Skön recycling…..

Global Deejays feat. Technotronic – Get Up

Även om den inte har samma charm som originalet så är det ändå en rätt skön recycling på Technotronics gamla hit. En av de grejer jag gillade mest med Technotronic var när de använde sig av Ya Kid K som rappare. Men om vi återgår till detta med charmen så måste nog originalet höras för att man ska förstå vad jag menar.

 

Technotronic – Get Up

Visst är det en mer omedelbar punch i recyclingen, men i originalet finns en grym botten som gör sig bäst rättvisa i ett par stora lådor och på hög volym. Mycket av musiken som snickrats ihop de senaste tio åren gör sig bäst i processorstyrda system och där förlorar man samtidigt mycket av det flås som man hittar i den äldre typen av system. Det blir lite väl kliniskt när det är för mycket elektronik inblandad.

Men jag är ingalunda fientlig mot den digitala tekniken. T.ex så anser jag MP3-formatet vara ett lyft när det gäller att få fram det rätta soundet när det gäller dansmusik. Näst efter ren vinyl så föredrar jag MP3-formatet framför t.ex CD-formatet och andra digitala lossless-format.

Har annars avverkat ännu två avsnitt av den underbart banala serien Glamourama. Det innebär att det oxå är två 15-minuterspass avklarade på träningscykeln. Jag undrar om TV3 har koll på vilka det är som kollar på just Glamourama. Skulle inte förvåna mig om det är fler äldre herrar som kollar på den serien. Unga söta tjejer som lever livets glada dagar är nog inget en någorlunda frisk man tackar nej till att titta på.

Men det räcker med att titta på dem, för hu så jobbigt det skulle vara att ha såna människor i sitt liv, nä tack, då finns det betydligt intressantare människor ute i världen som man kan umgås med.

Tjillevippen

notbugs

Annons

Lite lördagsfunk…..

Spirit – Rock On Rock Tonight

Sitter och väntar på att ett program ska börja på TV. Ska kolla på en dokumentär som handlar om när de skulle göra en version av programmet Idol i Afghanistan. Den börjar på Kunskapskanalen nu kl 22:00 men kommer även i repris den 30/11 för den som är intresserad. Antar att musiken i Afghanistans Idol är långt ifrån den musik de har i svenska Idol. Fast jag kollar inte på svenska Idol mer än enstaka program i början när det är auditions. Det är för lite funk och house i Idol så då får det vara.

Men den här låten är riktigt mumsig och tidigare okänd på min musikkarta men så satt jag en stund igår och bläddrade igenom herr FFSOUNDs nya kanal som heter MrFFSOUND på YouTube alltså. Han lägger upp en hel drös nya låtar varje vecka så man får ligga i om man vill hänga med.

Man får lite samma känsla som när man var yngre och stod och bläddrade i skivbackarna i nån skivaffär men med den stora skillnaden att här kan man nu lyssna på varje låt på direkten. I skivaffären fick man ju plocka ut en liten hög som man sen fick gå till en lyssningsstation och sen skötte oftast butikens personal låtbyte, skivbyte osv. så det kunde ibland bli lätt frustrerande om man hade många skivor man ville lyssna igenom. Nu är allt så mycket lättare på alla nätbutiker som finns och på YouTube och var-du-vill så man begriper inte hur fort utvecklingen snurrar på.

Tjillevippen

notbugs

Skäms på mig…..

The Brand New Heavies – Spend Some Time

Upptäckte till min fasa att jag aldrig haft med The Brand New Heavies på bloggen. Så nu råder vi bot på det med det här lilla örhänget. Hade egentligen tänkt ha med låten Sometimes men tyvärr så finns ingen av de mixarna jag gillar på YouTube. Får väl ta tag i saken och ordna till det själv vid tillfälle.

Minns att jag som en tokig jagade Sometimes i en version kallad “Diti’s French Touch” för ett par år sedan, och det hela slutade med att jag numera är en stolt ägare till en vinylbox med fyra tolvor fyllda med enbart remixar på Sometimes. Minns att boxen var rätt dyr så egentligen var det vansinne att spendera så mycket pengar bara för att få tag på en uddaversion av den låten.

Men det var den versionen jag hörde första gången då den spelades på Essential Selection med Pete Tong på BBC Radio 1. Tycker än idag att den är den helt klart bästa versionen, har ju lite att jämföra med eftersom boxen jag köpte innehåller sisådär 10-15 olika mixar på en och samma låt.

