Ljuvliga 90-talet…..

Incognito – Crazy For You

Förutom att för tillfället vara helt såld på Richard Cutmores remixar så är jag nog oxå inne i en Incognitofas för jag har börjat leta fram alla favoriter som jag inte hört på ett tag och däribland så fann jag den här gamla pärlan.

Det kluriga när man hittar såna gamla favoriter är att man kommer på en hel drös andra låtar som man oxå glömt bort. Problemet är att jag tyvärr inte minns alla titlar utan många gånger bara hur låten går så då blir det lite av ett detektivarbete att klura ut vad låten heter. Just nu försöker jag hitta en låt med en rapslinga som går typ “Wait a minute hold up, wait a minute……”. Andra upprepningen avslutas med en fras som jag inte riktigt kan komma på vad det är. Låten är från sent 80-tal, troligtvis 1989 då jag har den nånstans på en kassett med bl.a Monie Love och hennes technodänga Grandpas Party som jag var väldigt galen i ett tag.

Tja, det löser sig väl med tiden, för det mesta brukar man reda ut titel osv, och sen är det bara att hitta låten, men det mesta finns ju på YouTube numera, något som gör det hela så mycket lättare. Till och med Spotify har “spottat” upp sig på sistone så man kan hitta mycket lite mer udda grejer där, typ såna knepiga housemixar som jag är väldigt förtjust i. Egentligen är de inte så knepiga, men de är sällan den version som gemene man känner igen av låten.

Ska ta och glutta lite tv innan det är dags att gå och sova. I morgon ska jag göra lite ärenden inför min resa så att allt är klart när jag åker nästa måndag. Bäst att ha koll på allting så man inte står där kvällen innan resan och har en massa strul att fixa innan man reser iväg.

Tjillevippen

notbugs

Heta händer…..

Hot Hands Presents Karyna – Quiero Tus Caricias (Dj Meme Club Mix)

Det här inlägget kommer att handla om Spotify och min totala förälskelse i den applikationen. De har nämligen äntligen lyckats få till den funktion som jag saknat allra mest sen de startade. Man kan nämligen nu väldigt enkelt köpa låtar styckevis genom ett enkelt klick och få dem nerladdade i 320kbit MP3’or på sin hårddisk.

Första gången man gör ett köp får man ange kreditkortsuppgifter men sedan finns de uppgifterna kvar så nästa gång behöver man bara bekräfta köpet så att säga. Antar att det finns inställningar så man kan nollställa de uppgifterna ifall man delar dator inom t.ex en familj. Kan annars kanske bli så att barnen i familjen går loss på pappas kreditkort genom att ladda hem Tokio Hotels samlade produktion. 😉

Hur som helst så har jag nu äntligen kunnat införskaffa några favoriter som jag saknat i min MP3-samling. Priset på 7:-/st är ju oxå föredömligt och helt enligt filosofin att det är volymerna som gör pengarna. Har alltid ansett att ju lägre pris det är på låtarna ju lägre tröskel blir det för köpbeteendet och då köper man lätt för mer pengar totalt då man anser sig göra en bra affär. Lite Ingvar Kamprad-tänk helt enkelt och när det gäller en sådan produkt som en digital musikfil så är det ju optimalt med en prisstruktur som uppmanar till köp.

Som säljare kan du ju bara få intäkter utan att behöva göra någon större arbetsinsats så att då anamma en prisfilosofi som uppmanar till köp så får man upp volymerna och det är på volymerna man tjänar pengar – BASTA!

 

Music purchases in Spotify

Hittade den här lilla instruktionsvideon om hur det funkar med inköp av låtar via Spotify, mycket enkelt och smidigt som sagt var och jag kan nog bara konstatera att Spotify nu är den “Killerapplikation” som den hela tiden aspirerat till att vara. Det enda som nu saknas och som jag inser kan bli lite svårt att få till är att få in alla gamla favoriter som släppts på små udda labels genom åren. Misstänker att det kan vara rätt snårigt med rättigheterna när det gäller sådan musik. Men jag märker ju hur musikkatalogen växer hela tiden så det som jag saknade härom månaden finns att finna idag. Så det är bara att ha tålamod så lär fler gamla pärlor och udda releaser dyka upp med tiden.

