Det här var tider…..

Gerard Kenny – D-D-D-Dancin’

Läste i Västerviks-Tidningens nätupplaga att Centrumgården i Västervik ska slå igen (artikel). Delar av verksamheten kommer dock att fortsätta i nya former på mejeriet som tydligen ska vara den nya samlingspunkten för stadens ungdomar. Men för att återgå till Centrumgården så var det där man började sin karriär som disco-kung i slutet på 70-talet. Oftast var det DJ Hencke som stod för musiken och den här låten var en riktig floorfiller.

Ett av Henckes “Trademark” var att han brukade öppna kvällen med Blondies Heart Of Glass och sen avslutades kvällen med Manhattan Transfer och låten Chanson D’Amour. Om det inte var DJ Hencke som spelade så kunde man få dansa till musik serverad av MicMat vilka var två killar som tillsammans servade skivspelarna med senaste discohitsen på vinyl.

Har haft lite nostalgidagar sista tiden när jag inte varit i form. Då har det blivit mycket att lyssna på musik och jag har samtidigt passat på att rippa alla mina gamla favorit-kassetter och gjort MP3-filer av dem. Väldigt enkelt och smidigt och kräver ingen direkt hjärnkapacitet så det är en perfekt grej att roa sig med när hjärnan är full av gröt.

Så nu har jag i stort sett alla gamla favoriter rippade om man bortser från inspelade radioprogram då. Därtill så fick jag en samling med Rakt över disc på MP3 från en kompis nyligen där bl.a hela 1980 års upplaga av det programmet finns med. Har sen för mig att kompisen har Rakt över nyårsdisc från 1979-12-31 på kassett så jag ska se om jag inte kan få låna de banden och bevara även dem till eftervärlden.

Kan ju lista upp det jag har i min samling som är rippat å klart så ser ni själva vilken liten guldgruva jag sitter på.

  • DJ Hencke 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8
  • Mayday Club live – juli 1980
  • Sound Service – Disco 12
  • Sound Service – Plucky Dancers Promotion Tape – Summer 1984
  • Sound Service – Scratchin’
  • MicMat – Två olika band som vi kallar “Band 17” och “Göteborg”
  • Felix & Johnny – Hit-Mix –91 + Dance-Mix –91
  • Rakt över disc – Hela 1980, Juli 1983 Hitkavalkad, 1983-09-09

Om där finns någon som har DJ Hencke nr 3 så skulle jag bli överlycklig om jag fick låna den kassetten och rippa ner den. Belöning utlovas om än en modest sådan.

Kom ju på att jag har lite grafik att bjuda på som anknyter till kassetterna. Scannade nämligen av framsidan på varje kassett som jag rippat för att kunna ha som album-art helt enkelt. Inte för att jag använder nåt program som nyttjar just den funktionen, men det kan ju som sagt vara bra att ha.

DJ Hencke - Disco 4 Plucky Dancers Promotion Tape - Summer 1984

Sound Service - Disco 12

Ja, där fick ni lite kassettbandsnostalgi. Är för övrigt lite fascinerad över att generationerna som växer upp nu har knappt en aning om vad ett kassettband är för nåt. Själv så kan jag dra mig till minnes att brytpunkten där man började gå över till MP3 och datorbaserad lagring kom nån gång 1996-1997. Det var då tekniken på allvar började mogna för att man skulle kunna släppa den gamla trotjänaren kassettbandet.

Tjillevippen

notbugs

Lite av varje…..

The Whispers – Imagination

The Whispers är ju mest kända för sin dansgolvsstänkare And The Beat Goes On, men de snickrade ihop en hel del andra smuttiga låtar som den här till exempel. Får nog säga att just denna låten är min absoluta favorit när det gäller The Whispers. Mycket för att den är en sån skön blandning av disco, funk och soul, det finns lixom lite av varje så den blir aldrig tråkig. Att man sen har tonvis av kuliga minnen till den är ju bara bonus.

Nästa vecka bär det av till födelsestaden, dvs Västervik. Ska hälsa på mina kära föräldrar som befunnit sig på resande fot i dryga 1,5 månad. De har varit på andra sidan jordklotet och kryssat runt och fått se lite allt möjligt förmodar jag. Får ta och kika på lite bilder när jag är där. Med den här resan så har de nu avverkat jordens alla kontinenter så det har blivit en hel del resande genom åren.