Det finns för övrigt en till låt med det här gänget som oxå då finns i en speciellt bra mix och det är You Are The Universe.

 

The Brand New Heavies – You Are The Universe (Curtis & Moore’s Universal Summer Groove)

Precis som med Sometimes så är det den här versionen jag hörde allra först och det var återigen på Essential Selection som den spelades nån gång där i mitten på 90-talet. Även här så finns det ju andra mixar på låten men hur jag vrider och vänder på det så är den här helt klart bäst oaktat att det var den jag hörde först.

När det kommer till herrarna Curtis & Moore så har de gjort mer godis, däribland den här supergoda bakelsen med Sandy B.

 

Sandy B – You Make My World Go Round (Curtis & Moore Travelling Mix)

Får erkänna att inlägget håller på att spåra ur lite nu med tanke på att det var The Brand New Heavies det skulle handla om. För att återgå till ämnet så är väl deras främsta merit på den svenska musikkartan att ha fått bidra med signaturmelodi till tv-serien “I Manegen med Glenn Killing”. Nu var det nog så att Killinggänget mer eller mindre tyckte att Dream Come True passade så uttans bra till deras lilla tv-projekt och sen kan jag tänka mig att The Brand New Heavies nog upplevt en viss förvåning över royaltypengar som plötsligt tickar in från ett, i deras ögon sett, obskyrt svenskt tv-program.

Sådär, nu känns det som jag fick till något som känns någorlunda vettigt och jag har redan fått ett uppslag till ännu ett inlägg. Det handlar om udda superbra mixar på låtar. De där mixarna som inte finns i mittfåran men som är så bra att man inte kan fatta att inte världen har upptäckt deras storhet.

Tjillevippen

notbugs

Svenskar kan göra musik…..

Rigo – She’s A Pro

Det talas ju ofta om det svenska musikundret. Vad som ofta missas i den debatten är att det finns mängder med musik som inte kommer från de stora hitfabrikerna utan har sina rötter i den svenska förortsmyllan. Den här låten har ju några år på nacken men är ett exempel på den evolutionen.

Rigo även kallad Rodde, som egentligen har det något långa och krånliga namnet Rodrigo Alejandro Araneda Pencheff, började sin musikaliska bana som medlem i The Latin Kings, sedan var han med och drog igång Infinite Mass som i mina ögon i alla fall är det bästa Sverige lyckats odla fram på funkfronten (sorry Stonefunkers). Nu var Infinite Mass iofs mer en Hip-Hop-grupp men lyckades ändå med konststycket att producera några av de funkigaste låtarna i det här landet historiskt sett.

Men om vi återgår till Rigo så blev han ju faktiskt Rigo med hela svenska folket i körslaget nyligen. Tyvärr så nådde han och hans kör inte ända fram men jag är säker på att vi får se mer av honom i tv-mediet framöver. Kan ju oxå meddela att jag inte sett körslaget så jag har ingen pejl på hur programmet är upplagt mer än att det är nån sorts tävling mellan olika körer. Det är ungefär det jag fått veta genom det man läst i rubrikform på Aftonbladet eller Expressen typ.

I slutet på videon får vi både se och höra den suveräna Lorén Talhaoui som vi lärde känna genom 2004 års upplaga av idol där hon slutade på en hedervärd 4:e plats. Hon var min absoluta favorit till att vinna det året men som oftast när det gäller den typen av sångerskor så funkar det inte riktigt för dem när de konfronteras med mainstreamfåran. Hon passar bättre för att sjunga dansgolvsrökare och jag är lite förvånad att hon inte dykt upp som sångerska i något av alla de houseprojekt som finns där ute.

Tycker förresten att det är rätt ballt av dem att så hämningslöst planka från Madonnas Into The Groove i det partiet som Lorén sjunger på slutet. Samtidigt så känns det som att det partiet inte riktigt hör till låten utan att de bara har hängt på det för att det var så uttans bra att de helt enkelt inte kunde droppa det.

Tjillevippen

notbugs

I just can’t get enough…..

DJ Antoine – I just can’t get enough

Idag så baseras låtvalet utifrån rubriken helt och hållet. Ville lixom ha den här rubriken för att illustrera ett begär jag har för tillfället. Jag är nämligen helsåld på realityserien Stockholm-Arlanda. Men jag är lite bekväm av mig så jag ser det aldrig när det sänds utan kollar det på TV3’s webb-tv när det passar istället.

