2 favoriter som kom lite i skymundan…..

S.O.S Band – There Is No Limit

S.O.S Band slog you igenom med dunder och brak med sitt album S.O.S som släpptes 1980. Deras karaktäristiska sound med pumpande funkgitarrer och plinkeklockor var som gruppnamnet antydde Sounds Of Success helt klart. Året efter, 1981 alltså, försökte gruppen göra om konststycket med albumet Too, och trodde att de hade hittat en klockren formel. Så de matade på med ungefär samma ljudbild och låtuppbyggnad, men av någon anledning så lyfte det aldrig riktigt. Det är nog så att publiken lätt tröttnar på ett sound om det gör att låtarna blir väldigt snarlika varandra även om det är ett grymt bra och funkigt sound. Det är nog där nånstans man kan hitta förklaringen till att skivförsäljningen gick i stå och inte kom igång för S.O.S Band igen förrän de fick hjälp av Jimmy Jam och Terry Lewis några år senare.

 

S.O.S Band – Do It Now

Hela den här historien har jag skrivit om i bloggen i lite annat ordalag, för ett och ett halvt år sen ungefär, under rubriken “Plinkeklockornas paradnummer”. Den här historien är egentligen ett praktexempel på hur det kan gå när en grupp tror sig ha hittat den perfekta formeln för sin musik, bara för att upptäcka att där inte finns någon enkel bestående formel för hur man kan snickra ihop musik. Istället handlar det om att hela tiden försöka förnya sig och vara beredd att kasta heliga kor överbord enkom för att kunna lyfta blicken och få nya friska idéer som driver utvecklingen framåt. Så på sätt och vis är de här två låtarna i inlägget lite av en anakronism då de kom vid helt fel tidpunkt eftersom utvecklingen på så kort tid rusat vidare mot nya fräscha och intressanta sound.

Tjillevippen

notbugs

Plinkeklockornas paradnummer…..

S.O.S Band – Take Your Time (Do It Right)

Skrev ju för några inlägg sen om plinkeklockor som var ett populärt inslag i discolåtarna i skiftet 70- till 80-talet. Ja, här har vi då plinkeklockornas paradnummer i form av S.O.S Bands stora hit som jag tror väcker många nostalgiska minnen hos de besökare som kanske inte hört den på ett tag.

Den är för min del starkt förknippad med tiden då Mayday Club fanns och det var en sån låt som alltid fyllde dansgolvet. Nu är det ju ingen direkt bastung låt så Cerwin-basarna behövde inte jobba alltför hårt då den spelades, men vad gör det när man har underbara plinkeklockor och en skön funkriffig gitarrmatta att lyssna på.

S.O.S Band hade efter succén med den här låten och sitt första album S.O.S lite problem att hitta ett nytt spår utan försökte till en början spinna vidare på den tidigare så framgångsrika formeln med plinkeklockor och rytmiskt riffiga gitarrer. Nu gick det inte så bra då publiken nog tyckte att det fanns nyare och därigenom mer intressanta saker att dansa till.

Så det var först när de slog ihop sina påsar med Jimmy Jam & Terry Lewis som de än en gång fick smaka på ljudet av succé för att parafrasera på betydelsen av gruppens namn som är en förkortning av “Sounds Of Succéss”. Kommer säkert att återkomma till den delen av gruppens karriär i kommande inlägg då det är en egen liten saga i sig kan man säga.

Tjillevippen

notbugs

Discotajm…..

Young & Co – I Like What You’re Doing To Me

Ja, iofs är det ju discotajm på den här bloggen mest hela tiden, men just den här låten är så extremt disco för mig så därav mitt rubrikval. Plinkeklockorna får en att tänka på S.O.S Band och deras stora hit Take Your Time Do It Right. Men jag gav mig på att försöka forska lite om där fanns nåt släktskap men så vitt jag kan finna så är där inget släktskap i form av samma låtskrivare eller producenter utan det handlar mer om en tidstypisk detalj helt enkelt. Vem som nu kom på detta med plinkeklockor i discomusiken vet jag inte, men det förekom ju ganska friskt och hade sin peak precis i skiftet mellan 70- och 80-talet.

Tjillevippen

notbugs

Ännu mera 80-tal…..

Yarbrough & Peoples – I Wouldn’t Lie

Sparar det här parets slagdänga till en annan gång och tar istället den här som är lite av ett tidstecken. S.O.S Band hade vid den här tiden haft stor succé med albumen Just The Way You Like It och Sands Of Time som producerats av herrarna Jimmy Jam & Terry Lewis. Då började i stort sett varenda grupp försöka hitta till det här magiska soundet som gett så mycket framgång och även så Yarbrough & Peoples vilket tydligt hörs i det här släppet.

Men jag måste säga att det är en ganska lyckad kompott de har fått ihop och visste jag inte bättre hade det varit lätt att tro att det var en låt från tidigare nämnda S.O.S bands succéalbum.

Ligger lite lågt med nostalgiminnen för tillfället och det hänger ihop med den relansering av bloggen som jag har planerat. Vill lixom spara alla gottebitar tills jag sjösatt det projektet så därför har det varit lite torftigt på den fronten sista tiden. Men hav förtröstan, det kommer bättre tider och då ska vi minnas så vi rodnar av alla gamla minnen som påminner om hur man levde livet i sin ungdoms gröna dagar.

Tjillevippen

notbugs