Planet Rock

Soul Sonic Force – Planet Rock

Det här är en musikstil som var helt nyskapande när den kom. Den lixom tog
det bästa från den tidiga euro-technon och blandade med hip-hop. Så det blev
helt enkelt lite av Kraftwerk möter Sugarhill Gang om man ska skruva till det
ordentligt.

Jag var helsåld på den här electrovågen som sammanföll med den stora vågen av streetdance som drog över landet. Nu ägnade jag mig inte själv åt just street-
dance utan nöjde mig med att sköta skivsvarvarna.

Tjillevippen

notbugs

Tre grader disco

The Three Degrees – Giving Up Giving In

En helt underbar discorökare signerad Giorgio Moroder. Den mannen kunde
verkligen snickra basslingor. Minns hur exalterad jag blev varje gång den här
låten spelades på Centrumgårdens tonårsdisco i slutet på 70-talet. Den var
helt enkelt magisk och man satt garanterat inte still när den här låten snurrade
på skivtallriken.

Jag hade förmånen att se de tre damerna i The Three Degrees på Wembley
Arena i London för ett par år sen, 2004 var det visst. Det var på en sån nostalgikonsert som de har fullt av i Storbritannien. Det var en riktigt helkväll, sex timmar konsert med många klassiska discoakter som The Pointer Sisters, Chic, Candi Staton, Boney M, Evelyn King och så The Three Degrees såklart. Det hela kallades The Best Disco In Town och jag såg även upplagan året innan som var ännu mer omfattande. Det året (2003) såg uppställningen ut som följer: Chic, Tavares, Alexander O’Neal, Shalamar, Rose Royce, Kid Creole & The Coconuts, The Real Thing och slutligen Hot Chocolate.

2003 års upplaga gick så småningom att köpa på DVD och är riktigt bra för att vara
en konsertvideo. Framförallt Chics framträdande som är något utöver det vanliga.
Så den videon plockar jag fram och kollar på emellanåt när jag behöver muntras upp. Skulle gärna åka på nåt liknande igen nån gång framöver för det är helt klart
den bästa musikupplevelse som kan fås för pengar.

Tjillevippen

notbugs

Elektriska ljusorkestern

Electric Light Orchestra – Mr. Blue Sky

Kanske inte min vanliga kopp te precis men inte desto mindre en riktig favvis
genom åren. ELO snickrade ihop många favvisar och tillhör den kategorin av
extremt geniala musiker som man ser sällan numera. Det var nog det som gjorde
dem så otroligt uppskattade bland folk med alla möjliga sorters musiksmak.

Tjillevippen

notbugs

En liten kopia

Jenny Burton – Bad Habits

Den här låten är lite av en plankning i hela upplägget. Den är väldigt lik en
av mina favoriter från den tiden, Jocelyn Browns ”Somebody Elses Guy”. Nu
tycker jag inte att det är nåt fel på ”Bad Habits” utan det handlar mer om ett
konstaterande.

Annars så var Jenny Burton framgångsrik inom electrogenrén vilken senare
utvecklades till det som idag kallas Freestyle. Tror det var latinoamerikaner
i New York som tog till sig den musiken och utvecklade det hela.

Tjillevippen

notbugs

Önskestjärna

Cover Girls – Wishing on a star

En av mina favoritballader, fast att dansa  ballader är nog inte precis det jag tänker på när jag hör den här låten. Istället snurrade den här låten i bilstereon när jag var ute och reste på konsultjobb på 90-talet. Men mitt starkaste minne är dock när jag lyssnade på låten oavbrutet strax före nyår i ett flygplan högt över molnen i riktning mot Miami där jag skulle spendera nyår och uppleva lite av det stora landet i väster.

Tjillevippen

notbugs

Baby Doll

Girls Can’t Help It – Baby Doll

Sitter just nu i föräldrarnas nya lägenhet i centrala Västervik. Det känns lite smått
vemodigt att de flyttat från radhuset, men jag är glad att de verkar trivas så bra i
nya lägenheten. Själv har jag efter att ha varit här ett par dagar och hälsat på börjat
känna mig hemma. Det är ju trots allt på något vis ens rötter själva föräldrahemmet.

