Lite livefunk…..

Funkadelic – One Nation Under a Groove (Part 1)- D.C. 1979

Idag trillade jag in i en riktigt insnöad P-funkfas kan man lugnt säga. Satt och gluttade runt på lite videosnuttar som Bootsy Collins tipsat om via Facebook. Hans bror, Phelps “Catfish” Collins, gick nämligen nyligen bort i cancer och det har Bootsy uppmärksammat genom att posta en massa olika klipp där brodern är med och spelar gitarr i olika konstellationer. De två började sin bana med ett eget funkband, The Pacemakers, men blev sedan upplockade av James Brown och fick så bilda stommen i hans band The JB’s.

Sedan kom de att komma i kontakt med George Clinton och hans P-funkkollektiv Parliament Funkadelic där de båda fick utlopp för sina musikaliska krafter. Även om brodern hamnade något i skymundan av Bootsy så var han en utomordentligt skicklig musiker helt klart. För att ge ett exempel på hans underbara gitarrspel så måste jag ta med ett av de klippen Bootsy hittat på YouTube.

 

James Brown & The JB’s – Ain’t It Funky Now (Live 1971)

Jag säger bara WOW, fruktansvärt grymt sväng och lite coolt att se en ung Bootsy stå bredvid och mangla på sin bas. Lite drygt 3:39 in i klippet kommer ett litet soloparti där han riktigt flippar ut på sin bas. Helt klart är att detta är funkens vagga förutan vi inte sett George Clinton, Roger Troutman, Junie Morrison och alla andra storheter skapa skön musik. Musik som åtminstone jag varit helsåld på ända sedan jag toklyssnade på Soul Corner i P3 med Mats Nileskär från slutet av 70-talet och fram till slutet på 80-talet då jag sedan hittade andra källor för min musiktörst.

Men för att återgå till det första klippet så är det en av mina absoluta favoritfunklåtar, det är en av få låtar som jag bemödat mig att lära mig texten utantill på och då är det något alldeles extra. Har annars varit mest intresserad av det musikaliska och sällan brytt mig om texterna men texten till One Nation Under A Groove är så underbart skön och urflippad så man kan bli lycklig för mindre.

Tjillevippen

notbugs

Yes, yes, yes…..

Webster Lewis – Let Me Be The One

Så har jag än en gång hittat en borttappad favoritlåt på YouTube. 😀 Den här låten spelade jag en gång in på kassett från Soul Corner på P3. Sen snurrade den kassetten på bandaren rätt friskt under en period i början på 80-talet och framförallt då den här låten. Så det blev en hel del spolande och idag har man lite svårt att förstå hur man kunde stå ut med ett sådant användarovänligt och linjärt medium som kassettbanden ju faktiskt är.

Men det var ju det enda som fanns till hands och tänk så mycket tråkigare ens liv hade varit utan alla dessa favoritband som man samlade på sig. Dessutom kan man idag många gånger sakna just den blandning av låtar som man alltid fick på en kassett. Visst kan man snickra spellistor på datorn, men det blir aldrig samma känsla som ett kassettband ändå. För på kassetten var ordningen bestämd och man fick vackert lyssna på en låt i taget. Så på det viset fick varje kassett en egen själ på ett vis som är ganska svårt att emulera i min mening.

Tjillevippen

notbugs

Klassisk funk…..

Cameo – Freaky Dancin’

Det här är en gammal Soul Cornerfavorit. Riktigt bra funk att avsluta en slö söndag med. Har inte så mycket mer att tillägga just nu. Ville bara dela med mig av en bra låt helt enkelt.

Tjillevippen

notbugs

En klassiker…..

The Ohio Players – Try A Little Tenderness

Det här är ju en låt som kommit i många skepnader genom åren men den här versionen med Ohio Players har kommit att bli min favorit av någon anledning. Förmodligen beroende på att den spelades i Soul Corner när den kom ut 1981 och nästan all musik som spelades i det radioprogrammet har hamnat på min favoritlista. Hittade precis en annan sån favorit som jag måste dela med mig av och som passar in på det lite mer soulaktiga tema som det här inlägget är inne på.

 

Stephanie Mills & Teddy Pendergrass – Two Hearts

Helt makalöst bra soul som förflyttar mig till det tidiga 80-talet då framtiden såg både mörk och ljus ut. Mörk i den bemärkelsen att det kalla kriget snurrade på för fullt, ljus i den bemärkelsen att man hade livet framför sig och allt var möjligt.

Tjillevippen

notbugs

Skrik om det…..

Lamont Dozier – Shout About It

Ja, så har jag hittat en gammal favorit av en herre som annars är mest känd som medlem i skrivarkollektivet Holland-Dozier-Holland, vilka under 60-talet låg bakom mycket av det vi idag kallar Motownsoundet. Men han kunde som sagt var även stå på egna ben och jag tycker han gör det alldeles galant.

