Några favoriter från 2009 – Del 2(2)…..

Transit – Dance Groove

Ja, då var vi igång med andra halvan av den här återblicken på året som gått. Det handlar således om perioden Juli-Augusti och jag har nu suttit och bläddrat igenom alla inlägg från den perioden och valt ut några favoriter. Ska erkänna att det fanns väldigt mycket godis, gott och väl över 50 låtar som jag av olika anledningar känner extra mycket för. Men jag ska försöka att hålla nere längden på inlägget så det blir totalt 11 låtar om jag inte räknat helt fel.

 

SWV – Right Here

Den här hösten har präglats lite av att jag återupptäckt den R&B som var så populär under 90-talet. Har lyssnat en hel del på den genrén, dels av rent nostalgiska skäl men oxå för att jag inser att musiken faktiskt håller än idag.

 

Lady GaGa – Eh Eh (Nothing Else I Can Say) (Random Soul Synthetic Mix)

Lady GaGa syns ju ganska flitigt om man följer det som händer i kändisvärlden. Men till skillnad från många liknande artister så skriver hon och spelar själv. Så därför gör jag hatten av för den här fascinerande unga damen.

 

Trotters Independent Traders – Vol 4 – Sing For Unity

Uttans bra är en bra sammanfattning när det kommer till Trotters Independent Traders som är en samling av ihopsnickrade låtar där man lånat hej vilt från alla möjliga favoriter från främst 90-talets början.

 

Dayton – Movin’ Up

Det är helt underbart när man återupptäcker gamla favoriter som av en eller annan anledning fallit ner i glömskans mörka vrå. Den här låten är ett solklart exempel på en sådan låt. Ska passa på att nämna en sak som jag missade i det ursprungliga inlägget där den här låten var med. Den påminner nämligen en hel del om L.T.D’s Kickin’ Back som oxå kom i början på 80-talet.

 

Leon Haywood – I’m Out To Catch

Den här låten är en av de låtar jag är mest glad över att ha återupptäckt. Så den har snurrat flitigt på min MP3-spelare under hösten.

 

Jeff Tyzik – Jammin’ In Manhattan

Har noterat att hösten varit fylld av väldigt mycket funk och senast idag satt jag och snöade in på en massa jazzfunk på YouTube. Då dök bl.a annat den här pärlan upp som jag hade med på bloggen i slutet av november.

 

Armand Van Helden & A-TRAK Present Duck Sauce – aNYway

Det är inte bara gamla låtar som hittar till bloggen utan emellanåt så poppar det upp något nytt som är värt att dela med sig av. Den här uppfriskande låten är ett sådant exempel och den blir ännu bättre om man kollar in videon som är 70-talsretro på steroider typ.

 

Carmen – Throw Down

Har som sagt var hittat en massa “nya” låtar under året som numera fått en plats i min stora musiksamling. Min MP3-spelare som jag använder flitigt har fått se mängder av dylika låtar passera revy under året och den här låten som iofs inte kom med på bloggen förrän i slutet på november hade jag snurrande på MP3-spelaren under större delen av sommaren.

 

Selection – Ride The Beam

Det här är italiensk disco av bästa märke helt klart. Den här gruppen verkar ha fått sin främsta inspiration från mina favoriter Change. Har skrivit en hel del om det i samband med inläggen där jag totalt plockat in tre låtar med den här gruppen.

 

Dexter Wansel – Captured

Vid sidan av Leon Haywoods I’m Out To Catch så är nog den här låten den som jag glatt mig mest åt att höra igen. Som med så många andra låtar så hade den fullständigt trillat ur mitt medvetna minne så jag blev glatt överraskad när jag så hittade den igen för bara några veckor sedan.

Ja, med den låten så avslutar vi den här återblicken på året som gått och vänder nu blicken mot 2010 och allt vad det nya året kan erbjuda i musikväg. Ser speciellt fram emot att återupptäcka fler gamla favoriter, det är nog en av de saker som är allra roligast med bloggen. Sen hoppas jag att det kan bli lite mer snack i kommentarerna under året som kommer och jag klurar på att göra en förändring som är ganska radikal för att få mer snurr på det hela.

Får så avsluta med att önska alla mina läsare ett riktigt Gott Nytt År och så hoppas jag vi ses igen på andra sidan årsskiftet.

Tjillevippen

notbugs

Inte rufsig i håret och inte en hund…..

Rufus – Tonight We Love

Satt och bläddrade igenom en av mina vinylbackar förut och hittade en samling mixsamlingar från slutet på 70-talet/början på 80-talet. Där fanns bland annat den här gamla favoriten med. Rufus gjorde mycket bra musik, speciellt när de jobbade ihop med Chaka Khan, vem minns inte låtar som Secret Friend och Music Man. Den senare av de två låtarna har ett sånt favoritintro så den måste vi ta med på en gång.