Nu över till den här låten som var en av mina favoriter i mitten på 80-talet. Minns en
gång när jag spelade på nåt tonårsdisco som var utomhus på planen framför Gränsö
slott och just den här låten snurrade på skivtallriken extra många gånger. Hade lånat
ett gäng Cerwin Vega PA-lådor av en bekant som hade ljudfirma. Så de stod på själva
avsatsen innan trappan. Sen skvalade ljudet ut över grusplanen och vattnet framför
slottet. Det var på den tiden då kommunen ännu ägde slottet och man kunde ha alla
möjliga sorts aktiviteter där.

Tjillevippen

notbugs

 

Lite historia

Mai Tai – History

Den här låten var en riktig favorit när den var i ropet i mitten på 80-talet.
Framförallt så är jag helsåld på den slicka gitarren som ligger som klistrad
över hela låten. Faktiskt så är det lite Chic-känsla över det hela. Jag har
alltid varit såld på den sköna rytmen i sådant gitarrspel, det ger låten lite
mer dimension skulle man kunna säga. De tunga 80-talstrummorna skäms
inte för sig heller utan ger även sitt bidrag till totalupplevelsen. Sen ovan-
på alltihop så har vi de tre damernas sköna röster. Vad jag har förstått så
tunerar de fortfarande, mest i Holland där de är hemmahörande så om jag
har vägarna förbi nån gång ska jag se om jag inte kan få till och se dem
live. Förmodligen är det en singback-show de kör med men det gör inte
så mycket. Huvudsaken är att man få se lite show till låtarna.

Tjillevippen

notbugs

Superhjälte

Daze – Super Hero

Ja, det här var ett av alla tuggummidiscoproducerande banden på 90-talet.
Det mest kända annars är väl nästan Aqua, kommer säkert plocka fram en
låt med dem nån gång i framtiden här på bloggen så ni går inte säkert från
mer av detta stuket.

Den här låten är en sån som går att fläska i ganska hårt utan att den låter
jobbigt på nåt vis. Annars kan jag tycka att låtar som man kan sjunga med
i kan låta lite för mycket när man vrider upp dem ett par snäpp och är det
då fest och folk vrålar ovanpå musiken så låter det inte kul. Men den här
låten är ett undantag, den går att spela högt och sjunga till utan att himlen
ramlar ner över huvudena på oss.

Om ni undrar varför jag sitter och skriver mina inlägg så hiskeligt sent idag
så beror det på att jag precis installerat om min dator efter allehanda strul,
men nu verkar den vara igång ordentligt. Så nu sitter jag å läser tillbaka alla
backuper med Musik, Bilder osv. Tar ett antal timmar för det är en hel del
som ska läsas tillbaka. Annars är jag rätt bra på att hantera mina backuper,
jag har två Western Digital MyBook, en på 320GB och en på 500GB där jag
backar upp musik, bilder, inspelade tv-program å annat av värde. Så jag
har dubbla backuper på det allra viktigaste och så en slaskmapp på 500GB-
disken där jag slänger in tillfälliga projekt å annat på karantän så jag kan
plocka fram dem igen om jag tror att de är nåt att jobba vidare på.

Tjillevippen

notbugs

Bara pengar

The Dells – All About The Paper

Tycker att det var på sin plats med en riktig soulrökare den här gången. En låt
som har ett skönt driv och en excellent sånginsats i botten. Diggade den här
låten väldigt mycket i början på 80-talet och gör så än idag men numera med
ett nostalgiskt öra istället för det unga nyfikna och hungriga öra som ännu
härskade i tonåren.

Tjillevippen

notbugs

Drömmare

B B & Q Band – Dreamer (Shep Pettibone Long Vocal Version)

Sköna electrotrummor å pulserande synthar toppat med suggestiv sång
och handklapp av den elektroniska typen. Just den här låten är lite av
en udda pärla när det gäller Jacques Fred Petrus produktioner. Visst var
han inne på liknande spår med Change men det var först när Jimmy Jam
och Terry Lewis tog tag i produktionen där som det hände saker. Har
ingen riktig koll på vem som producerat förutom då Jacques Fred Petrus
själv. Han lämnade nog inte ifrån sig nånting utan att ha få satt sitt namn
på det först.

Tjillevippen

notbugs