Skäms på mig…..

The Brand New Heavies – Spend Some Time

Upptäckte till min fasa att jag aldrig haft med The Brand New Heavies på bloggen. Så nu råder vi bot på det med det här lilla örhänget. Hade egentligen tänkt ha med låten Sometimes men tyvärr så finns ingen av de mixarna jag gillar på YouTube. Får väl ta tag i saken och ordna till det själv vid tillfälle.

Minns att jag som en tokig jagade Sometimes i en version kallad “Diti’s French Touch” för ett par år sedan, och det hela slutade med att jag numera är en stolt ägare till en vinylbox med fyra tolvor fyllda med enbart remixar på Sometimes. Minns att boxen var rätt dyr så egentligen var det vansinne att spendera så mycket pengar bara för att få tag på en uddaversion av den låten.

Men det var den versionen jag hörde första gången då den spelades på Essential Selection med Pete Tong på BBC Radio 1. Tycker än idag att den är den helt klart bästa versionen, har ju lite att jämföra med eftersom boxen jag köpte innehåller sisådär 10-15 olika mixar på en och samma låt.

Det finns för övrigt en till låt med det här gänget som oxå då finns i en speciellt bra mix och det är You Are The Universe.

 

The Brand New Heavies – You Are The Universe (Curtis & Moore’s Universal Summer Groove)

Precis som med Sometimes så är det den här versionen jag hörde allra först och det var återigen på Essential Selection som den spelades nån gång där i mitten på 90-talet. Även här så finns det ju andra mixar på låten men hur jag vrider och vänder på det så är den här helt klart bäst oaktat att det var den jag hörde först.

När det kommer till herrarna Curtis & Moore så har de gjort mer godis, däribland den här supergoda bakelsen med Sandy B.

 

Sandy B – You Make My World Go Round (Curtis & Moore Travelling Mix)

Får erkänna att inlägget håller på att spåra ur lite nu med tanke på att det var The Brand New Heavies det skulle handla om. För att återgå till ämnet så är väl deras främsta merit på den svenska musikkartan att ha fått bidra med signaturmelodi till tv-serien “I Manegen med Glenn Killing”. Nu var det nog så att Killinggänget mer eller mindre tyckte att Dream Come True passade så uttans bra till deras lilla tv-projekt och sen kan jag tänka mig att The Brand New Heavies nog upplevt en viss förvåning över royaltypengar som plötsligt tickar in från ett, i deras ögon sett, obskyrt svenskt tv-program.

Sådär, nu känns det som jag fick till något som känns någorlunda vettigt och jag har redan fått ett uppslag till ännu ett inlägg. Det handlar om udda superbra mixar på låtar. De där mixarna som inte finns i mittfåran men som är så bra att man inte kan fatta att inte världen har upptäckt deras storhet.

Tjillevippen

notbugs

Annons

Ren och skär underhållning…..

Charlie Murphy’s true Hollywood stories. Rick James Pt 1

Charlie Murphy är skådespelaren Eddie Murphys äldre bror och han gjorde stor succé med sina Hollywood stories i Dave Chappelle Show där Dave Chappelle tar på sig rollen att spela Rick James. Så det är bara att luta sig tillbaka och njuta av de två delarna där den riktige Rick James oxå är med och får ge sin syn på saken.

 

Charlie Murphy’s true Hollywood stories. Rick James. Pt 2

Ja, det är ju inte så mycket musik men desto mer komedi om man uppskattar den sortens humor. Själv tycker jag det är hysteriskt roligt och jag har om jag inte minns helt fel nånstans också sett en intervju med Rick James efter att serien gått där han på ett underhållande sätt kommenterar det hela.

Tjillevippen

notbugs

Måste bara ta med den här…..

Barbara Fowler – Knockin’ On My Door

Försöker förtvivlat komma på vilket tv-program det var där man använde introt från den här låten som vinjett eller hur det nu var. Minns i alla fall att väldigt många kompisar blev förvånade över att det faktiskt var taget från en riktig låt. Ja, så var det på den tiden när allt inte fanns tillgängligt via nätet. Fast inte ens i vår informationsålder är det alltid så lätt att luska reda på saker och ting. Googlade för att se om jag kunde få reda på vilket tv-program det rörde sig om men det gav nada. Får se om minnet kommer tillbaka, annars får man väl fråga nån av kompisarna som var med på den tiden ifall de minns.

Hur som helst så är det en riktigt skön discolåt med ett grymt driv och den är klockren att släppa loss i ett par Cerwin Vega. För den som tycker att låten påminner en hel del om Sinnamons ”Thanks To You” så är det inte så konstigt. Det är samma snubbar som ligger bakom och Barbara Fowler var för övrigt en av medlemmarna i Sinnamon. Det som är lite intressant i sammanhanget är att man dammade av låtkonceptet hela tre år efter att ”Thanks To You” kom när man gjorde den här låten. Uppenbarligen så måste man trott att man hittat en formel som fungerade.

Annars så sitter jag just nu och stör mig på ett tradigt rockband som repar i gamla rörmokeriet som ligger rakt över gatan där jag bor. Hade inte brytt mig om de spelat nån kul musik men det här är bara tradig rock av ett slag som jag inte alls förstår mig på. Långsamma låtar med ackord som upprepas i all oändlighet. Nåväl, de får väl repa på, jag tänker inte klaga, jag trivs bättre med att reta upp mig på avstånd. En annan bidragande orsak är att jag knappast kan klaga med tanke på hur jag emellanåt släpper loss mina monster och spelar disco för hela grannskapet. Man ska inte kasta sten när man har ett par Cerwin Vega, eller hur var det nu igen?

Tjillevippen

notbugs