Rufus & Chaka Khan – Music Man (The DJ Song)

Håll med om att bassynthspelet är i världsklass, sånt underbart driv genom hela låten. Men nu när vi tog med den ena av låtarna jag nyss nämnde så måste vi ju ta med den andra oxå.

Rufus & Chaka Khan – Secret Friend

Blir riktigt danssugen när man hör den här, sånt bra driv i den så det enda som fattas är ett dansgolv med en schysst ljud- och ljusanläggning så kör vi igång vetja. 😉

Tjillevippen

notbugs

En annan dag…..

Kathy Sledge – Another Day (D-Influence 12” Mix)

I mitten på 90-talet så gjorde Kathy Sledge en solosatsning och den mest kända låten av dem som släpptes då är nog Stevie Wonders Another Star som hon gjorde en riktigt bra tolkning på. Men den här bakelsen är inte heller så tokig i mina öron, lite lagom tidstypiskt soft och bäst av allt är att vi får njuta av den i mina ögon bästa rösten när det kommer till systrarna Sledge.

Tjillevippen

notbugs

Nile Rodgers jammar loss…..

CHIC & Nile Rodgers Live In Paris – I Want your Love

Jag har haft lyckan att få se Chic live tre gånger men tyvärr så har jag aldrig fått se dem jamma loss som i det här klippet. Troligtvis beroende på att det helt enkelt inte funnits tid eftersom de alltid varit del av multiarrangemang av olika slag som exempelvis Stockholms Jazzfestival där jag såg dem första gången sommaren 2003.

Börjar faktiskt bli dags att leta upp ett lämpligt arrangemang där de spelar kommande sommar för det var 2004 som jag såg dem sist, den gången på Wembley Arena i London. Var nyss inne och kollade på Nile Rodgers hemsida om där fanns några konsertdatum inbokade för 2010 men hittills så har de inget klart för nästa år.

Drömmen vore ju att ledningen för stadsfesten här i Eksjö nappade på idén att ta hit dem. Det är det ultimata bandet som funkar för alla åldrar och dessutom så blir det alltid en sån underbar folkfeststämning på deras konserter. Läste nånstans att det året de spelade i Roskilde blev de inofficiellt utsedda till festivalens bästa band bland festivalsmedarbetarna där.

Så även om man inte är något fan av Chic så som jag är så är det en upplevelse utöver det vanliga. Det är lite som om ABBA skulle ställa sig på scenen och spela. Alla känner igen musiken och har någon slags relation till den.

Tjillevippen

notbugs

Mäktigt tung funk…..

daKRASH – Wasn’t I Good To Ya?

Den här låten avnjuts helst på hög volym i feta högtalare. Helt underbar funk signerad Jesse Johnson, gitarristen från The Time som tyvärr alltid hamnade i skuggan av Prince, Morris Day och de andra genierna i Minneapoliskollektivet. Han gjorde dock ett par riktigt bra soloalbum plus var involverad i lite olika projekt som detta t.ex.

Skulle egentligen vara intressant att göra en slags karta över musikutvecklingen inom Funk, Soul, R&B osv, och se sambanden mellan olika artister, låtskrivare, producenter osv. Ofta kan man ju hitta en röd tråd om man kollar efter lite och se hur musiker evolverat till låtskrivare och producenter. Ett kalasexempel på detta är ju Jimmy Jam & Terry Lewis som båda började som musiker i The Time men som sedan blev några av de största låtskrivarna/producenterna inom popmusiken rent generellt.

Har nån gång sett en applikation som var en slags 3D-grafik över samband mellan musiker, musikstilar och låtar, men den visade aldrig hela spektrat så man kunde följa utvecklingen över tid. Är nog inte så himla lätt att få till det eftersom det blir väldigt svårt att enkelt åskådliggöra så många kopplingar över tid. Så finns det nåt geni där ute som begriper vad jag är ute efter så hojta till om ni har nån bra lösning.

Tjillevippen

notbugs

En skön tjej återvänder…..

RaJa Nee – Quick

Lite reggaeinfluerad R&B från mitten på 90-talet, får vissa associationer till Diana King som gjorde sån succé med sin Shy Guy. Märker att jag pendlar väldigt mellan musikstilarna just nu eller kanske det är så att det är så jag alltid har gjort men att det är först nu som jag upptäckt det.

Tjillevippen

notbugs

En godislåt…..

Smooth – It’s Summertime

I mitten på 90-talet stod den här typen av låtar som spön i backen minst sagt. Men det är en stil jag gillar för det är lite som en mumsig godisbit. Gott en liten stund men blir det för mycket så blir man lite less. Naturligtvis så har de i den här låten använt greppet att låna temat från Tom Brownes Funkin’ For Jamaica (N.Y). Mest känd för att göra så vid den här tiden är nog Snoop Dogg med sin What’s My Name.