Själv så reste jag tillsammans med dem 2007 då vi gjorde en flodkryssning i Ukraina och det var en väldigt lyckad och kul resa. Ska ta och bjuda på ett litet smakprov i form av en första videosnutt som jag snickrat ihop med nya Picasa. Man kan där numera snickra ihop bildspelsfilmer och lägga upp på YouTube, något som visade sig busenkelt så det tror jag t.o.m min far ska kunna fixa om jag tar och visar honom. Så då kanske vi kan bjuda på en liten tripp till Australien, Nya Zealand och Sydostasien framöver.

Men för att återgå till Ukrainaresan så var det en tolvdagars kryssning om jag inte minns helt fel. Mycket välorganiserat var det med väldigt intressanta utflykter och andra aktiviteter. För den som är intresserad av den typen av kryssning kan jag rekommendera ett besök på Iventus hemsida. Då vi reste så åkte vi med ett företag som heter Grand Tours, men de har inte längre den här kryssningen i sitt program. Hur som helst, här kommer ett litet smakprov på vad vi fick uppleva under vår flod-kryssning.

 

Musik: Röda Armens Kör – Polyushka Polie, Katysha samt Farwell of Slavianka

Den här filmsnutten visar den första delen av kryssningen som sträcker sig från Kiev till Dnepropetrovsk. Har inte gjort färdigt några filmer på resten än men skulle tippa på att det blir två filmsnuttar till på det bildmaterialet som jag har sorterat ut. Totalt handlar det om 591 foton som jag sorterat ut av drygt 1100 tagna bilder.

Jag kan helt klart rekommendera den här typen av resor för den som är lite halvskruttig som jag själv. Visst var delar av resan lite påfrestande, men i och med att man hade boendet med sig hela tiden så var det väldigt bekvämt samtidigt som man fick se väldigt mycket. Vad vi däremot inte var riktigt förberedda på var att vi skulle hamna i en rejäl värmebölja. När vi kommit neråt Yalta så klättrade kvicksilvret i termometrarna upp över 40 grader och toppade som mest 45. Men så hade de väldiga problem med skogsbränder den sommaren och röken låg som en dimma över bergen.

Det var allt om resor, å disconostalgi för den här gången. Men nästa vecka då jag är i V-vik ska jag göra en ny räd på biblioteket och samla på mig mer nostalgimaterial från gamla nummer av Västerviks-Tidningen.

Tjillevippen

notbugs

Västervik får en ny sportbutik…..

OS-Sport

Jag skrev nyligen om Morellas öppnande i maj 1980. I samma nummer av VT som jag hämtade den artikeln så fann jag även denna om när OS-Sport öppnade. Ja, det var faktiskt på samma sida där man samlat lite olika lokala “Affärsnyheter” som man kallade det. Men för att återgå till OS-Sport så blev det ju en direkt konkurrent till Intersport som funnits ett tag i staden. Har dock en känsla om att OS-Sport försökte vända sig till en kundgrupp med lite tjockare plånböcker, men som sagt var det är bara min personliga reflektion.

Till att börja med låg butiken på Brunnsgatan mellan Palladiumkiosken och Götabanken som precis flyttat in på hörnet Brunnsgatan/Kvarngatan. Men sen har jag för mig att OS-Sport flyttade till Storgatan i hörnet snett emot Morella. Har snickrat ihop en liten karta utifrån en flygbild, så jag tar tacksamt emot feedback på om jag minns rätt eller om jag är helt ute och cyklar.

Västervik från ovan

Första adressen var alltså på Brunnsgatan vid punkt 1, längst till höger. Sen vid den röda punkten nr 2, dvs i mitten, dit har jag för mig att man flyttade till så småningom. Den lilla gula pricken har jag satt där konkurrenten Intersport huserade under många år. Jag ser nu att jag borde ha gjort siffrorna lite större och tydligare så det ska jag försöka komma ihåg till nästa gång. Har lite planer på att göra en större variant där jag ska försöka pricka in alla gamla butiker, restauranger osv. som fanns i skiftet 70/80-tal. Men nu måste vi ju dra av en låt för att inlägget ska bli komplett.

