Favorit i repris…..

Haywoode – I Can’t Let You Go (12” Version)

Det här är en riktig favorit när det kommer svängiga låtar från mitten av 80-talet. Om någon tycker att den påminner en del om Millie Scotts – Prisoner Of Love så beror det på att det är samma producent, Bruce Nazarian, som producerat båda låtarna.

Hur som helst så är det kul att man numera kan njuta av den sköna 12-tums-versionen som lixom känns lite mer av allting jämfört med singelversionen. Egentligen är det en låt som lätt skulle kunna platsa i Ben Liebrand’s Grand 12-inch samlingar. Men som alltid kan det vara strul med rättigheter som förhindrar att han får ge ut den på sina samlingar.

Tjillevippen

notbugs

Annonser

Hur mycket får man stjäla…..

Shearon – Inside, Outside, In (Club Mix)

När jag hör den här undrar jag hur de har lyckats baxa den här ut på marknaden rent upphovsrättsmässigt. Det är ju musikaliskt en ren ripoff på Millie Scotts Prisoner Of Love. Vad som sen är lite småkul är att det hela är producerat av en herre som var inblandad i Boney M’s och Milli Vanillis framgångar, Helmut Rulofs heter han. Ja, det säger väl en hel del om hur de har tänkt när de gjorde den här rena kopian på en av mina favoritlåtar från 1986.

 

Millie Scott – Prisoner Of Love

Måste ju ta med originalet när vi ändå är igång för att ni ska få tillfälle att höra den rent makalösa likheten mellan dessa två låtar. Nu ska jag för övrigt passa på och säga att jag på intet sätt tycker att Shearons “kopia” är dålig, tvärtom så har den sina kvaliteter som skiljer sig från originalet även om det inte på något sätt är nyskapande. Men jag kan ändå inte låta bli att få en dålig smak i munnen när jag stöter på såna här låtar.

Det är lixom en sak att influeras, som i exemplet jag hade igår med Ramona Brooks, eller att göra en cover på en låt, men när man gör en ren ripoff så känns det lixom lite tråkigt oavsett om resultatet blir bra eller ej, och då ska ni veta att jag är väldigt liberal när det kommer till upphovsrättsfrågor. Men jag ser det mer som att det är ett billigt sätt att försöka slå mynt av en framgångsrik formel istället för att influeras och skapa något nytt.

Det är dock en svår avvägningsfråga som inte alltid är så solklar att tolka och därför tycker jag att man hellre ska fria än att fälla, så därför så bör det vara fritt att laborera på dylikt vis även om det ger lite dålig smak i munnen. Det är lite som att sitta och rapa högt på en fin middag, man gör det bara inte, men om man gör det så får man räkna med skammen som följer inlusive risken att man inte blir bjuden nästa gång.

Tjillevippen

notbugs

Här kommer det riktiga grejer…..

Millie Scott – Prisoner Of Love

Kände att jag var tvungen att ta med den här låten nu när jag pratat om den så mycket i samband med förra inlägget. Den har ett sånt underbart gung så man går igång totalt när man hör den. Svårt att sitta still och skriva blogginlägg när man känner det svänga i hela kroppen.

Förknippar den här låten ganska skarpt med när jag stod och harvade skivor på Restaurang Slottsholmen i Västervik på somrarna. Den här låten fick alltid igång dansgolvet, dessutom var den både rolig och enkel att mixa med.

Kan för övrigt tillägga att både denna och Haywoodes låt är producerade av en och samma snubbe, Bruce Nazarian. Jag tror att Millie Scotts låt kom först, men jag är aningen osäker på den punkten så all input som reder ut den frågan är välkommen.

Tjillevippen

notbugs

 

En riktig pärla…..

Haywoode – I Can’t Let You Go

Ännu en bortglömd pärla som jag helt tappat i minnet. Fick upp ögonen för den igen härom dagen när jag lyssnade på Ben Liebrands Grandmix 1986. Kan helt klart rekommendera hans Grandmix-serie för den som vill fräscha upp minnet över vilka låtar som var aktuella när det begav sig. Annars så har den här låten plockat själva grunden från en av de riktigt stora ”mixlåtarna” från den tiden, Millie Scott – Prisoner Of Love. Att jag kallar den ”mixlåt” beror på att den användes i stort sett i alla större remixar/mixar som gjordes 86-87. Den takten använde jag för övrigt själv som grund i mitt första större mix som jag snickrade ihop nån gång 87-88. Ska se om jag kan hitta den kassetten vid tillfälle och rippa ner på datorn, så kan jag lägga upp den här. Den är helt klart lyssningsvärd än idag.

Som ni ser är det extremt mycket 80-tal över den här videon och WOW, vilket långt hår hon har Haywoode. Annars påminner hon till utseendet en hel del om Catherine Quinol som lipsynkade åt Black Box på deras videos. Haywoode hade annars bara en låt till som gjorde nåt avtryck i musikhistorien och det var Roses som jag dock inte tycker når upp till samma klass som den här även om Roses nog hade större framgångar på dansgolven av nån märklig anledning.

Tjillevippen

notbugs