Har länge klurat på att göra ett inlägg med alla derivat jag kan hitta på just Funkin’ For Jamaica (N.Y) men tyvärr så har det stupat på att jag inte får tag på alla klipp jag vill ha på YouTube och det är inget kul att göra ett sånt inlägg om man inte kan ha med låtarna det handlar om. Men jag kan ju avslöja att det är en herrans massa låtar det handlar om som genom åren använt sig av det temat och likaså ett gäng rena covers av varierande kvalitet.

Tjillevippen

notbugs

Ännu en skön tjej man missat…..

Raja Nee – Turn It Up

Ännu en låt jag plockat från den mängd höjdarlåtar som spelas på webbradion Funk365. Det hela är producerat av Jimmy Jam & Terry Lewis, men tyvärr så verkade inte det hjälpa Raja Nees karriär nämnvärt då hon bara släppt ett album där den här låten ingår bland annat. Sen bidde det inget mer, varför har jag inte en aning om, men det kan ju bero på att konkurrensen på marknaden vad gäller kvinnliga hip-hop och R&B-artister var tämligen brutal i mitten på 90-talet.

Annars så andas den här låten väldigt mycket samma känsla som Naughty By Natures Hip Hop Hooray som kom ett par år tidigare. Medan Naughty By Nature nöjde sig med att sampla lite trummor till sin låt så samplade herrarna Jam & Lewis desto friskare till den här skapelsen.

 

Isley Brothers – Make Me Say It Again Girl

Ja, eftersom det var bröderna Isley som det samplades ifrån så står även bröderna Isley med som låtskrivare på Raja Nees Turn It Up. Så de bör ju ha fått in en och annan cent i royalty utan att behöva göra speciellt mycket mer än att låta recycla en av sina gamla låtar från 1975.

Själv så föredrar jag då Raja Nees låt som ger mig så mycket av den där 90-talskänslan som man trodde man hade glömt bort. Men jag inser att jag mer och mer börjar intressera mig för det decennium då mycket musik flög förbi utan att jag registrerade vad det var för nåt utan bara diggade för stunden. Har ju t.ex återupptäckt tjejtrion SWV som spelades friskt på radio och klubbar i Sthlm under de åren jag bodde där.

Tjillevippen

notbugs

Världens vackraste kvinna har problem med sina vänner…..

Jody Watley feat. Eric B. & Rakim – Friends

Den här låten tillhör mina absoluta favoriter med Jody Watley som jag än idag anser vara världens vackraste kvinna. Har iofs haft ämnet uppe för diskussion tidigare men sen räcker det att jag ser en video med henne så känns all diskussioner ganska överflödiga.

När det gäller den här låten så är den allra bäst i tolvtumsversionen, men Universal Music Group är så sura så de tillåter inte att man bäddar in deras material i bloggar och liknande. Dock så slinker det igenom material ändå vilket den här videon är ett exempel på. Men det lär nog inte dröja länge innan de slagit av embeddingfunktionen även på detta klipp.¨

Tjillevippen

notbugs

En liten teori…..

Aaliyah – Back and Forth

Aaliyah miste som ni kanske vet livet i på tok för unga år, i en flygolycka på väg hem efter att ha spelat in en musikvideo på Bahamas. Vad som hade kunnat bli en lång och framgångsrik musikkarriär slutade istället tämligen abrupt och oväntat. Ja, flygolyckor är ju oftast oväntade så det är inte så mycket att säga om men likväl var det fruktansvärt onödigt och tråkigt det som hände.

Men inte något ont som inte för något gott med sig. För bak i kulisserna väntade en annan ung tjej på att fylla det vakuum som Aaliyah lämnade efter sig. Jag tror nämligen att om inte Aaliyah hade försvunnit från musikbranschen så abrupt så hade den här andra tjejen nog inte varit så framgångsrik som hon är idag. Tjejen jag tänker på är Alicia Keys och hon har i mina ögon fyllt det tomrum Aaliyah lämnade efter sig med den äran.

Så själva teorin jag har är att det bara finns plats för en fixstjärna åt gången inom det begränsade spektrum av musikbranschen vi talar om här. Samtidigt så har båda tjejerna varit multiartister på så vis att de sysslat med både musik och film, och det gör min teori än mer bärkraftig i mina ögon. För ser man till Alicia Keys filmdebut så bär den stora likheter med Aaliyahs entré på vita duken. Båda gjorde filmdebut i actionrullar, iofs i lite olika roller, men deras framtoning är skrämmande lika varandra. Kanske mycket beroende på att de är ganska lika varandra till utseendet oxå.

Sen kan jag hålla med om att teorin vacklar lite om man ska gå in på detaljnivå när det gäller musiken, de har t.ex kanske inte exakt samma publik, och när det gäller den skapande sidan så skiljer det sig lite åt oxå, men på det stora hela så tycker jag ändå att deras karriärer är som tagna ur samma manus. Ja, det var lite förenklat den teorin som jag grunnat på i stort sett ända sen den dagen jag såg Alicia Keys promenera in på de domäner där tidigare Aaliyah huserat.

Tjillevippen

notbugs