Yes, yes, yes…..

Webster Lewis – Let Me Be The One

Så har jag än en gång hittat en borttappad favoritlåt på YouTube. 😀 Den här låten spelade jag en gång in på kassett från Soul Corner på P3. Sen snurrade den kassetten på bandaren rätt friskt under en period i början på 80-talet och framförallt då den här låten. Så det blev en hel del spolande och idag har man lite svårt att förstå hur man kunde stå ut med ett sådant användarovänligt och linjärt medium som kassettbanden ju faktiskt är.

Men det var ju det enda som fanns till hands och tänk så mycket tråkigare ens liv hade varit utan alla dessa favoritband som man samlade på sig. Dessutom kan man idag många gånger sakna just den blandning av låtar som man alltid fick på en kassett. Visst kan man snickra spellistor på datorn, men det blir aldrig samma känsla som ett kassettband ändå. För på kassetten var ordningen bestämd och man fick vackert lyssna på en låt i taget. Så på det viset fick varje kassett en egen själ på ett vis som är ganska svårt att emulera i min mening.

Tjillevippen

notbugs

Annonser

En riktig Superpimp…..

Super-Wolf – Can Do It

Fick ett underbart löjligt leende på läpparna när jag hittade denna på YouTube. Hade aldrig hört den innan men fastnade direkt för den på grund av att jag ju kände igen beatsen som han använt sig av . Därtill har de snyggt producerat in lite egna gitarrer och övergångar så det inte bara är en ren ripoff.

 

Denise LaSalle – I’m So Hot

Ja, det är den här gamla pärlan som fick släppa till takten till Supervargen. Den här låten är extremt starkt förknippad med Mayday Club för mig. Den är nämligen med på den enda kassett jag ägt med liveinspelning av DJ-setet från en kväll på Mayday. Lite otippat att just denna spelades på Mayday med tanke på att den är rätt tunn i takten så det är ingen låt som man vädrar ur ett par jordbävningshorn med precis.

Men det här fyndet av Super-Wolf drar igång en massa idéer i skallen om att man skulle samla ihop alla liknande projekt som kom på den tiden då detta med att låna beats var tämligen nytt. Vill inte kalla det sampling eftersom sampling är så starkt förknippat med digitala samplers. Annars så kan man väl rent tekniskt kalla det sampling oavsett hur det har gått till väga.

Inser dock att jag varken har tid eller ork att sitta och samla ihop och försöka styra upp en samling med låtar och deras ripoff-projekt. Nöjer mig istället med att det säkert kommer dyka upp flera såna som jag kan ta med på bloggen istället.

Tjillevippen

notbugs

Hade kunnat varit jag…..

Jago – I’m Going To Go

När jag hörde den här låten för första gången idag så blev jag lite perplex. Den påminner nämligen väldigt mycket om den typ av demolåtar som jag och några kompisar snickrade ihop i mitten på 80-talet. Melodistuket, basslingan å hela köret är precis så arrangerat som vi brukade göra. Därtill så är basslingan nästan identisk med en basslinga vi använde i en låt. Måste hitta kassetten där jag har allt sånt slaskmaterial sparat så jag kan visa hur det låter vid tillfälle. En kassett har jag hittat redan men den innehåller bara ett par färdigmixade och kompletta låtar. Ska finna minst en till kassett med material från våra studioäventyr.

Tjillevippen

notbugs

Blues men ändå inte…..

St. Germain – Alabama Blues

En underbar skapelse där Todd Edwards fått släppa loss sin kreativitet. Minns att jag lyssnade mycket på den under de åren som jag var ute och flängde allra mest som konsult. Blev många timmar i bilen då och då hade jag alltid en packe band liggande i passagerarsätet för att ha lite omväxling, men sen var det ju vissa kassetter som blev lite mer favoriter och däribland en där den här låten var med på.

Tjillevippen

notbugs

Det här var tider…..

Gerard Kenny – D-D-D-Dancin’

Läste i Västerviks-Tidningens nätupplaga att Centrumgården i Västervik ska slå igen (artikel). Delar av verksamheten kommer dock att fortsätta i nya former på mejeriet som tydligen ska vara den nya samlingspunkten för stadens ungdomar. Men för att återgå till Centrumgården så var det där man började sin karriär som disco-kung i slutet på 70-talet. Oftast var det DJ Hencke som stod för musiken och den här låten var en riktig floorfiller.

Ett av Henckes “Trademark” var att han brukade öppna kvällen med Blondies Heart Of Glass och sen avslutades kvällen med Manhattan Transfer och låten Chanson D’Amour. Om det inte var DJ Hencke som spelade så kunde man få dansa till musik serverad av MicMat vilka var två killar som tillsammans servade skivspelarna med senaste discohitsen på vinyl.