Tjillevippen

notbugs

Vårpromenad i Eksjö…..

Musicshake – Bells Running Away

För eventuella läsare som börjat följa bloggen först i samband med att den stöptes om till Mayday Club så kan ett inlägg som detta tyckas aningens konfunderande. Men det är inte så konstigt egentligen. Bloggen har alltid bestått av en blandning av nostalgi, nutidsbetraktelser och musiksnack. Det kommer den att fortsätta att göra även om det kan tyckas som falsk marknadsföring att då kalla den Mayday Club.

Men det har aldrig varit min intention att skapa nån direkt virtuell version av Mayday Club eftersom det skulle bli ganska så torftig efter ett tag. Utan Mayday Club är mer själva symbolen för den nostalgi som jag vill försöka dokumentera allteftersom jag hittar gamla minnen som jag finner värda att bevara och dela med mig till omvärlden.

Sen kommer jag självklart att fortsätta att försöka jaga material som har anknytning till Mayday Club, men det får ta den tid det tar helt enkelt.

Ifall ni undrar varför jag inte har nån snitsig känd låt till videoklippet idag så beror det på att jag är frustrerad över dessa skivbolag som är så stelbenta så man kan få krupp för mindre. Det ser nämligen ut som så att det inte blir några fler delar i serien Mayday Club Live. Har ju hittills rippat tre delar från kassett och lagt upp på min YouTube-kanal. Men nu när jag skulle lägga upp den fjärde delen så tog det stopp. Klippet stängdes först av en gång för att det innehöll en låt som Warner Music “äger”.

Gick då igenom resten av klippet för att se om där var fler låtar som Warner Music “äger” och fann då att ännu en låt föll inom den kategorin. Så jag klippte då bort de här två låtarna och försökte ladda upp klippet på nytt. Men vad hände då, jo, då visade det sig att Universal Music Group hade synpunkter på en av de tre kvarvarande låtarna i klippet så klippet kunde bara spelas upp i ett fåtal länder, och Sverige var inte ett av de länderna.

Så då var det ju ganska meningslöst att hålla på och klippa bort ännu en låt och stå där med ett klipp innehållande två låtar som dessutom inte var kompletta. Hade blivit aningens torftigt och det hade inte förvånat mig om det stupat på att nåt tredje skivbolag gjort anspråk på nån av de kvarvarande låtarna.

En anledning till att jag är frustrerad och framförallt irriterad på något som kan tyckas vara ett juridiskt glasklart fall är att det praktiskt och moraliskt inte är något glasklart fall. Att ge sig på en inspelning som härör från en 5:e generationens kassett och som dessutom är halvtaskigt mixad med dagens öron är lixom bortom alla proportioner. Visst, jag kan förstå deras principiella tänkande, men ser man till den praktiska verkligheten så har jag svårt att se hur mina Mayday Club Live-inspelningar skulle kunna ge något som helst ekonomiskt avbräck för inblandade skivbolag?

Tror ju knappast att någon lär rippa av dem och i sin tur börja saluföra dem. Sen är det knappast troligt att någon lär rippa dem och sen klippa ner till de separata låtarna och därefter bränna en CD och ge bort i födelsedagspresent, låtarna är ju inte kompletta helt enkelt. Jag kan helt enkelt inte komma på nåt användningsområde för dessa klipp förutom att fungera som en minnesklocka och nostalgitripp för en väldigt begränsad skara människor. Det är häri jag vill lägga in begreppet “fair use” vilket jag tycker alltför ofta trycks undan i debatten.

Att internet är världsomspännande och att saker kan få spridning väldigt fort och enkelt betyder inte att det per automatik sprids fort och enkelt. Viss information vänder sig till en begränsad krets av människor och konsumeras således av denna begränsade krets av människor. Nu kommer upphovsrättsnissarna att hojta, ja, men vi har ju faktiskt Internetkändisarna som gått från noll till att bli kända över hela världen bara genom en ynka YouTube-film. Tänk om där då skulle finnas en låt som omfattas av upphovsrätten, vi skulle ju gå miste om miljoner.