 

Joe Bataan – Sadie (She Smokes)

Intressant titel på den här låten får jag lov att säga. Men det handlar nog mer om att hon är en läcker brud än att hon skulle råka vara en storrökare. Får dock erkänna att då jag hörde låten i tonåren trodde jag först att det handlade om en tjej som rökte väldigt mycket. 😉

Det var en tacksam låt rent mixmässigt och användes flitigt för att snickra ihop långa livemixar på dansgolven. Har många minnen av sådana skapelser från Mayday och minns att det var svårt att slita sig från dansgolvet när det mixades som allra bäst. Vad gäller Joe Bataan så var han annars mer känd för sin rapdiscolåt Rap O Clap O. Trodde först att jag haft med den här på bloggen innan, men nu när jag kollade så visade det sig att jag hade fel. Så den kommer säkert att dyka upp här så småningom.

Tjillevippen

notbugs

Upp och ner…..

Diana Ross – Upside Down

En av de stora favoriterna sommaren 1980. Minns väldigt väl hur vi en gång var på väg uppför Allén i Västervik, på väg mot Mayday. Någonstans i höjd med dåvarande Skotten, numera leksaksaffären Janne Banan, så kunde man börja höra hur det dunkade från jordbävningshornen, signerade Cerwin Vega, inne på Mayday på avstånd. Sen när man gick vidare förbi Esso-macken, Volvo osv. så började det utkristallisera sig vad det var som dunkade, och då var det den här låten som snurrade på skivtallriken inne på Mayday. Kan ju lugnt säga att den fungerade som en riktig magnet på mig och mina kompisar för det var en riktig superhit, den sommaren, som man aldrig kunde få nog av.

Men det var inte bara Mayday som gällde sommaren 1980 utan nere i stan hade det öppnat ett annat etablissemang som lockade oss ungdomar i mängder. Det var glasscaféet Morella som i maj månad det året slog upp portarna och genast blev en stor succé hos lokalbefolkningen. Hittade en liten notis om detta i Västerviks-Tidningen från den 31:a maj 1980 som jag tänkte dela med mig av här och nu.

Morella artikel om öppning

(Klicka på bilden för att se en förstoring)

Det var som om ödet hade bestämt att just detta året skulle Västervik äntligen vakna ur sin törnrosasömn och bli lite modernt på nåt vis. Både Mayday och Morella var ju två ganska exotiska företeelser i lilla Västervik men samtidigt ett förebud om vad som komma skulle. Numera så har ju utelivet kommersialiserats så till den milda grad att det känns lite som att det mesta är stöpt i samma form. Men då var det genom nya grepp och egna nischer som man försökte locka sina kunder.

Men för att återgå till just Morella så var glassen de sålde gudomligt god. Den tillverkades på ort och ställe i egna glassmaskiner och det fanns en oändlig mängd olika smaker att välja på. Morella finns kvar än idag, men jag kan inte uttala mig om hur det är där nu då jag inte varit där på ett par år. Det får bli att göra ett litet besök senare i vår då man är på besök i staden där man en gång växte upp. Så jag ska försöka att återkomma med en rapport om vad jag tycker om dagens Morella lite längre fram.

Tjillevippen

notbugs

Bra och dåligt på samma gång…..

American Gypsy – I’m Ok You’re Ok

Ja, man vet inte om man ska skratta eller gråta när man ser den här videon. Låten är ju så uttans bra men det blev så fel när de gav sig på att försöka göra en video till den. Känslan blir lite densamma som när en nära vän eller släktning just gjort bort sig i nåt offentligt sammanhang.

Just den här låten var ju för övrigt den sista låten i första Mayday-live-klippet som jag hade med i förra inlägget. Så den är starkt kopplad till Mayday i mitt minne för det var där jag hörde den först och det var där den kom till sin fulla rätt i den ljudanläggningen som fanns där.

Inser att jag måste forska mer kring alla detaljer rörande Mayday Club, funkar liksom inte att bara lita till sitt eget minne så jag får nog börja rådda lite och ta kontakt med folk som man kände på den tiden och som kan tänkas bidra med lite mer substans.

Men i det forskningsarbete jag bedrivit hittills så har jag ju en hel del tidningsmaterial från gamla nummer av Västerviks-Tidningen att luta mig mot och där kan man till viss del följa utvecklingen då det hela startade sommaren 1980. Ja, det hela började med en liten artikel i VT den 22:a maj 1980.

Första rullskridskodiscoteket

(Klicka på bilden för att se en förstoring)

Det som är lite kul med den här artikeln är att det hela lanserades som ett rullskridskodiscotek, Sveriges första dessutom. Men det låg ju helt i tidens anda då en av de stora flugorna 1980 var just att åka rullskridskor, och då handlar det om den klassiska varianten med fyra hjul på varje skridsko, precis som på en bil så att säga. Undrar om rollerblades ens var uppfunna vid den tiden?

