Favorit i repris…..

Paradisio – Vamos A La Discoteca

Hade med den här favoriten för lite över ett år sen men den är så uttans bra att den måste nog vara med minst en gång per år. Den tillhör kategorin banal tuggummi-musik av det slaget som jag kan vara barnsligt förtjust i emellanåt. Speciellt idag när det är så extemt grått och tråkigt väder, då behöver man lite uppmuntran i form av en video med sjukligt pigga och glada människor klädda i färgskalor som vore de tagna ur en 5-årings första målarlåda.

Vad som är lite intressant med en sån här låt är att jag begriper inte ett jota av vad de sjunger utom själva refrängen som betyder ungefär Vi går/Låt oss gå till discoteket. Men det mest luriga är att tjejen som sjunger har en sån makalöst förförisk röst. Ponera att jag nu åker tåg till italien, kliver av på centralstationen i Milano. Ser lite vilsen ut och fram till mig kommer en snyggsöt charmig italienska som på bruten engelska frågar om hon kan hjälpa mig. Observera att hennes röst har samma stuk som tjejen i låten. Ja, jag kan inte hjälpa det, men om hon så är ute efter att råna och mörda mig så kommer jag att falla pladask och följa alla hennes uppmaningar. Man kan ju inte göra annat när man hör en sån röst.

Kan nu på en gång berätta vad som kommer att hända inom kort efter att jag har postat detta inlägget. Vid något tillfälle kommer min kära mor att läsa det här inlägget, hon är nämligen en av mina trogna läsare. Hon kommer då att förfasas över hur jag kan tänka låta mig förföras så som jag nyss beskrivit. Sedan kommer hon att mer eller mindre “förbjuda” mig att någonsin åka till Italien på egen hand oavsett färdmedel. Så det är tur att jag inte har berättat om min fäbless för spanska/latinamerikanska kvinnor och deras förföriska accent…..oooops! 😉

Tjillevippen

notbugs

Disco av bästa märke…..

Sinnamon – Thanks To You

Har faktiskt skrivit om den här låten i ett tidigare inlägg, men den gången hade jag inte med själva låten då inlägget handlade om en annan låt så att säga. Men idag så kände jag mig lite allmänt nostalgisk och då passar den här låten perfekt. Har många associationer till den här låten men den första jag kan komma på är när kompisen och jag hade tagit bussen till Linköping för att handla skivor och han köpte just den här tolvan. Året måste ha varit 1982 eller möjligtvis 1983 eftersom den här skivan släpptes 1982.

Det var för övrigt ett av de stora äventyren man hade som boende i lilla Västervik, dvs att åka till Linköping och gå på stan och handla skivor å kläder. Där fanns det ju dessutom McDonalds, något som jag idag inte riktigt kan se tjusningen med, men då var det på något vis skapelsens krona även om hamburgarna på Corner hemma i Västervik var och är mycket godare.

Kan inte påstå att jag tyckte klädutbudet var nåt speciellt heller utan det enda som egentligen var nåt att ha och dessutom var väldigt bra var utbudet av skivaffärer. Där kunde man lätt gå runt de olika affärerna och grotta ner sig i vinylbackarna utan nån tanke på klocka eller mat. Tyvärr så har jag glömt vad de olika skivbutikerna hette, men en minns jag låg bara ett stenkast från McDonalds. Sen låg den butiken, där kompisen köpte Sinnamon, i närheten av en kyrka.

Normalt sett så åkte man enklast med tåg till Linköping så jag vet inte hur det kom sig att vi åkte buss, kanske var det en prisfråga då jag kan anta att tåget kostade något mer. Idag så har de visst väldiga problem med tågtrafiken mellan V-vik och Linköping så många turer får köras med buss i stället. Hoppas bara det löser sig så att bussarna inte blir en permanent lösning och tåget läggs ner helt.

Nu var det ju inte allför ofta som man åkte på dylika utflykter eftersom man hade en begränsad budget. Dessutom så sköttes väldigt mycket av skivinköpen via postorder från många av de små distributörer som vände sig direkt till DJ’s. Sen hade vi en riktigt bra skivaffär i Västervik även om den primärt var inriktad mot rock. Men killen som hade affären hade väldigt bred musiksmak så han var aldrig främmande för att ta hem  disco, funk eller vadhelst annat vi önskade.

För att inte förvirra så kan jag tillägga att det fanns ett otal skivaffärer i V-vik genom åren, bl.a Björns Musik, men det är inte den jag syftar till utan den som först låg på gamla norr mittemot Kon-ti-to i en källarlokal, sen flyttade den till Storgatan där Björn Klippare låg, för övrigt den frisör som jag alltid klippte mig hos.

Hur som helst så köpte jag ganska snart själv ett exemplar av Thanks To You och den står än idag i min skivhylla bland alla andra gamla nostalgibärare.

Tjillevippen

notbugs