Hur som helst så bidde det den här låten, vilken jag aldrig har hört förut. Men jag ville till varje pris undvika att behöva använda mig av Depeche Mode’s Just Can’t Get Enough. Den känns aningens uttjatad och ska jag vara ärlig så har jag aldrig gillat den så den hade gått bort ändå.

Men för att återgå till mitt tv-tittande så är jag helt frälst på den typen av serier som Stockholm-Arlanda. Alla serier av typen “Bakom kulisserna” slukar jag som besatt. Kan nog bero på att jag är en rätt så nyfiken person som gärna tycker om att se hur saker och ting hänger ihop.

Ska bjuda på en lista av dylika serier som kan rekommenderas. En del av dem går att se på webben medans andra kan vara lite svårare att hitta.

1. Airline – En brittisk serie där man följer arbetet hos lågprisflygbolaget Easyjet i Storbritannien. Den var länge en favorit men tappade tyvärr stinget efter några säsonger.

2. Hurtigruten 365 – En norsk serie där man får följa livet ombord på ett av hurtigrutens fartyg.

3. Gränspoliserna – Finns ju i flera olika smaker, dvs från olika länder men alltid lika intressant.

4. American Casino – En serie på Discovery Channel som handlade om livet bakom kulisserna på Green Valley Ranch Resort and SPA i Las Vegas.

5. Kustbevakarna – En inblick i sjölivet runt våra kuster. Bäst är den säsongen då de är på ostkusten. Västkusten känns så himla kall och karg på något vis.

Inser nu när jag sitter och skriver på den här listan att det finns ju drösvis med andra bra serier. Men en del kommer jag inte ihåg vad de heter och andra är ju bara varianter på de teman som visas i de listade exemplen. Ett sådant exempel är ju den svenska serien Färjan som jag har en känsla av att man fått idén till efter att ha sett vilken succé Hurtigruten 365 fick då den sändes i vårt grannland.

Nu är Färjan rätt så kitschig i formatet, men för mig som alltid varit såld på fartyg så är den ändå ett måste i tv-tablån. Det påminner mig om att där varit nån serie nånstans om livet bakom kulisserna på ett kryssningsfartyg i Karibien. Det var verkligen ett program i min smak. Kommer bara inte ihåg vad det hette eller var det var jag såg det.

Ja, det var lite om mitt tv-liv och det kommer att berikas ännu mer nu när jag testat en gratis VPN-tjänst, Hotspot Shield, så man kan få ett amerikanskt IP-nummer. Då kan man nämligen glutta på amerikanska tv-serier på tv-bolagens egna webb-tv-kanaler. Det är annars blockerat för oss som inte befinner oss i det stora landet i väster. Men jag testade det hela idag och det funkade klockrent, snabbt och smidigt, inget lagg som man skulle kunna befara. Det sägs nånstans att det ska ligga en begränsning i 5GB trafik/månad, men jag har inte kunnat hitta nån sån text i användaravtalet. Får se vad som händer när man kollat ett gäng program.

Vill passa på att påpeka att eftersom det är en gratistjänst så får man stå ut med att de slänger ut en reklambanner i huvudet på varje sida man surfar in på, men har man som jag bra upplösning på skärmen (1920 x 1200) så är det inte nåt direkt störande. Dessutom försvinner den om man kör upp en webb-tv-sändning i fullscreen-läge.

Tjillevippen

notbugs

Växeln hallå…..

Midnight Star – Operator

Sitter och går igenom en nostalgisamling med låtar som jag fick nyligen. Det är en hel radda gamla nostalgiklassiker från 80-talet så man kan verkligen snacka om en “Trip to memory lane”. Just den här låten kommer jag bäst ihåg just tack vare videon som snurrade hemma på kompisens tv. De hade nämligen parabol och på den tiden hette den stora musikkanalen Music Box. Sen misstänker jag att den här videon oxå snurrade på nåt av de musikprogram i svensk tv som fanns. Kan mycket väl tänka mig att den hittade in till programmet Bagen med Cia Berg som gick på SVT i mitten på 80-talet.

Tjillevippen

notbugs

TV-tips…..

L.T.D – Burnin’ Hot

I förra inlägget hade jag med två bioannonser varav den ena var för filmen Benknäckargänget. Den filmen gjordes första gången 1974 men förr i tiden så kunde filmer gå upp på bio många år efter att de ursprungligen släppt, vilket ser ut att vara fallet då den visades på Forum i Västervik 1980. Nåväl, det gjordes en remake av den filmen 2005 och den filmen visas ikväll på TV3. Lite kul sammanträffande får jag nog säga.

