En låt man får ståpäls av…..

Isley Brothers – Go All The Way

Introt på den här låten är av den arten att den omedelbart förflyttar mig tillbaka till Västervik och året 1980. När jag sen hör låten snurra på så är det som en enda lång stadsrundtur i Västervik då jag förflyttas mellan olika platser i takt med att minnet associerar olika partier i låten med olika platser. Finns några andra låtar som funkar likadant för mig och en av dem som jag kommer på så här på rak arm är Diana Ross – Upside Down. Men då ska det vara “originalversionen” som släpptes 1980. Funkar inte med den versionen som Nile Rodgers släppt med Chic på senare år, och inte heller med den versionen som finns på nyreleasen av albumet Diana där ur-original-mixen som Bernard Edwards och Nile Rodgers gjorde finns. Kanske krävs en liten förklaring vad jag svamlar om här egentligen.

Jo, det var ju så att Nile Rodgers och Bernard Edwards skrev och producerade Diana Ross stora comebackalbum Diana som släpptes 1980. De gjorde då en slutmix av det hela som de lämnade vidare till Motown för release. Men då slog herrarna på Motown bakut och tyckte att soundet inte var riktigt vad de ville ha, så de gjorde då en egen mix på materialet som sedan släpptes och som kommit att bli det musikarv vi alla bär med oss.

För några år sedan så kläckte någon idén att man kanske skulle ta och släppa originalmixarna (“Chic”-mixarna) så som herrarna Rodgers/Edwards hade tänkt sig att det skulle låta. Så sagt och gjort, man snickrade ihop en mastig dubbel-CD där man finner både “Chic”-mixarna och Motown-mixarna samt en drös andra klassiska discomixar av låtar som Diana sjungit in. Boxen kallas Diana DeLuxe Edition och är i mina ögon ett intressant dokument över en intressant period i musikhistorien.

Tjillevippen

notbugs

Skrik om det…..

Lamont Dozier – Shout About It

Ja, så har jag hittat en gammal favorit av en herre som annars är mest känd som medlem i skrivarkollektivet Holland-Dozier-Holland, vilka under 60-talet låg bakom mycket av det vi idag kallar Motownsoundet. Men han kunde som sagt var även stå på egna ben och jag tycker han gör det alldeles galant.

När jag hittade den här låten på YouTube så fick jag än en gång känslan att det nog är dax att gå igenom alla band jag har med inspelade Soul Corner-program. Enklast är nog att rippa kassetterna en och en så kan man sen enkelt lyssna på datorn. Lite enklare att hoppa i materialet då än om man ska sitta och spola kassetter hela tiden. Man har ju blivit bortskämd sen man vande sig till med MP3-formatets bekvämligheter.

Borde ha en liten bärbar dator eller nåt smidigt som kan stå på och puttra med rippningen eftersom man blir lite låst annars om man använder den vanliga burken och numera har jag bara en burk. Tyckte det blev för mycket att rådda med förr när jag alltid hade minst två stationära maskiner. Men en liten bärbar med ett någorlunda hyfsat ljudkort vore ju inte helt fel. Har annars varit lite allergisk mot bärbara datorer för att jag alltid tyckt prestanda suger plus att skärmarna är för små.

Men i och med ankomsten av de s.k netbooks så har saken kommit i ett lite annat läge. Där handlar det ju om lite andra sätt att använda datorn och t.ex så funkar de ju att bära med sig. Därtill är de så pass billiga att skulle nåt hända så behöver man inte känna att världen rasar in helt och hållet. Den enda haken jag ser än så länge är att de är lite klena i prestanda och det är egentligen först när de går att få med Windows 7 som man kan kalla dem för riktiga datorer, men det är ju på gång så då blir det att börja bevaka marknaden och se vad som händer.

Tjillevippen

notbugs