jocelyn Brown men det kommer säkert att dyka upp mer material med denna kvinna här på bloggen eftersom det finns ett helt hav med produktioner att vraka emellan där hon gör makalösa sånginsatser.

Annars så står min dator och rippar ner alla klipp från FFSOUND som jag berättade om i ett tidigare inlägg. Det är totalt 527 låtar så det tar ett litet tag men jag är i alla fall halvvägs så här långt. Kvalitéten är det lite si och så med men jag rippar ner alla låtarna mest för att ha som referensmaterial och inspiration till bloggen för man vet aldrig hur länge klippen får vara kvar på YouTube.

Tjillevippen

notbugs

Glömde ju…..

Willie Bobo – Always There

Glömde ju att ta med videsnutten som startade min ”forskning” kring historien runt låten Always There. Ramlade över den på YouTube igår och sen var jag igång och började nysta tillbaka och hittade då alla kända och okända covers som jag presenterade i förra inlägget. Just den här covern ger mig lite Players Association-känsla, kanske mest p.g.a gitarrspelet påminner en hel del om den typen av riff som de använde sig av. Annars så gillar jag introt till den här versionen med den sköna plockbasen som lixom visar var nivån ska vara.

Tjillevippen

notbugs

Ett stycke musikhistoria…..

Ronnie Laws – Always There

Idag blir det många snuttar i ett och samma inlägg. Det beror på att jag vill visa en hel drös covers på den låt som ligger först i inlägget. Originalet skrevs 1975 av Ronnie Laws men det dröjde inte länge innan det fanns andra artister som upptäckte vilken uttans bra låt det är.

Side Effect – Always There

Det som jag tycker är lite coolt med just den här låten är att den är så uttans bra i sig så det är svårt att misslyckas med den men här kommer ett gäng som nästan schabblar bort den, åtminstone om man lyssnar till introt som känns lite splittrat.

Wood Brass & Steel – Always There

Vi hoppar nu fram lite drygt 15 år och hittar då låten i skepnad av en gammal Radioman Serpingfavorit. Charvoni är en sångerska som bl.a gjorde insatser för Black Box, men hennes egna första släpp var en cover på just dagens låt.

Charvoni – Always There

Vi är så framme vid den cover som skulle bli den moderna dansmusikens fanbärare vad gäller att tolka Ronnie Laws skapelse. Det föll på brittiska Incognito att en gång för alla göra denna pärla odödlig. Något de inte hade några som helst problem med, speciellt inte då de hade min favoritsångerska till hjälp, Jocelyn Brown. Året var 1991 och med denna version så avslutar vi denna odyssé längs en av populärmusik-historiens många grenar.

Incognito – Always There

Nu återstår bara att se hur många dagar det dröjer innan de olika klippen i det här inlägget försvinner från YouTube. Brukar ofta vara så när jag skrivit ett inlägg med flera klipp. Man kan ju bara hoppas att det nån gång i framtiden finns en källa att hämta klipp ifrån där man kan lita på att grejerna finns kvar efter att man lagt in dem i sina inlägg. Fattar inte vad skivbolagen bråkar om, musiken finns ju där ute hur eller hur och jag tjänar inga pengar på min blogg så då borde det vara fritt, för mig som driver den här bloggen helt utan vinstintresse, att blogga om den musiken jag tycker om och vill dela med mig av. Det är ju för sjutton ren marknadsföring jag pysslar med.

Tjillevippen

notbugs

På spåret….

Rodney Franklin – The Groove

En riktig gammal jazzfunkfavorit från 1980 som man aldrig riktigt tröttnar på. Det är en sån låt som gör sig bäst i ett par Cerwin Vega på hög volym för då kan jag garantera att det svänger. På något vis så är ju den här låten en enda stor bekräftelse på att det enkla är det bästa. Laddade hem en nyinspelning av den för ett tag sen men tyvärr så tror jag aldrig att det kommer att gå att göra en bra cover på den. Den är helt enkelt för unik för att det ska funka. Men jag kan ju ha fel, det finns ju flertalet exempel där jag blivit glatt överraskad då jag ramlat över en nyinspelning på ett gammalt örhänge. Ett exempel som jag kommer på här och nu är Quincy Jones nyinspelning av Stomp som jag haft med för inte alltför länge sedan här på bloggen.

Är lite off annars för tillfället, kämpar med en medicinomställning som känns rätt så rejält i kroppen, men till nästa vecka så bör det ha ordnat till sig om det går som jag planerat. Så det blir inga långa berättelser för tillfället utan en och annan låt. Ska se om jag inte kan leta upp nåt gammalt nostalgiinlägg från gamla bloggen att köra i repris.

Tjillevippen

notbugs

En liten dos sommarjazzfunk…..

Patrice Rushen – Number One (12″ Version)

Ett instrumentalt stycke som är så chill som det kan bli. Det är ännu en sådan låt som fanns med i vardagen när det begav sig men som man sedan mer eller mindre glömt bort. Klurar lite på om man skulle snickra ihop ett sommarmix med gamla låtar. Har inte gjort nåt mix sen förra våren, fast mest beroende på att jag bytt dator och inte haft en fungerande version av Acid förrän nu. Det är mitt favorit-verktyg när det kommer till att snickar ihop mixar, det ihop med Sound Forge som jag använder för att klippa i låtar. Det roligaste mixet jag gjort tog lite över tre månader och är ett technomix med alla technofavoriter från början av 90-talet. Klippte ner drygt 100 låtar till 900 småklipp som jag sedan pusslade ihop till ett drygt 10 minuter långt mix eller medley som det brukade kallas förr. Att det tog så lång tid beror mest på att jag inte orkar sitta för länge vid datorn så det kanske bara blir en halvtimme-timme per dag. Fast å andra sidan är det inte så dumt för då kan man klura lite på vad man ska hitta på härnäst. Men jag har länge funderat på att göra ett lite mer old-classics-mix så det kanske är dags att börja hitta på nåt.

Tjillevippen

notbugs