Tjillevippen

notbugs

Palladium visar Chicagoexpressen…..

Henry Mancini – Hilly’s Theme (Soundtrack from Chicagoexpressen / Silver Streak)

Gjorde lite blandade anteckningar när jag var på biblioteket i Västervik och läste gamla nummer av Västerviks-Tidningen härom veckan. Bland annat så fastnade jag för en bioannons som lät meddela att filmen Chicagoexpressen visades på biografen Palladium i Västervik lördagen den 10/5 1980. Det fanns två föreställningar att välja på, en kl 18.30 samt en kl 20.30 och åldersgränsen var 15 år.

Att jag fastnade för just den här annonsen beror på att Chicagoexpressen eller Silver Streak som den heter på engelska var en av mina favoritkomedier från den tiden. Ja, generellt sett så var alla filmer där Gene Wilder och Richard Pryor visade sina ansikten bra. Är väl lite tveksamt om jag kan skriva under på det påståendet idag men efter att ha gluttat lite på Chicagoexpressen så här 2009 så får jag säga att den filmen håller i alla fall än idag.

Lyckades hitta en trailer till filmen på YouTube men kvaliteten är sisådär då den tydligen är rippad från en 16mm filmkopia.

Trailer – Chicagoexpressen / Silver Streak

Måste säga att trailern i sig är ju ett underbart tidsdokument. Den får mig att vilja göra ännu en lista, dvs listan över tidernas mest nostalgiska trailers. Vad är det med mig och dessa listor, har jag nån genetisk defekt som får mig att vilja ordna in saker och ting i olika listor eller är det kanske ett mer allmänt manligt syndrom? 😛

Det som kan noteras är att filmen kom redan 1976 och ska ha gått upp på bio första gången i Sverige den 28 september 1977. Så nu funderar jag på varför den dyker upp på Palladium i Västervik i maj 1980. Var det så att vi i Västervik fick vänta hela tre år på att en hyfsat populär amerikansk komedi skulle visas på vår lokala biograf? Eller kan det vara så att den visades i repris helt enkelt för att kunna mjölka ur den lite mer biljettintäkter?

Kanske det rentav var en försmak på det som sedan skulle utvecklas till sommarnattsbio i Västervik. Minns inte riktigt när man började med det men det var där nån gång i början av 80-talet som det var en hyfsat populär grej i lilla Västervik. Ska ta och forska mer i det nästa gång jag besöker biblioteket i Västervik.

Funderar på om det inte finns nån smidigare variant än att jag ska behöva åka till V-vik varje gång jag vill göra lite nostalgiresearch. Allra smidigast vore ju om det fanns digitala kopior som man kunde läsa. Kanske Riksarkivet har nåt sånt, får nog ta och undersöka saken, vem vet man kan ju bli glatt överraskad?

Hur som helst, för att återknyta till Palladium så finns inte den biografen längre utan man har istället öppnat en nattklubb där, som dock för traditionen vidare genom att ha antagit just namnet Palladium. Så då känns det inte lika tungt att se en av ungdomens käraste institutioner förpassad till minnenas aveny. Försöker förtvivlat komma på vad det var för sorts fruktvinegum som jag var så förtjust i när jag såg på film i tonåren. Det var inte Bassets klassiska utan något av de svenska godisfabrikanternas försök att skapa en konkurrerande produkt.

Har dock för mig att godiset inhandlades i en liten kiosk som låg till vänster när man kom in i foajén på Palladium och sedan köpte man biljetterna i biljettluckan som låg rakt fram. Sedan när man skulle gå in i salongen stod biografvaktmästaren vid någon slags pulpet och rev biljetterna innan man kunde gå in och sätta sig. Mera input kring detta mottages med varm hand för jag känner att minnet sviktar lite när jag försöker se foajén framför mig som den kan ha sett ut då det begav sig.

Innan jag avslutar vill jag bara skriva några ord om Henry Mancini som skrivit filmmusiken till Chicagoexpressen. Han var en kompositör som gjorde väldigt mycket filmmusik och han lyckades plocka hem hela tre Oscarstatyetter under sin karriär, bl.a för filmmusiken till Breakfast At Tiffany’s. Han skrev även musiken till Rosa Panternfilmerna och allskön annan musik för film och tv, bl.a musik till tv-deckaren Columbo som var lite av en favorit i mitt barndomshem.