När jag hittade den här låten på YouTube så fick jag än en gång känslan att det nog är dax att gå igenom alla band jag har med inspelade Soul Corner-program. Enklast är nog att rippa kassetterna en och en så kan man sen enkelt lyssna på datorn. Lite enklare att hoppa i materialet då än om man ska sitta och spola kassetter hela tiden. Man har ju blivit bortskämd sen man vande sig till med MP3-formatets bekvämligheter.

Borde ha en liten bärbar dator eller nåt smidigt som kan stå på och puttra med rippningen eftersom man blir lite låst annars om man använder den vanliga burken och numera har jag bara en burk. Tyckte det blev för mycket att rådda med förr när jag alltid hade minst två stationära maskiner. Men en liten bärbar med ett någorlunda hyfsat ljudkort vore ju inte helt fel. Har annars varit lite allergisk mot bärbara datorer för att jag alltid tyckt prestanda suger plus att skärmarna är för små.

Men i och med ankomsten av de s.k netbooks så har saken kommit i ett lite annat läge. Där handlar det ju om lite andra sätt att använda datorn och t.ex så funkar de ju att bära med sig. Därtill är de så pass billiga att skulle nåt hända så behöver man inte känna att världen rasar in helt och hållet. Den enda haken jag ser än så länge är att de är lite klena i prestanda och det är egentligen först när de går att få med Windows 7 som man kan kalla dem för riktiga datorer, men det är ju på gång så då blir det att börja bevaka marknaden och se vad som händer.

Tjillevippen

notbugs

Söndagsgodis…..

Mantra – Doin It To The Bone

Det här är en gammal Soul Cornerfavorit som jag inte var så förtjust första gången jag hörde den. Men det är en sån låt som växer med tiden och numera så tillhör den av mina absoluta funkfavoriter så jag blev hysteriskt glad när jag hittade den på YouTube. För den som tycker att det hela låter lite Cameo så beror det på att det är Cameos Larry Blackmon som producerat.

Undrar ibland varför det inte görs ny sån gottig funk, för egentligen så tycker jag det är en tidlös musikstil som borde kunna skaka lite liv i den döende musikbranschen. Det finns ju ljuspunkter i det att många artister idag själva väljer att sköta hela kedjan från produktion till försäljning. Sen så har vi ju den eviga frågan om gemene man är villiga att betala för en digital kopia då den i sig inte har något värde mer än vad upphovsmannen kan tycka att han har rätt till. Nä, det får komma till andra mervärden som man kan ta betalt för. T.ex köp alla våra album digitalt och du kommer att få ett personligt signerat foto och sångarens pannband från turnén i Nord Korea 1982.

Tjillevippen

notbugs

Rytmdoktorn…..

The M-Zee Band – Doctor Rhythm

Satt och snöade in på YouTube härom kvällen och ramlade över en massa bortglömda funkpärlor från tiden då man slaviskt följde radioprogrammet Soul Corner som Mats Nileskär styrde likt ett forskningsskepp genom den stora floden i musikdjungeln. Idag inser man att det vi fick oss till livs genom hans program var bara en liten del av all underbar musik som släpptes på den tiden. Men jag måste ändå säga att han lyckades nog pricka in höjdarna på ett förvånansvärt träffsäkert vis.

Borde egentligen ta ett ryck och lyssna igenom lite av mina gamla kassetter med inspelade Soul Corner-program för där finns mycket godsaker som jag säkert glömt bort. Den här låten finns på nån av kassetterna och den hade jag helt tappat ur minnet men av en slump så träffade jag på den när jag var ute och surfade på YouTube. Dock tar det emot lite att sitta och lyssna igenom en massa kassetter, det är ju så uttans drygt att sitta och spola igenom dem, fy vad bortskämd man blivit i den digitala åldern där allt är tillgängligt bara via ett musklick.

Skulle vara intressant att göra ett litet forskningsprojekt där man tar 5-6 tonåringar av idag och sätter i land dem på en öde ö med enbart 80-talsteknologi tillgänglig. Misstänker att det skulle vara en lika stor chock för dem som att sätta 5-6 pers ur min generation på en öde ö utan nån teknologi alls.

Tjillevippen

notbugs

Disconostalgi till max…..

Narada Michael Walden – I Shoulda Loved Ya

Jag antar att Mats Nileskär hade presenterat mr Walden ungefär så här: ”Sångaren, Låtskrivaren, Producenten och Månginstrumentalisten Narada Michael Walden breder här ut sina vingar i den suggestiva dansgolvsproduktionen ‘I Shoulda Loved Ya'”. Herr Nileskär hade alltid många ord på lager när han presenterade låtar och artister i Soul Corner. Det programmet var veckans musikaliska höjdpunkt under tonåren och det var där man fick sig till livs all bra musik som släpptes.

