Ännu mera 80-tal…..

Yarbrough & Peoples – I Wouldn’t Lie

Sparar det här parets slagdänga till en annan gång och tar istället den här som är lite av ett tidstecken. S.O.S Band hade vid den här tiden haft stor succé med albumen Just The Way You Like It och Sands Of Time som producerats av herrarna Jimmy Jam & Terry Lewis. Då började i stort sett varenda grupp försöka hitta till det här magiska soundet som gett så mycket framgång och även så Yarbrough & Peoples vilket tydligt hörs i det här släppet.

Men jag måste säga att det är en ganska lyckad kompott de har fått ihop och visste jag inte bättre hade det varit lätt att tro att det var en låt från tidigare nämnda S.O.S bands succéalbum.

Ligger lite lågt med nostalgiminnen för tillfället och det hänger ihop med den relansering av bloggen som jag har planerat. Vill lixom spara alla gottebitar tills jag sjösatt det projektet så därför har det varit lite torftigt på den fronten sista tiden. Men hav förtröstan, det kommer bättre tider och då ska vi minnas så vi rodnar av alla gamla minnen som påminner om hur man levde livet i sin ungdoms gröna dagar.

Tjillevippen

notbugs

Hål i huvudet…..

T-Connection – Take it To The Limit

Min stora undran är hur i helskotta har jag kunnat glömma bort en så uttans bra som den här? Jag börjar starkt misstänka att jag har hål i huvudet nånstans där det inte ska vara hål och genom det hålet så rinner alla goa minnen ut ett efter ett. Fast om minnena rinner ur skallen så borde jag ju inte ens känna igen den här låten så jag får nog såga min teori redan här och nu. Fast, det blir ju en bra rubrik av det hela i alla fall.

Tjillevippen

notbugs

Tabu….. det var tider det…..

Woods Empire – Sweet Delight

Tabu var en sån där etikett som oftast släppte bra material. Funderar på om man kanske inte borde göra en lista och rangordna alla klassiska labels efter hur bra man tycker att de är. Prelude har jag tidigare nämnt att det är en favorit och så nu Tabu. Atlantic t.ex var periodvis bra men hade dessvärre en del rejäla bottennapp. SAM records däremot var väldigt jämna och dessutom en tilltalande etikett, ljusblå botten med texten SAM skriven med ett fylligt rött typsnitt.

Woods Empire som släppte den här låten hade inga större framgångar mer än just den här låten. Fast den var inte speciellt stor heller, i alla fall inte här i Sverige. Men jag tyckte den var kanon så därför tillhör den skaran låtar som man aldrig glömmer bort. Fast sen jag började blogga har jag blivit mer och mer förvånad över hur många pärlor det är man glömt bort trots att de varit superbra. Undrar vad det är i hjärnan som har gjort att man tappar vissa guldkorn medans andra verkar vara för evigt etsade i minnet.

Tjillevippen

notbugs