Tjillevippen

notbugs

Tidernas bästa töntlåt……

Tyvärr funkar det inte att bädda in just detta klippet så vi får nöja oss med en länk den här gången. Har dock skickat en kommentar till snubben som lagt upp klippet och bett honom slå på embedfunktionen så man kan få med klippet direkt i bloggen. OBS! Länken öppnas i ett nytt fönster.

Jackie Davis – Mañana (Is Soon Enough For Me)

Jag har en mapp på datorn där jag samlar på all möjlig och omöjlig musik som inte passar in i min “ordinarie” musiksmak. En del låtar är rena plojlåtar och andra är bara så underbart töntiga så att de är bra av den anledningen. Jag har nu bestämt mig för att kora kungen av sådana töntlåtar för den här låten har med tiden vuxit och blivit en riktig favorit. Så numera är den inte bara töntig utan den är helt enkelt asbra vilket kan tyckas vara en något osannolik kombination.

Jag fick upp ögonen för den här låten en gång i tiden när jag såg på en av mina favoritserier på tv, Seinfeld. Där är ett avsnitt där Kramer och Newman står och stoppar korv i Jerrys kök och där har de en liten kassettbandspelare som står och skrålar den här låten för fulla muggar. Eftersom det klippet finns på YouTube i skrivande stund så tar vi med det oxå, även om jag misstänker att det lär försvinna med tiden med tanke på städivern när det gäller upphovsrättsskyddat material på YouTube numera.

Seinfeld – Klipp från episoden “The Blood” från säsong 9

Det tog sen några år innan jag gav mig på att försöka luska ut vad det var för låt men efter att den var identifierad så tog det inte lång tid förräns den fanns i min musiksamling, insorterad bland övriga plojlåtar. Men eftersom jag med tiden har omvärderat min syn på den här låten så har den faktiskt fått komma in från kylan och återfinns numera i min “Blandatmapp” oxå.

Fick för övrigt en idé till ännu en lista som borde göras och det är topp 10-listan över alla töntlåtar som gjorts. Där ryms även inspelningar av låtar som i sig kanske inte är töntlåtar men som i vissa tolkningar kan anses falla under den kategorin. Ett briljant exempel på det är Klaus Wunderlichs tolkning av det gamla örhänget Brazil. Tyvärr så hittar jag inte den på YouTube men jag lovar att den får nackhåren att resa på sig vid en avlyssning.

Tjillevippen

notbugs

Tänk vad kul en linje kan vara…..

Linus på Linjen (Av Osvaldo Cavandoli, röst Carlo Bonomi)

Är man som jag uppväxt på 70- och 80-talet så är ju Linus på linjen en självklar del av ens uppväxt. För yngre generationer så kan det nog många gånger vara svårt att riktigt förstå hur medielandskapet såg ut på den tiden. Vi hade ju trots allt bara två tv-kanaler och ingen av dem visade någon reklam. Den enda gång man fick se reklamfilm var när man gick på bio och det var en riktig höjdpunkt varje gång man fick se det som var lite förbjudet på nåt vis. Jag vågar dessutom påstå att reklamen som visades på bio på den tiden var betydligt bättre rent kvalitativt än det vi får oss till livs i tv-rutan idag. Det känns i alla fall som man lade ner lite mer jobb på reklamfilmerna som gick på bio så de var som små spelfilmer i sig själva.

Men på tv fanns det som sagt var ingen reklam, men å andra sidan fanns där Linus på linjen som fick fungera som nåt slags substitut. Anslagstavlan funkade oxå, fast inte lika bra, där kände man alltför mycket statsmakternas närvaro i de samhällstillvända budskapen. Linus på linjen däremot var ju en rebell som gjorde lite som han kände för och det var nog en av anledningarna till hans stora popularitet. Men den största anledningen var nog trots allt att det var lite som en reklamfilm fast ändå inte, men man kunde ju alltid låtsas i alla fall.

Klurade länge på om denna snutt kvalificerar sig som låt, och därmed förtjänar en plats i min blogg, och efter moget övervägande beslutade jag mig för att den gör det. Har nämligen gått å smånynnat på låten efter att ha gluttat på klippet några gånger så det tyder på att där finns musikaliska kvaliteter som bör beaktas helt klart.

Tjillevippen

notbugs