En annan liten kul detalj är särskrivningen i rubriken, undrar om det är ett sättningsfel eller om det är de två praktikanterna som skrivit artikeln som haft problem med språket helt enkelt? Får passa på att lägga in en brasklapp om att undertecknad oxå slarvar med språket emellanåt, jag är väl medveten om detta. Är t.ex mästare på att skriva långa meningar och haka upp mig med många upprepningar. 😉

Men för att återgå till ämnet, en sak jag noterar som en tidstypisk detalj är betoningen på att det handlar om ett drogfritt etablissemang. Det var väldigt mycket sånt vid den tiden, vem minns inte “Spola kröken” eller antirökkampanjen VISIR (Vi Som Inte Röker) t.ex.

Ambitionerna var höga, det skulle vara full “rulle” 😉 hela veckan, men jag kan ju redan nu berätta att så bidde det inte riktigt. I början var det ifos öppet med olika aktiviteter de flesta kvällarna i veckan, men underlaget för att köra disco i den utsträckning som man hoppades på och gav uttryck för i artikeln fanns helt enkelt inte.

Men det är inte lika illa som i dagens Västervik. Nattklubben Palladium som öppnade i december 2007 hade som ambition att ha öppet två kvällar i veckan men för inte så länge sen så fick man minska öppethållandet till en kväll i veckan. Den har för övrigt tagit över namnet från den tidigare hyresgästen vilken var biografen Palladium som jag skrivit om tidigare här i bloggen.

Jag vill passa på att be eventuella läsare, som har minnen rörande Mayday Club, foton eller annat av intresse, att höra av sig till mig. Du kan antingen skriva en kommentar här på bloggen eller så går det bra att skicka ett mail till mig på följande adress:

Mailadress notbugs at maydayclub dot nu

Tjillevippen

notbugs

Lysingsbadet rustas upp…..

Candela – Love You Madly

Ja, nu undrar ni säkert vad rubriken har med den här låten att göra. Jo, det är som vanligt undertecknads associationsbanor som är ute och far runt. Det råkar vara så att den här låten lyssnade jag väldigt flitigt på en av somrarna då jag sommarjobbade på Lysingsbadets campingplats i Västervik. Därför är en av de bilder jag får i huvudet då jag hör den här låten bilden av området kring receptionen vid Lysingsbadet.

När jag nyligen var i Västervik och botaniserade bland gamla nummer av Västerviks-Tidningen på mikrofilm så hittade jag en artikel som handlar om just ombyggnaden som gjordes 1980 och som kom att forma området till just den bild jag bär med mig i minnet än idag.

Lysingsbadet rustas upp(Klicka på bilden för att se en förstoring)

På bilden i artikeln ser ni hur området så sakta börjar ta form. Jag hade min arbetsplats i byggnaden till vänster där jag bistod campinggästerna genom att hyra ut klubbor till minigolfen, sälja gasol, hyra ut tvättstugor och så småningom även sälja biljetter till vattenrutschbanan m.m. Inrättningen kallades servicekiosken och var alltså tänkt att fungera som en allmän serviceinrättning dit campinggästerna kunde vända sig med vad de nu behövde hjälp med.

Det var ett rätt kul sommarjobb som var ganska så omväxlande även om man var ganska så stationär. Har för övrigt ett småkul minne kopplat till just servicekiosken. I samma byggnad var nämligen inrymt toaletter för campinggästerna och det var ganska så lyhört vilket innebar att vi som jobbade i servicekiosken fick ta del av alla möjliga konversationer. En av höjdarna var då jag hörde ett par som jag antar var från Norrköping i följande konversation.

Kvinna i 30-årsåldern: – Vad gör du?
Man i 30-årsåldern: – Jag skiter.
Kvinna i 30-årsåldern: – Ja, men det gjorde du ju igår!

Sen har jag en massa minnen från midsomrarna då hela campingplatsen invaderades av raggare. Det var en upplevelse utöver det vanliga och jag minns att det var ett himla pådrag med polis, media och nyfikna Västerviksbor som följde det hela under några stimmiga midsommarhelger under 70-talet och början på 80-talet. Så småningom så bannlystes raggarna från campingen under midsomrarna så då blev det lite lugnare, och framförallt lite mindre vandalisering och bråk.