Har haft lite nostalgidagar sista tiden när jag inte varit i form. Då har det blivit mycket att lyssna på musik och jag har samtidigt passat på att rippa alla mina gamla favorit-kassetter och gjort MP3-filer av dem. Väldigt enkelt och smidigt och kräver ingen direkt hjärnkapacitet så det är en perfekt grej att roa sig med när hjärnan är full av gröt.

Så nu har jag i stort sett alla gamla favoriter rippade om man bortser från inspelade radioprogram då. Därtill så fick jag en samling med Rakt över disc på MP3 från en kompis nyligen där bl.a hela 1980 års upplaga av det programmet finns med. Har sen för mig att kompisen har Rakt över nyårsdisc från 1979-12-31 på kassett så jag ska se om jag inte kan få låna de banden och bevara även dem till eftervärlden.

Kan ju lista upp det jag har i min samling som är rippat å klart så ser ni själva vilken liten guldgruva jag sitter på.

  • DJ Hencke 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8
  • Mayday Club live – juli 1980
  • Sound Service – Disco 12
  • Sound Service – Plucky Dancers Promotion Tape – Summer 1984
  • Sound Service – Scratchin’
  • MicMat – Två olika band som vi kallar “Band 17” och “Göteborg”
  • Felix & Johnny – Hit-Mix –91 + Dance-Mix –91
  • Rakt över disc – Hela 1980, Juli 1983 Hitkavalkad, 1983-09-09

Om där finns någon som har DJ Hencke nr 3 så skulle jag bli överlycklig om jag fick låna den kassetten och rippa ner den. Belöning utlovas om än en modest sådan.

Kom ju på att jag har lite grafik att bjuda på som anknyter till kassetterna. Scannade nämligen av framsidan på varje kassett som jag rippat för att kunna ha som album-art helt enkelt. Inte för att jag använder nåt program som nyttjar just den funktionen, men det kan ju som sagt vara bra att ha.

DJ Hencke - Disco 4 Plucky Dancers Promotion Tape - Summer 1984

Sound Service - Disco 12

Ja, där fick ni lite kassettbandsnostalgi. Är för övrigt lite fascinerad över att generationerna som växer upp nu har knappt en aning om vad ett kassettband är för nåt. Själv så kan jag dra mig till minnes att brytpunkten där man började gå över till MP3 och datorbaserad lagring kom nån gång 1996-1997. Det var då tekniken på allvar började mogna för att man skulle kunna släppa den gamla trotjänaren kassettbandet.

Tjillevippen

notbugs

Mera 90-talshouse…..

Soul Revival – When The Spirit Moves (Jazz’N’Groove Dub)

Ännu en låt som gått mig helt förbi tidigare, men det som är lite kul är att Jazz’N’Groove som gjort just den här mixen har använt sig av samma trumbeats som de hade i sin remix av Crystal Waters Relax som kom ut ungefär vid samma tid. Tyvärr fanns den versionen inte på YouTube och det känns inte som läge att slänga upp den heller eftersom jag åkt på så många bakslag då jag försökt lägga upp uddamixar på min kanal sista tiden.

Ta bara exemplet med min Mayday-kassett som gjorde att jag fick lägga ner hela den idén om att dela med mig till världen av hur det kunde låta på Mayday en sommarkväll i juli 1980. Men ni som känner mig och som är intresserade kan ju höra av er så kan ni få en kompiskopia av Mayday-kassetten på CD (i MP3-format) via snigelpost. Övriga göre sig icke besvär utan bara ni som vet vem jag är och således vet hur ni kan få kontakt med mig.

Tjillevippen

notbugs

Vårpromenad i Eksjö…..

Musicshake – Bells Running Away

För eventuella läsare som börjat följa bloggen först i samband med att den stöptes om till Mayday Club så kan ett inlägg som detta tyckas aningens konfunderande. Men det är inte så konstigt egentligen. Bloggen har alltid bestått av en blandning av nostalgi, nutidsbetraktelser och musiksnack. Det kommer den att fortsätta att göra även om det kan tyckas som falsk marknadsföring att då kalla den Mayday Club.

Men det har aldrig varit min intention att skapa nån direkt virtuell version av Mayday Club eftersom det skulle bli ganska så torftig efter ett tag. Utan Mayday Club är mer själva symbolen för den nostalgi som jag vill försöka dokumentera allteftersom jag hittar gamla minnen som jag finner värda att bevara och dela med mig till omvärlden.

Sen kommer jag självklart att fortsätta att försöka jaga material som har anknytning till Mayday Club, men det får ta den tid det tar helt enkelt.