Think again säger jag bara, hade inte snubben blivit känd så hade klippet legat där och skvalpat och ingen hade märkt nåt. Blir nu snubben känd så skulle jag snarast vilja luta åt att han gjort en enorm marknadsföringsinsats åt de skivbolag som kan tänkas ha intressen i musiken han använt. För återigen tror jag inte att nån får för sig att rippa ner musiken från en sketen YouTubesnutt och låta detta vara den primära kopian i ens samling. Däremot tror jag att både en och annan tittare blir nyfiken på musiken och söker sig till iTunes, Spotify, CDON.COM eller Bengans för att införskaffa en “riktig” kopia.

Sen finns det så klart de som ger sig ut på Piratebay och letar reda på musiken där, men den gruppen skulle förmodligen ändå aldrig ha lagt ner nån energi på att införskaffa en schysst kopia i första läget. Så summan av att snubben plötsligt blir känd och skivbolagen får sin musik spelad leder ju till att de i någon form bör kunna tillgodogöra sig ökade intäkter.

Så tanken om fair use bör faktiskt inte glömmas bort, då den här skitnödiga inställningen som finns idag bara leder till frustrerade och irriterade producenter av icke-kommersiellt material som i fallet mig och min blogg. Därigenom drabbas också kulturen i form av att den icke-kommersiella kreativiteten blir lidande då dess kreatörer inte till fullo kan använda sig av vårt gemensamma kulturarv i sitt skapande.

Tjillevippen

notbugs

P.S Låten i dagens klipp är ett s.k Roalty Free-klipp som tillhandahålls av YouTube. D.S

Midsommarminnen å lite annat…..

Phunkin DJs ft. Pamela Fernandez – Kickin’ In The Beat

Den här låten framkallar oerhört många gamla midsommarminnen från de åren i mitten på 90-talet då vi åkte till Løkken i Danmark. Vi var ett gäng på sådär 20 pers från Småland och Göteborg som åkte ihop och hyrde lägenheter på nåt som heter Løkken Strandgaard. Ett litet lägenhetshotell inte långt ifrån stranden med pool inne på gården.

Första året var extra kul för det var mycket tyskar där då och de var väldigt fascinerade över vårt midsommarfirande med midsommarstång, små grodorna osv. Men de hade överseende med oss även om vi kanske var lite väl högljudda emellanåt.

Nu är iofs den versionen av låten som ligger först i inlägget en remake som gjordes härom året så därför tar vi med originalet oxå för att få med den rätta känslan.

Pamela Fernandez – Kickin’ In The Beat

Ska nog ta och leta reda på mina gamla kassettband från den tiden, för jag är nästan hundra på att jag har kvar mina midsommarband som snurrade nere i Løkken. Fascinerande att tänka sig att det inte är så länge sen man fortfarande använde kassettband som det primära inspelningsmediet.

Om mitt minne inte sviker mig helt så var det under hösten 1996 som jag och några kompisar började rippa ner våra CD-samlingar till MP3. Dock var man fortfarande ganska låst till datorn för uppspelning då de MP3-spelare som fanns inte klarade att lagra mer än ett par låtar. Däremot så köpte jag tidigt portabla CD-spelare som kunde spela MP3-filer så jag brände samlingsskivor på CD med MP3-låtar som jag körde i min bärbara CD.

Sen tog det några år och så dök Napster upp, men inte långt efter kom den bästa nerladdningstjänsten nånsin, Audiogalaxy. Den var så klockrent bra och där kunde man hitta precis allt man sökte efter. Så det var på den tiden man fyllde hålen i sin samling med alla låtar som man saknat genom åren och som inte gick att få tag på längre på annat vis.

Ja, sen har utvecklingen snurrat vidare med DC++, BitTorrent osv, men det är först förra året, 2008 som det kom ett vettigt lagligt alternativ till alla s.k “pirattjänster”. Det var när Spotify öppnade portarna och även om det inte är en fullvärdig ersättare så är det helt klart ett steg i rätt riktning. Det optimala är om de utvecklar det konceptet vidare så man kanske kan ha ett månadsabonnemang där man får tanka fritt så man kan ladda MP3-spelaren oxå.

Men jag har en känsla av att det dröjer ännu ett tag innan vi är där. Å andra sidan så kvittar det nu då min samling är i stort sett komplett som den ser ut nu. Det som saknas är sånt som jag vill ha på vinyl oxå, och som jag förr eller senare kommer skaffa genom MusicStack eller nån liknande begagnatbörs.