Får nog skriva ett separat inlägg vid tillfälle och dela med mig av några av de “höjdpunkter” jag minns från de midsomrarna. Så här i efterhand kan man skratta åt mycket av det även om det där och då ibland kanske inte var så kul.

Tjillevippen

notbugs

Filmtajm igen…..

Ravel – Bolero

Kanske inte den vanliga bagen musik på den här bloggen precis, men den har att göra med temat på inlägget idag. Jag har som bekant precis varit i Västervik ett par dagar och är nu hemkommen från min vistelse där. Det blev två besök till Västerviks Stadsbibliotek där jag grottade mig ner i gamla nummer av Västerviks-Tidningen från 1980. Fick avgränsa lite så det jag hann med att skumma igenom sträcker sig från och med maj till och med augusti 1980. Fick totalt med mig 18 stycken A3-utskrifter med artiklar och annat godis som jag kommer att skriva om här på bloggen framöver.

Jag börjar med en godisbit som bygger på filmtemat. Det var inte länge sen jag hade ett inlägg om biografen Palladium i Västervik. Min trogna läsare Hugoelle påpekade då att även den andra biografen i Västervik på den tiden förtjänade att nämnas. Forum drevs av Folkets hus i Västervik och var inte en renodlad biograf utan även teaterscen m.m. Men de visade som sagt var film där oxå men repertoaren var där oftast snäppet lägre kvalitetsmässigt jämfört med Palladium. Dock fanns det undantag, som t.ex när de visade E.T vilket Hugoelle skrev om i sin kommentar.

Därtill kan noteras att på Forum visades det porrfilm ibland, något som jag och kompisen tyckte det var väldigt spännande att försöka smita in på när vi var sådär 12-13 år. Minns att det mest var gamla gubbar som satt i salongen å så vi två fnissiga tonårsgrabbar som hukade längst bak och försökte se vad det hela handlade om. 😉

Hur som helst så hittade jag lite bioannonser för både Palladium och Forum från den 18:e augusti 1980, och det är de jag delar med mig här idag. Finner just den här kombinationen av filmer ganska talande för hur utbudet såg ut på de två konkurrerande biograferna.

Bioannons VT 1980-08-18 Biografannons i Västerviks-Tidningen 1980-08-18

Filmen Blåst på konfekten har jag faktiskt börjat kika på nu, har kommit drygt halvvägs, och jag får nog säga att den har sin charm än idag. Framför allt så är Dudley Moore grymt kul med alla galenskaper han har för sig. Dessutom så är Bo Derek en “babe” än idag i rollen hon spelar. Hennes filmkarriär efter den här rollen blev annars ganska medioker och hon är nog idag mest ihågkommen som tjejen som fick rastaflätorna att slå igenom. Ja, och sen var hon ju tjejen som förförde Dudley Moore till tonerna av Ravels Bolero i den nyss nämnda filmen, så där har ni kopplingen till dagens låt.

Tjillevippen

notbugs

Nu händer det grejer…..

Creation – Give It Up

Befinner mig nu i Västervik hos föräldrarna. Blev en lite hastigt påkommen resa av flera olika anledningar. En av dem är att jag ville få möjlighet att besöka biblioteket här för att söka nostalgi-material i gamla nummer av Västerviks-Tidningen. Så idag bidde det en dryg timme och jag gick då igenom material jag redan kikat på då jag var här sist. Men idag kunde jag äntligen göra utskrifter på materialet så när jag kommer hem har jag lite idéer om hur jag ska använda materialet för kommande blogginlägg.

Får se om jag är i form för en räd till biblioteket i morgon oxå. Är inte riktigt ok i kroppen just nu så orken tryter fort, men jobbigast är att koncentrationen inte är på topp. Så man får ta korta stunder och nu har jag i alla fall lyckats få det material jag suktat efter allra mest på pränt. Då kan jag sen ta och pula ihop det allteftersom jag har tid och ork på hemmaplan. Det får ta den tid det tar helt enkelt, men det är ju oxå lite av premisserna för den här bloggen. Den lever i takt med min dagsform helt enkelt.

Dagens låt är annars en sån låt som kan höja formen rent mentalt och det märkliga är att jag hade helt glömt bort den tills jag hittade den i helgen. Den var en av de absoluta favoritlåtarna i början på 90-talet och jag är lite förbryllad över hur den trillat bort från medvetandet på det viset. Men det kan ju vara så att inte ens alla favoriter får plats i det aktiva minnet utan det måste underhållas för att de inte ska försvinna.