Den här videon är annars lite kul, läste i inforutan till videon på YouTube att det är Randy Jackson som spelar bas. Han är ju annars mer känd som en av domarna i American Idol, men innan dess så hade han en karriär som musiker, låtskrivare och producent. Se där, ännu en lång räcka med titlar som hade gjort sig bra i ett avsnitt av Soul Corner.

Hur som helst så är det en grymt bra låt och det som fångar mig allra mest är den underbara basgången som verkligen får en framträdande plats genom det suveräna introt. Den typen av basspel hittade man annars bara i Chics produktioner och möjligtvis en och annan Jacques Fred Petrus-signerad produktion. Så man får passa på att njuta för sådana här godsaker görs det inte numera.

Tjillevippen

notbugs

Lite Ozon kan aldrig skada…..

Ozone – Ozonic Bee-Bop
 
Så bjuder jag på ännu en Soul Cornerfavorit i form av Ozones Ozonic Bee-Bop. Kan erkänna att jag inte var så förtjust i den här låten i början. Men det är en sån låt som växer med tiden och nu är den given i listan över favoritfunk.
 
Har idag annars gjort en bra affär känns det som. Det är så att batteriet till min trådlösa telefon hemma har börjat lagga, dvs det laddar ur väldigt fort. Inte så konstigt med tanke på att det har ganska många år på nacken. Modellen, en Siemens Gigaset 4010 Micro släpptes 2001 och jag köpte min nån gång under 2001 eller 2002. Så jag har senaste halvåret kollat om jag kan hitta nån ny telefon som ersättning. Grejen är ju bara det att det är ju inget fel på telefonen så idag kom jag på genidraget att helt enkelt beställa ett nytt batteri till den.
 
Märkligt hur man ibland kan bli så insnöad på ett spår att man inte kommer på de smarta lösningarna direkt. Iofs kan det bero på att jag för nåt år sen letade efter ett likadant batteri till min gamla Siemensmobil inför Ukrainaresan och då hittade jag inget bra ställe där jag vågade beställa. Finns mycket skojare i batteribranschen har jag fått klart för mig när jag kollar recensionerna på Pricerunner å andra ställen. Nåväl, för en tid sen köpte jag knappcellsbatterier från en dansk firma som heter Batteribyen och som hittas på www.batteribyen.dk. Då vågade jag göra en chansning eftersom det bara rörde sig om 69 kronor i beställningsvärde. Hade dessutom inte hittat några dåliga omdömen om den firman som avskräckte. Blev väldigt nöjd då leveransen var snabb och frakten hyfsat modest med tanke på att de levererar från Danmark. 49 kronor kostar frakten om man väljer leverans per brev för den som undrar.
 
Så idag gick jag in på deras sajt och kollade om jag kunde hitta ett batteri till min trådlösa telefon och visst fanns det ett sånt och inte alltför dyrt heller. Så det bidde en beställning och nu är det bara att vänta tills det dimper ner i brevlådan. Då kommer min lilla telefon få nytt liv och man behöver inte ställa den i laddaren var och varannan timme för att kunna prata lite.
 
Tjillevippen
 
notbugs
 

Mera Funk…..

Prince Charles And The City Beat Band – Don’t Fake The Funk

Känner att jag är inne i samma sorts läge som på den tiden då jag jobbade med Visfestivalen i Västervik. Var med där under 13 år men musiken var ju inte riktigt min bag så jag kompenserade det med att sträcklyssna på mina funkfavoriter på vägen hem efter eftersitsen som brukade vara till långt in på morgonkanten.

Med Eksjö Stadsspektakel i backspegeln inser jag att jag är inne i en liknande kompensationsperiod för jag har idag lyssnat på drösvis med gamla funkfavoriter varav den här låten är en sån pärla. Det får mig också att nostalgiskt blicka tillbaka till de stora fester vi hade i Västervik på 80-talet jag och några kompisar. Då var det inte en rocklåt i sikte utan bra tung dansmusik som gällde. Tyvärr fick den eran ett slut i och med en urspårad fest som fick lite tråkiga efterföljder. Därefter dog konceptet med privata storfester ut i min uppväxtstad. Har många gånger efter det tänkt att vi var nog lite före vår tid, konceptet var lite som de ravefester som senare skulle poppa upp som svampar lite här och var i landet. Bra musik att dansa till, 300-400 gäster och sisten hem släcker lyset typ.

Kommer nog att bli lite mer funk ett tag nu då jag hittat en massa gamla Soul Cornerfavoriter. Det var ju en av storheterna med det radioprogrammet att det täckte all sorts s.k svart musik. Ska nog ta och rota i min kassettlåda och se om jag inte kan hitta nåt mer höjdarprogram. Brukar ju få en massa inspiration till bloggen när jag gör så dessutom.

Tjillevippen

notbugs