Tjillevippen

notbugs

Vackra människor…..

Barbara Tucker – Beautiful People

En Strictly Rhythm-klassiker som inte går av för hackor. Hade egentligen helst velat ha en annan låt med Barbara Tucker, men den fanns inte i rätt version på YouTube. Man kan inte få allt här i världen så vi får nöja oss med denna goding som är full av 90-talsnostalgi. Sticket där hon sjunger “Deep, deep inside” har samplats och använts i ett otal clubmixar.

Gjorde ett konstaterande idag när jag satt och pulade med Spotify. Där finns i stort sett ingen av den här sortens favvislåtar. Men det beror helt enkelt på att de ligger på små oberoende etiketter som faktiskt lever och frodas för deras musik går att köpa på nätet. Bäst av allt är att de här små etiketterna säljer sin musik som rena MP3’or utan några idiotiska kopieringsskydd. Finns ett gäng olika specialiserade onlinebutiker som representerar de här små oberoende etiketterna.

Min favorit är www.traxsource.com, där har jag hittat många favoriter och deras upplägg funkar väldigt bra. Sen finns det www.beatport.com som har i stort sett samma utbud som Traxsource fast på Beatport så är det bökigare att navigera i min mening. Dessutom så har det tidigare varit mer lönsamt att handla på Traxsource då de tar betalt i dollar, på Beatport så vill de ha Euro. Men förhållandet har ju ändrat sig lite i och med finanskrisen så gapet har nog minskat om inte helt försvunnit för tillfället i alla fall. Har inte räknat på det nu utan överlåter det åt någon annan. Man är lite lat emellanåt lixom.

Ja, det var lite om musikshopping och jag hoppas att vi nån gång i framtiden även får se den här sortens musik på Spotify. Så länge får man nöja sig med att lyssna på mainstreammusik där men det är inte så tokigt det heller alla gånger.

Tjillevippen

notbugs

Ett glädjepiller…..

Sonia – Listen To Your Heart

Denna damen är kanske en av de mindre kända artisterna från Stock Aitken Watermans (SAW) stall från 80-talet. Inte desto mindre så är hennes låtar i klass med de övriga artisterna som lät sig produceras av SAW. Att jag snöade in på just Sonia beror på att jag satt och Spotify-surfade lite och ramlade på en samling med SAW-produktioner. ”Stock, Aitken Waterman: Gold” heter den och där finns alla de stora hitsen från deras gyllene år med.

Inser att jag blir mer och mer beroende av Spotify, det är så grymt lätt att drömma sig bort och surfa iväg i det gigantiska musikbibliotek som finns där. Jag trodde först att jag skulle känna lite frustration över att bara lyssna till streamad musik, men eftersom applikationen är så klockren utan något lagg så stör det inte alls.

Det enda är de gånger man ramlar på nån låt som man inte har och som vore kul att ladda MP3-spelaren med, då står man där och det finns inte mycket man kan göra. Vore i så fall att leta reda på nån applikation, typ Total Recorder och rippa ljudströmmen, men det känns som lite onödigt pill bara för att kunna få ner enstaka låtar på MP3-spelaren.

Dessutom känns det inte helt schysst att göra det eftersom jag misstänker att skivbolagen som släppt sin musik till Spotify skulle bli ganska sura om folk började rippa ner till höger och vänster. Eftersom Spotify är det första vettiga alternativet (i mina ögon) till illegal nerladdning så tycker jag att det hör till vanligt hyfs att inte missbruka tjänsten helt enkelt.

Bättre vore då ifall det fanns en smidig länk så man direkt kunde ladda ner låten för nån billig peng utan kopieringsskydd och sen har man den i sin samling. Helt klart är att applikationen är förberedd för ett sådant förfarande men jag antar att det är lite pyssel med att få ihop det rent praktiskt för folket på Spotify. Det är mycket som ska falla på plats för att en sådan funktion ska fungera utan en massa strul.

Jag antar dessutom att de är väldigt noga med att inte förstöra den suveräna upplevelsen som man idag får med Spotify. Det är ju blixtsnabba sökningar och det känns precis som om låtarna vore lagrade lokalt när man spelar dem. Att snabbspola i en låt går precis lika snabbt och smidigt som med WinAmp t.ex.