Tjillevippen

notbugs

Palladium visar Chicagoexpressen…..

Henry Mancini – Hilly’s Theme (Soundtrack from Chicagoexpressen / Silver Streak)

Gjorde lite blandade anteckningar när jag var på biblioteket i Västervik och läste gamla nummer av Västerviks-Tidningen härom veckan. Bland annat så fastnade jag för en bioannons som lät meddela att filmen Chicagoexpressen visades på biografen Palladium i Västervik lördagen den 10/5 1980. Det fanns två föreställningar att välja på, en kl 18.30 samt en kl 20.30 och åldersgränsen var 15 år.

Att jag fastnade för just den här annonsen beror på att Chicagoexpressen eller Silver Streak som den heter på engelska var en av mina favoritkomedier från den tiden. Ja, generellt sett så var alla filmer där Gene Wilder och Richard Pryor visade sina ansikten bra. Är väl lite tveksamt om jag kan skriva under på det påståendet idag men efter att ha gluttat lite på Chicagoexpressen så här 2009 så får jag säga att den filmen håller i alla fall än idag.

Lyckades hitta en trailer till filmen på YouTube men kvaliteten är sisådär då den tydligen är rippad från en 16mm filmkopia.

Trailer – Chicagoexpressen / Silver Streak

Måste säga att trailern i sig är ju ett underbart tidsdokument. Den får mig att vilja göra ännu en lista, dvs listan över tidernas mest nostalgiska trailers. Vad är det med mig och dessa listor, har jag nån genetisk defekt som får mig att vilja ordna in saker och ting i olika listor eller är det kanske ett mer allmänt manligt syndrom? 😛

Det som kan noteras är att filmen kom redan 1976 och ska ha gått upp på bio första gången i Sverige den 28 september 1977. Så nu funderar jag på varför den dyker upp på Palladium i Västervik i maj 1980. Var det så att vi i Västervik fick vänta hela tre år på att en hyfsat populär amerikansk komedi skulle visas på vår lokala biograf? Eller kan det vara så att den visades i repris helt enkelt för att kunna mjölka ur den lite mer biljettintäkter?

Kanske det rentav var en försmak på det som sedan skulle utvecklas till sommarnattsbio i Västervik. Minns inte riktigt när man började med det men det var där nån gång i början av 80-talet som det var en hyfsat populär grej i lilla Västervik. Ska ta och forska mer i det nästa gång jag besöker biblioteket i Västervik.

Funderar på om det inte finns nån smidigare variant än att jag ska behöva åka till V-vik varje gång jag vill göra lite nostalgiresearch. Allra smidigast vore ju om det fanns digitala kopior som man kunde läsa. Kanske Riksarkivet har nåt sånt, får nog ta och undersöka saken, vem vet man kan ju bli glatt överraskad?

Hur som helst, för att återknyta till Palladium så finns inte den biografen längre utan man har istället öppnat en nattklubb där, som dock för traditionen vidare genom att ha antagit just namnet Palladium. Så då känns det inte lika tungt att se en av ungdomens käraste institutioner förpassad till minnenas aveny. Försöker förtvivlat komma på vad det var för sorts fruktvinegum som jag var så förtjust i när jag såg på film i tonåren. Det var inte Bassets klassiska utan något av de svenska godisfabrikanternas försök att skapa en konkurrerande produkt.

Har dock för mig att godiset inhandlades i en liten kiosk som låg till vänster när man kom in i foajén på Palladium och sedan köpte man biljetterna i biljettluckan som låg rakt fram. Sedan när man skulle gå in i salongen stod biografvaktmästaren vid någon slags pulpet och rev biljetterna innan man kunde gå in och sätta sig. Mera input kring detta mottages med varm hand för jag känner att minnet sviktar lite när jag försöker se foajén framför mig som den kan ha sett ut då det begav sig.

Innan jag avslutar vill jag bara skriva några ord om Henry Mancini som skrivit filmmusiken till Chicagoexpressen. Han var en kompositör som gjorde väldigt mycket filmmusik och han lyckades plocka hem hela tre Oscarstatyetter under sin karriär, bl.a för filmmusiken till Breakfast At Tiffany’s. Han skrev även musiken till Rosa Panternfilmerna och allskön annan musik för film och tv, bl.a musik till tv-deckaren Columbo som var lite av en favorit i mitt barndomshem.