Ifall ni undrar varför jag inte har nån snitsig känd låt till videoklippet idag så beror det på att jag är frustrerad över dessa skivbolag som är så stelbenta så man kan få krupp för mindre. Det ser nämligen ut som så att det inte blir några fler delar i serien Mayday Club Live. Har ju hittills rippat tre delar från kassett och lagt upp på min YouTube-kanal. Men nu när jag skulle lägga upp den fjärde delen så tog det stopp. Klippet stängdes först av en gång för att det innehöll en låt som Warner Music “äger”.

Gick då igenom resten av klippet för att se om där var fler låtar som Warner Music “äger” och fann då att ännu en låt föll inom den kategorin. Så jag klippte då bort de här två låtarna och försökte ladda upp klippet på nytt. Men vad hände då, jo, då visade det sig att Universal Music Group hade synpunkter på en av de tre kvarvarande låtarna i klippet så klippet kunde bara spelas upp i ett fåtal länder, och Sverige var inte ett av de länderna.

Så då var det ju ganska meningslöst att hålla på och klippa bort ännu en låt och stå där med ett klipp innehållande två låtar som dessutom inte var kompletta. Hade blivit aningens torftigt och det hade inte förvånat mig om det stupat på att nåt tredje skivbolag gjort anspråk på nån av de kvarvarande låtarna.

En anledning till att jag är frustrerad och framförallt irriterad på något som kan tyckas vara ett juridiskt glasklart fall är att det praktiskt och moraliskt inte är något glasklart fall. Att ge sig på en inspelning som härör från en 5:e generationens kassett och som dessutom är halvtaskigt mixad med dagens öron är lixom bortom alla proportioner. Visst, jag kan förstå deras principiella tänkande, men ser man till den praktiska verkligheten så har jag svårt att se hur mina Mayday Club Live-inspelningar skulle kunna ge något som helst ekonomiskt avbräck för inblandade skivbolag?

Tror ju knappast att någon lär rippa av dem och i sin tur börja saluföra dem. Sen är det knappast troligt att någon lär rippa dem och sen klippa ner till de separata låtarna och därefter bränna en CD och ge bort i födelsedagspresent, låtarna är ju inte kompletta helt enkelt. Jag kan helt enkelt inte komma på nåt användningsområde för dessa klipp förutom att fungera som en minnesklocka och nostalgitripp för en väldigt begränsad skara människor. Det är häri jag vill lägga in begreppet “fair use” vilket jag tycker alltför ofta trycks undan i debatten.

Att internet är världsomspännande och att saker kan få spridning väldigt fort och enkelt betyder inte att det per automatik sprids fort och enkelt. Viss information vänder sig till en begränsad krets av människor och konsumeras således av denna begränsade krets av människor. Nu kommer upphovsrättsnissarna att hojta, ja, men vi har ju faktiskt Internetkändisarna som gått från noll till att bli kända över hela världen bara genom en ynka YouTube-film. Tänk om där då skulle finnas en låt som omfattas av upphovsrätten, vi skulle ju gå miste om miljoner.

Think again säger jag bara, hade inte snubben blivit känd så hade klippet legat där och skvalpat och ingen hade märkt nåt. Blir nu snubben känd så skulle jag snarast vilja luta åt att han gjort en enorm marknadsföringsinsats åt de skivbolag som kan tänkas ha intressen i musiken han använt. För återigen tror jag inte att nån får för sig att rippa ner musiken från en sketen YouTubesnutt och låta detta vara den primära kopian i ens samling. Däremot tror jag att både en och annan tittare blir nyfiken på musiken och söker sig till iTunes, Spotify, CDON.COM eller Bengans för att införskaffa en “riktig” kopia.

Sen finns det så klart de som ger sig ut på Piratebay och letar reda på musiken där, men den gruppen skulle förmodligen ändå aldrig ha lagt ner nån energi på att införskaffa en schysst kopia i första läget. Så summan av att snubben plötsligt blir känd och skivbolagen får sin musik spelad leder ju till att de i någon form bör kunna tillgodogöra sig ökade intäkter.

Så tanken om fair use bör faktiskt inte glömmas bort, då den här skitnödiga inställningen som finns idag bara leder till frustrerade och irriterade producenter av icke-kommersiellt material som i fallet mig och min blogg. Därigenom drabbas också kulturen i form av att den icke-kommersiella kreativiteten blir lidande då dess kreatörer inte till fullo kan använda sig av vårt gemensamma kulturarv i sitt skapande.

Tjillevippen

notbugs

P.S Låten i dagens klipp är ett s.k Roalty Free-klipp som tillhandahålls av YouTube. D.S