Det enda jag kan sakna ibland är alla udda versioner som gjorts på mycket av den dansmusik jag lyssnar på. Ibland finns det med enstaka tolvtumsmixar men inte så mycket mer. Men med tanke på att det är en så pass ny tjänst så är jag ändå imponerad över vilken gigantisk musikdatabas man har till sitt förfogande.

Den är så pass omfattande att jag faktiskt gav bort en inbjudan till min far som fyller 76 inom kort. Jag visade honom Spotify när han var här på besök nyligen och han blev väldigt intresserad. Så igår så fick han en inbjudan som jag fått att dela ut och när jag sen talade med honom på telefon senare på dagen var han i full gång med att leta efter sina favoriter. Det visar på hur stor bredd denna suveräna tjänst har och att man oavsett ålder och musiksmak kan hitta något som passar.

Tjillevippen

notbugs

Lite livenostalgi…..

Electric Light Orchestra – Evil Woman (Live)

E.L.O tillhör den sällsynta skara grupper som jag tror nästan alla tycker om oavsett vad man har för musiksmak för övrigt. Deras album A New World Record måste nog anses som ett av tidernas främsta popalbum. När man lyssnar på låtarna som de har gjort genom åren så får man sig en rejäl nostalgitripp i alla fall.

Att jag så här fått E.L.O på hjärnan beror på att jag fått Spotify-fnatt. Fick nämligen igår en inbjudan att regga mig på musiktjänsten Spotify. Det är en tjänst som innebär att man laddar hem en klient och sen kan man lyssna på musik streamat från deras servers. Det fina i kråksången är att det är en 100% laglig tjänst plus att flera av de stora skivbolagen är med så utbudet är grymt bra. Där kan jag lyssna på alla konstiga låtar som jag inte har lust att ha i min egen samling.

En annan sak som är bra är att det går grymt snabbt att söka och likaså är uppspelningen klockren, inget hackande och det går fort att spola fram i låtarna om man vill det. Sen är ljudkvaliteten suveränt bra och de har en enkel men bra funktion för att göra spellistor som man sen kan spara om man vill lyssna till dem senare. På så vis kan man bygga lite olika spellistor med sina favoriter vilket är riktigt bra.

Glömde ju berätta det bästa av allt, det hela är gratis om man har lite tålamod och får en inbjudan. Finns nämligen tre nivåer av konton varav det enklaste är gratis och då kan man lyssna till all musik och göra spellistor. Med de andra två varianterna som kostar pengar så får man lite fler möjligheter, men man kommer långt med gratisvarianten som funkar bra för en vanlig användare.

Hur gör man då för att få en inbjudan, jo då går du till www.spotify.com och där klickar du på Get Started och då frågar den om du redan har en inbjudan eller om du är ”Not Invited Yet”. Under den sistnämnda rubriken kan man då fylla i sin mailadress och ställa sig i kö. För mig tog det ett par månader från att jag ställde mig i kö tills jag fick inbjudan men då ställde jag mig i kö precis när tjänsten var ny så jag antar att det är lite kortare kötid nu.

De vill antagligen ha lite koll på det hela så det inte blir för många användare som nyreggar så tjänsten brakar ihop utan de släpper på i takt med att deras servrar orkar med. Sen kan en annan anledning vara att de räknar med att folk som inte orkar vänta på en inbjudan reggar sig för ett abonnemang, då får man iofs betala men då får man tillgång till tjänsten direkt utan nån inbjudan.

Ja, det var nog allt om det för stunden, kommer jag på nåt mer så lär jag återkomma. Hur som helst så är det en suverän idé och för vardagskonsumenten är det ju ett klockrent alternativ till illegal nedladdning. För om låtarna finns online hela tiden så finns det ju ingen anledning att ta en massa plats på hårddisken. Enda nackdelen är ju att man inte kan ladda sin MP3-spelare med Spotifylåtarna, men det kan jag leva med. I MP3-spelaren vill jag ändå ha min favvismusik och det är sån musik som man ändå inte hittar på Spotify.

Tjillevippen

notbugs