Tjillevippen

notbugs

Nostalgitripp…..

Tanya Love – Change

Ja, så bjuder jag på ännu en nyupphittad ”klassiker”. Har alltså aldrig hört denna innan utan den tillhör skaran oupptäckta guldkorn. Hittade ju en hel drös sådana låtar på YouTube nyligen och de är alla av den digniteten att hade jag haft dem på skiva på tiden då det begav sig så hade de idag varit klassiker helt klart. Men det är aldrig försent att skapa en klassiker och eftersom stuket på de här låtarna är så tidstypiskt så förflyttas man per automatik sådär 25 år tillbaka i tiden även om man kanske inte hört just de låtarna innan.

Tillbringade idag två timmar på stadsbiblioteket här i Västervik där jag befinner mig för tillfället. Hade ju bokat tid för att kolla in gamla nummer av Västerviks-Tidningen på mikrofilm. Det var tur att jag bokat två timmar för halva tiden gick åt till att spola rullar. Det är nämligen lite strul med deras maskin plus att vissa rullar blivit felspolade så att de visas spegelvänt vilket gör det lite svårt att läsa då. Så då får man spola om rullen på en tom rulle och sen spola tillbaka så den kommer rätt. Sen eftersom maskinen är lite halvrisig så får man stå och vrida rullen för hand vilket är ganska jobbigt, men man kan göra det stående vilket gör att det inte är lika jobbigt för ryggen.

Har ju annars jobbigt om jag ska sitta längre stunder men det blev precis lagom med en dryg timmes effektiv tid där jag kunde sitta och läsa igenom gamla nummer av lokalblaskan. Tyvärr funkar inte utskriftsfunktionen på läsaren för tillfället så jag fick göra anteckningar. Hade annars planerat att skriva ut valda delar och sen scanna dem för att ha med i bloggen. Men det får bli nästa gång jag gör en sån researchrunda på biblioteket här i Västervik.

Men en av godbitarna jag hittade och som jag kan återge här är från en artikel daterad den 1980-07-21 som handlar om att Café Piren börjat hålla nattöppet under parollen ”Vi har öppet så länge du vill”. Detta var en händelse av stor betydelse för nattlivet i Västervik för man minns ju själv hur man i yngre år själv satt där med kompisarna in på morgonkvisten efter en sen natt på någon av stadens krogar. Idag finns Café Piren inte kvar men man kan säga att det var ett ställe som kom att betyda mycket för stadens uteliv och visa vägen för konceptet med uteservering som vi har kommit att vänja oss vid. Numera ligger restaurangen Harry’s där Piren låg och de har en ganska imposant uteservering som även brukar ha öppet vintertid om vädret tillåter.

En kund kommenterar i artikeln att: ”Det är som att vara på Ibiza”. Det var ju så omvälvande att man här i det ”kalla” Sverige kunde sitta ute i värmen hela natten och umgås på en uteservering. Jag minns att det ofta talades om att det började bli en mer kontinental stämning i Västervik i och med den omvälvning som sedan skedde på 80-talet vad gäller uteserveringar och synen på uteliv.

Ja, det finns mycket godis att hämta i gamla tidningar helt klart och är man ett nostalgifreak som jag så är det rena himmelriket att kunna färdas tillbaka i tiden för man gör en riktig tidsresa rent mentalt när man följer de ämnen som var aktuella på det lokala planet. Vad som är speciellt kul är att man nu i efterhand ser sammanhang mellan saker på ett helt annat sätt nu när man har facit i hand så att säga.

Så det kommer helt klart att bli flera sådana tidsresor framöver och jag kommer att försöka komma tillbaka nån gång så snart skrivaren är fixad så man kan skriva ut material för då blir det betydligt lättare att skriva om saker och ting. Nu har jag bara tre anteckningsblad med datum och stolpar att gå på och den mesta delen av dem handlar om discoteket Mayday men det kommer jag att berätta mer om när jag är på hemmaplan i Eksjö igen.

Eftersom jag åker hem redan i morgon så hoppas jag kunna tota ihop nåt under början på veckan. Får se hur pigg jag är. Har inte varit helt 100% senaste dagarna och jag vet att jag brukar krascha lite när jag kommer hem efter att ha varit borta ett tag. Det tar några dagar innan man är tillbaka i gängorna helt klart.

Tjillevippen

notbugs